Arvsrättsliga konsekvenser vid försäljning till underpris
Hej!
Min mor och far är skilda.
Min far är omgift och ny fru har två barn sedan tidigare.
Min far och hans fru har ett gemensamt barn.
Nu kommer nog min far och hans fru sälja sin villa till deras gemensamma barn, till ett pris kraftigt under marknadsvärdet.
Är det möjligt att göra så?
Med vänlig hälsning,
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Som utgångspunkt finns det ingenting som hindrar din far och hans nya fru säljer villan till ett pris som understiger marknadsvärdet, det är upp till ägarna att själva bestämma vilket pris det är villiga att sälja för. Försäljningen kan dock få arvsrättsliga konsekvenser genom att en försäljning till underpris kan ses som en gåva och därför kan komma att aktualisera bestämmelser i samband med din fars bortgång. Bestämmelserna finns i Ärvdabalken (ÄB) och innebär att en gåvas värde i vissa fall ska läggas till din fars kvarlåtenskap vid beräkning av arvet.
Förskott på arv
Som bröstarvinge, det vill säga avkomling till din far tillhör du första arvsklassen och den som i första hand ärver din far, till lika stora delar som andra bröstarvingar till din far, alltså din fars nya barn, 2 kap 1 § ÄB. Bestämmelserna i ärvdabalken utgår från att varje arvinge ska ärva lika mycket. Det finns därför en huvudregel när det gäller gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett till sina barn i 6 kap 1 § ÄB . Bestämmelsen innebär att gåvor som din far i detta fall gett sitt barn under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte annat föreskrivits vid gåvans givande eller om det med hänsyn till andra omständigheter måste antas varit avsett. Vid försäljning till underpris är det skillnaden mellan marknadspriset och det betalade priset som ses som gåva och detta ska alltså avräknas mot gåvomottagarens arv. Gåvans värde ska beräknas vid tidpunkten för gåvans mottagande och inte vid arvlåtarens bortgång. Att gåvor (försäljning till underpris) ska avräknas från arvet gäller dock endast om inte din far gett uttryck för att någon avräkning inte ska ske. Det kan även vara så att exempelvis samtliga bröstarvingar fått liknande gåvor, vilket talar för att en avräkning inte ska ske. Det finns dock två typer av överföringar som inte ska avräknas mot arvet, se 6 kap 2 § ÄB.
Det förstärkta laglottskyddet
Du som bröstarvinge till din far har enligt lag rätt att alltid minst få ut sin laglott, se 7 kap 1 § ÄB. Laglottsskyddet medför att föräldrar inte kan göra sina barn helt arvlösa genom att testamentera bort hela kvarlåtenskapen eller göra sig av med sin egendom genom gåvor. Om gåvan av fastigheten, medför att det inte finns någon egendom kvar att fördela i arv kan det förstärka laglottskyddet komma att aktualiseras, 7 kap 4 § ÄB. Det förstärkta laglottskyddet, innebär att gåvor som går att likställa med testamente, enligt huvudregel ska återbäras till dödsboet. Värdet av gåvan ska läggas till givarens kvarlåtenskap vid beräkningen av laglotten. För att regeln ska kunna tillämpas krävs det dock att syftet med gåvan kan antas vara att ordna sitt arv. Exempelvis kan gåvor, som innebär att givaren behåller den huvudsakliga nyttan till egendomen aktualisera det förstärkta laglottskyddet. Det är värdet av egendomen vid tidpunkten för dödsfallet som ska läggas till kvarlåtenskapen, tillskillad för vad som gäller förskott på arv.
Sammanfattning
Du som bröstarvinge till din far har alltid rätt till minst sin laglott, som garanterar dig en viss del av kvarlåtenskapen. Det förstärka laglottskyddet kan aktualiseras om din far genom gåva (försäljning till underpris) gör så att det inte längre finns egendom kvar att ärva. Eftersom försäljning till underpris även kan ses som gåva, kan bestämmelsen om förskott på arv bli aktuell, eftersom gåvor som arvlåtaren under sin livstid gett sina barn presumeras vara förskott på arv. Bestämmelserna kan dock bli aktuella först vid din fars bortgång, se 7 kap 4 § 2 stycket ÄB.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Hälsningar,
