Återbäringsskyldighet vid förskott på arv och laglottskränkning

2019-06-09 i Förskott på arv
FRÅGA
Min mamma har en sommarstuga som har stått oanvänd de senaste 16 åren sedan pappa gick bort. Vi har pratat med henne om eventuell försäljning, men hon har inte velat, då hon gärna vill ha den kvar av känslomässiga skäl, trots att det riskerar att förfalla. Vi är fyra syskon och ingen har visat intresse av att vela ta över den.Jag och min sambo har sedan en tid tillbaka funderat på att ta över den, vilket mamma sagt skulle göra henne mycket glad. Som jag har förstått det kan mamma ge mig stugan i gåva med tillägg att det inte ska ses som ett förtida arv. I det fallet blir jag väl inte skyldig mina bröder något? Mer än att jag i så fall kanske skadar vår relation.Om jag istället väljer att värdera stugan och att mamma ger den till mig som ett förtida arv, hur fungerar det då?Om stugan är värd 400 000:- i dagsläget, är det då också det värdet som används vid framtida uppdelning av arv?Blir uppdelningen då att mina 3 bröder har rätt till 100 000:- var medan jag har fått mina 100 000:- redan vid gåvan av stugan? Och hur gör man om det skulle vara så att dessa 300 000:- inte finns till dom då när mamma går bort?Finns det något sätt som jag kan bli skyldig att lösa ut mina bröder pga. att jag får stugan som en gåva och förtida arv?
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du dels undrar över

1. om du blir skyldig dina syskon något om din mamma ger dig stugan som ett förskott på arv och isåfall hur mycket,

2. samt om det finns någon annan aspekt som kan medföra att du blir återbetalningsskyldig till dina syskon.

Regler om arv och dess fördelning finns i Ärvdabalken (1958:673).

Jag vill börja med att konstatera att du och dina syskon är bröstarvingar till er mor, vilket innebär att ni som huvudregel vid hennes död, delar lika på kvarlåtenskapen efter henne (2 kapitlet 1 § Ärvdabalken).

Huruvida du blir återbäringsskyldig till dina syskon varierar beroende på om stugan ska komma att ses som ett förskott på arv, eller en gåva som är att likställa med ett testamente.

Förskott på arv

Huvudregeln är att det som arvlåtaren under sin livstid givit en bröstarvinge, ska räknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren; om inget annat är skrivet, sagt, eller med hänsyn till omständigheterna får antas ha varit avsett (6 kapitlet 1 § Ärvdabalken). Om din mor därmed uttryckligen skriver att stugan inte ska ses som förskott på arv kan det räcka som bevis och stugans värde kommer inte att påverka din arvslott då den inte ska inräknas.

Ska stugan däremot räknas som förskott på arv används värdet vid mottagandet om inte annat framgår av omständigheterna (6 kapitlet 3 § Ärvdabalken). Detta innebär att hänsyn inte tas till eventuella värdeförändringar som kan uppstå till följd av förvaltningen eller penningvärdeförsämring efter gåvomottagandet. Ibland kan omständigheterna dock vara sådana att denna huvudprincip frångås (Håkansson, Ärvdabalk (1958:63), 6 kap 3 §, Lexino 2017.06.01). Frågan har varit omtvistad och föremål för mycket diskussion i litteraturen så något tydligt svar finns inte ännu. Då omständigheterna i det enskilda fallet får avgöra är det svårt att ge något tydligt svar. Det troliga är dock att det är värdet vid gåvotillfället som kommer att användas.

