Är vår samfällighetsförening ansvarig för vatten från ett skogsparti som ansamlas på en medlems tomt?

Question

Stugområdet har en samfällighetsförening som bildats för anläggande av kommunalt vatten och avlopp
Samfälligheten äger en del gemensam mark, bland annat ett skogsparti vilket är obebyggt. Skogspartiet har en sänka där det samlas regn och smältvatten. En av fastigheterna som angränsar till skogspartiet har problem med att deras marknivå är något lägre än skogspartiets, så vatten rinner in på den fastigheten. Man har grävt ut ett hål med en pump som pumpar vattnet tillbaks till skogspartiet, men vattnet rinner bara tillbaka. I perioder är det torrt och fint men som nu när det är massor av smält och regnvatten så blir det stående vatten både i skogen och på den angränsande fastigheten vilken är bebyggd med en stuga sedan ca 40-50 år. Nu vill den stugägaren att samfälligheten ska göra något och leda bort vattnet från skogspartiet så att det inte blir stående vatten i skogen, på deras tomt och under stugan. De är självklart oroliga för mögelangrepp. Vilket ansvar har samfälligheten som ägare av skogen? Det handlar om regn och smältvatten som periodvis blir stående. Vi har inte ändrat förhållandena eller byggt något som försämrat avrinningen, utan det är den stora regnmängden som orsakar detta. Vi kan inte ta pengar från samfälligheten och göra det här om det inte åligger samfälligheten, för då kan vi bli skadeståndsskyldiga gentemot medlemmarna men självklart vill vi göra vad vi kan för att minska problemet för stugägaren. Så frågan är vart ligger ansvaret?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är jordabalken (JB).

De grannelagsrättsliga reglerna - Vad gäller?

Den allmänna hänsynsregeln, vilken kommer till uttryck i 3 kap. 1 § JB, anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Bestämmelsen är som namnet antyder allmänt hållen och är mer att betrakta som ett målsättningsstadgande. Men här har lagstiftaren ändå uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra olägenheter för andra. Med andra avses en vidare krets av rättssubjekt än bara de närmaste grannarna varför övriga i stugområdet också omfattas. Huvudregeln i förhållandet mellan grannar och andra brukare är alltså att man ska visa varandra skälig hänsyn. Hur långt hänsynsplikten sträcker sig är dock inte helt klarlagt och någon vägledning ges inte heller i lagstiftningen.

Det är skralt med praxis, dvs. antalet vägledande domstolsavgöranden är mycket få till antalet. Högsta domstolen (HD) har emellertid i ett avgörande, NJA 1990 s. 71, uttalat att underlåtenhet att klippa ner en oxelhäck mellan två villafastigheter kan innebära ett åsidosättande av de grannelagsrättsliga förpliktelserna. I det här rättsfallet hade en fastighetsägare mot sin grannes vilja toppklippt häcken i sin helhet varpå den sistnämnda fastighetsägaren väckte en skadeståndstalan. Domstolen anförde att det ankommit på ägaren till oxelhäcken att ombesörja klippningen varför skadeståndsanspråket ogillades. Domen behandlar naturligtvis än helt annan situation än den nu uppkomna, men rättsfallet vittnar ändå om att det inte verkar krävas särskilt mycket för att man som granne ska kunna göra sig skyldig till försummelse av den allmänna hänsynsregeln. I rättsfallet ger HD uttryck för ett synsätt som enligt min mening bygger på att en objektiv bedömning alltid ska göras när det gäller någon annans (och i det här fallet samfällighetsföreningens) åtgärd (eller underlåtenhet) och huruvida åtgärden framstår som skälig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Ytterligare ett rättsfall från vilket viss vägledning kan hämtas

I HD-avgörandet NJA 1995 s. 720 hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och därmed förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd.

Bedömningen i förevarande fall - Vad gäller?

Inte heller den sistnämnda HD-domen motsvarar fullt ut samma situation som den som samfällighetsföreningen nu befinner sig i. Men många likheter finns. Och såvitt jag kan bedöma, i kombination med den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 §JB, talar det här avgörandet för att samfälligheten trots allt kommer att ses som ansvarig för att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att den aktuella stugägaren inte drabbas av vattenansamlingar på dennes fastighet. I synnerhet eftersom skogspartiet, vilket utgör en del av den gemensamma mark som samfällighetsföreningen äger, verkar vara den direkta orsaken. Om lämpliga skydds- och/eller återställandeåtgärder (vid uppkommen skada) inte vidtas torde stugägaren kunna rikta ett eller flera ersättningsanspråk mot föreningen. Eller annorlunda uttryckt: Föreningen riskerar att bli skadeståndsskyldig och kan även föreläggas att vidta nödvändiga åtgärder genom en domstols försorg.

Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,