Beräkning av bötesbelopp
Hej. Om en person blir dömd för ett brott, och påföljden enbart blir böter. Baseras bötesbeloppet på vad den dömde har för inkomst och utgifter? Om någon är långtidsarbetslös och dennes enda inkomst är A-kassa på 10 000 (tio tusen) kr i månaden. Och en annan person är fast anställd och har en månadslön på 80 000 (åttio tusen) kr i månaden. Om dessa 2 personer i exemplet oberoende av varandra begår och blir dömda för exakt samma brott, tittar Tingsrätten (om det stannar på Tingsrätts-nivå) på vad den tilltalade har för inkomst och utdelar ett lägre bötesbelopp till den fattigare personen och ett högre bötesbelopp till den mer välavlönade personen? Eller finns det en straffsats i lagboken för brottet som Tingsrätten tillämpar strikt, utan att ta reda på vad den tilltalade har för inkomster och utgifter? Tack för en bra sajt!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Svaret på hur ett bötesbelopp utdöms finns i 25 kap. brottsbalken (1962:700), härefter BrB.
I 25 kap. 2 § 1 st. BrB framgår av första stycket att dagsböter bestäms till ett antal av minst 30 och högst 150. Antalet dagsböter bestäms alltså genom reglerna för straffmätning, alltså utefter vilket brott man har begått och hur allvarligt detta anses. Reglerna för hur man bedömer ett brotts straffvärde finns i 29 kap., där 29 kap. 1 § anger att man ska beakta den skada, kränkning eller fara ett brott inneburit, den tilltalades uppsåt och eventuella motiv. Det ska särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Man bedömer alltså dels hur allvarlig skada gärningen orsakat, dels “hur skyldig” man anser att den tilltalade är. I 29 kap. 2 § och 29 kap. 3 § BrB finns vidare ett antal försvårande och förmildrande omständigheter som man tar hänsyn till vid bedömningen av straffvärdet.
När man bestämt hur allvarlig gärningen anses tittar man även på vissa faktorer gällande gärningsmannen i straffmätningen, så kallade billighetsskäl i 29 kap. 5 § BrB, som också kan ge ett lägre straffvärde.
Om 30 dagsböter anses vara för strängt enligt straffmätningen, kan domstolen döma till penningböter enligt 25 kap. 1 § BrB.
I 25 kap. 2 § 2 st. BrB anges att varje dagsbot bestäms till ett belopp mellan 50-1000 kronor, “efter vad som bedöms som skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt.” Dagsbotens storlek bestäms alltså med hänsyn till den tilltalades ekonomiska förhållanden. Närmare riktlinjer för detta har utfärdats av riksåklagaren, RÅR 2007:2. Till exempel framgår av dessa riktlinjer att domstolen utgår från årsinkomsten före skatt, inkl. t.ex arbetslöshetsersättning. Sedan görs bland annat avdrag för barn som den tilltalade är försörjningsskyldig för innan beloppet räknas ut genom en särskild formel.
Av 25 kap. 2 § 2-3 st. BrB framgår slutligen att ett bötesbelopp kan jämkas om det finns särskilda skäl, vilket är till exempel om gärningsmannen saknar betalningsförmåga, men dock inte till lägre belopp än 750 kronor. Det innebär att ett belopp för 30 dagsböter t.ex lägst kan jämkas till 25 kronor, medan ett belopp för 150 dagsböter lägst skulle bli 5 kronor.
Sammanfattningsvis är det delvis som du misstänker, att den som har en lägre inkomst får ett lägre bötesbelopp om denne begår samma brott som en med högre inkomst. Brottets allvar speglas genom antalet dagsböter och den tilltalades ekonomiska förhållanden bestämmer summan för varje dagsbot.
Jag hoppas det gav svar på din fråga! Du är självklart varmt välkommen att vända dig till Lawline igen om du har några fler funderingar.
Bästa hälsningar,