Gåva likställd med testamente

Du beskriver att din mamma vill ha kvar stugan av känslomässiga skäl. Om detta betyder att hon fortfarande kommer att ha kvar nyttjanderätten till stugan kan det innebära att gåvan har getts under sådana omständigheter att den är att likställa med testamente (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Detta benämns även som "det förstärkta laglottskyddet". Här åsyftas främst två situationer då det antingen kan röra sig om som nämnt ovan, att er mamma medan hon finns vid liv tänker förbehålla sig nyttjanderätten till stugan som hon givit bort till dig, eller att hon på sin dödsbädd skänker bort stugan. Dessa gåvor fyller samma syfte som ett testamente och det är fråga om en gåva med anknytning till givarens död. Det innebär alltså inte någon större uppoffring under givarens livstid och bröstarvingar är då skyldiga att avräkna det som mottagits pga gåvan som därmed är att likställa med ett testamente.

Det är viktigt att veta om denna situation kan ligga för handen då återbäringsskyldigheten varierar mellan de två ovan diskuterade alternativen.

Återbäringsskyldighet

Förskott på arv:

Förskott på arv medför till skillnad från laglottskränkning inte någon återbäringsskyldighet.

Jag kan inte svara med säkerhet, men det troliga är att det är stugans värde vid mottagandet, (enligt din beskrivning ovan; 400 000 kr) som kommer att ligga till grund för beräkningen. Om stugan i ert fall är värd 400 000 kr skulle detta innebära att summan avräknas från din laglott. Att kvarlåtenskapen inte räcker till för att dina syskon ska kompenseras till samma summa gör dig inte återbäringsskyldig.

Gåva likställd med testamente:

Om laglottskränkning är aktuellt och gåvan ska nedsättas, ska motsvarande del av den bortgivna egendomen återbäras eller ersättning utgivas för dess värde (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken). Detta görs genom att värdet av den egendom som getts bort läggs till kvarlåtenskapen. Värdet bestäms efter den tidpunkt då nedsättning sker och inte det värde som förelåg vid mottagandet av gåvan (Walin-Lind I, s 226 och Anders Eriksson, arv och testamente, s 115 ff). Det innebär att det är värdet vid givarens död och inte det värdet vid gåvotillfället som räknas. Således räknas även eventuell avkastning. Vid beräkningen beaktas också 6 kapitlet 1 § Ärvdabalken.

Om kvarlåtenskapen inte skulle räcka till i detta fall har du en fordran till dina syskon.

Räkneexempel och sammanfattning

Om situationen är sådan att den ska ses som ett förskott på arv, innebär det precis som du beskriver; om stugan vid gåvotillfället är värd 400 000 kr och ni är fyra syskon, får ni 100 000 kr var av stugan. Om resten av kvarlåtenskapen exempelvis skulle uppgå till 500 000 kr innebär det att den totala kvarlåtenskapen skulle värderas till 900 000 kr. Varje syskons arvslott uppgår då till 225 000 kr. I detta fall skulle du ha fått ut mer än din arvslott, dvs 400 000 kr. Kvar för dina syskon att dela på är 500 000 kr, vilket innebär att deras arvslott istället blir 166 666 kr och du blir inte skyldig dem något.

Är laglottskränkning däremot aktuellt och man utgår från att kvarlåtenskapen inte räcker till för att kompensera syskonen blir utfallet annorlunda. Om stugan fortfarande är värd 400 000 kr är respektive syskons arvslott 100 000 kr. Om dina syskon inom ett år väljer att göra sin rätt gällande (7 kapitlet 4 § Ärvdabalken), kan du bli återbäringsskyldig för deras laglott som utgör hälften av ens arvslott (7 kapitlet 1 § Ärvdabalken). I detta fall 50 000 kr. Du får då en fordran på 50 000 kr till respektive syskon.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänliga hälsningar,

Lovisa Stenbacka
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Förskott på arv (1018)
2019-08-16 Sälja bostadsrätt till underpris, förskott på arv gällande barnbarn?
2019-08-15 Utgör gåva till bröstarvinge förskott på arv?
2019-08-14 ​Ska en gåva till en bröstarvinge given för sex år sedan tas med i bouppteckningen?​
2019-08-08 Testamente, gåva eller förskott på arv?

Alla besvarade frågor (72044)