Är det möjligt att hindra den andra vårdnadshavaren vid gemensamt vårdnadsansvar från att flytta långt bort?
Om man har gemensam vårdnad om barnet, och den ena föräldern väljer att flytta 100 mil bort, och den andra föräldern ger ett muntligt okej till detta, men nu känner att hen vill ha barnet närmare för bättre och mer kontinuerligt umgänge då det just nu endast är möjligt på lov och liknande. Har man som vårdnadshavare rätt att kräva att den förälder som flyttat, flyttar "hem" tillbaka till samma kommun? Eller är det bara att ansöka om ensam vårdnad, eller flytta själv närmare barnet? Barnet är 8 år.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du undrar om du som vårdnadshavare kan hindra den andra föräldern från att flytta långt, och därmed påverka ert barns vardag. Regler om vårdnadsansvar, och vad det innebär, hittar vi i föräldrabalken (FB).
Gemensam vårdnad och gemensamma beslut
När två personer har gemensam vårdnad över ett barn är huvudregeln att föräldrarna gemensamt ska fatta beslut i frågor som rör barnets vardag, dvs att båda föräldrarna ska samtycka till beslutet (6 kap. 11 § FB). Det går dock inte att upprätthålla ett krav på att alla beslut i frågor som rör barnet måste tas gemensamt, varför man gör undantag för vissa beslut. I dessa fall kan det dels vara fråga om att den ena föräldern av någon anledning är oförhindrad att fatta beslutet, och den andra föräldern då får ta det större ansvaret i frågan (6 kap. 13 § FB). Dels kan det vara fråga om vardagliga beslut i frågor som inte anses tillräckligt ingripande i barnets vardag för att behöva ett gemensamt beslut. Frågor som anses ha "ingripande" karaktär kan t ex vara medicinska frågor, frågan om vilken skola barnet ska gå eller var barnet ska bo.
Frågan om var barnet ska bo får anses vara en sådan viktig del av barnets uppväxt att det är en fråga som kräver att beslutet tas gemensamt, inte minst om den flyttande föräldern flyttar 100 mil bort. Det betyder alltså att den flyttande föräldern måste få ett samtycke från den andra. Om föräldrarna inte kan nå en gemensam lösning på problemet kan domstolen ges möjlighet att besluta i frågan (6 kap. 14 § FB). I detta fall är också barnets bästa det ensamt avgörande i frågan. Vad som anses vara till barnets bästa kan i detta avseende exempelvis vara barnets vardag, t ex skola och sociala liv. Om dessa skulle påverkas negativt till följd av flytten är det något som talar för att boendesituationen måste ändras.
Att söka om ensam vårdnad hade i ditt fall nog blivit något svårare. Även här är barnets bästa ensamt avgörande, oavsett vad föräldrarna själva tycker (6 kap. 2 a § FB). I vårdnadsfrågor brukar man säga att gemensam vårdnad som utgångspunkt är för barnets bästa, varför det krävs vissa skäl för att ena föräldern ska få ensam vårdnad. I detta avseende brukar föräldrarnas samarbetsförmåga, föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare och barnets trygghet i hemmen vara viktiga bedömningsfaktorer. Givetvis kan ett långt avstånd mellan föräldrarna vara något som talar för att ensam vårdnad är att föredra. Det ska dock noteras att den andra vårdnadshavaren också kan väcka talan om ensam vårdnad.
Vad innebär det här för dig?
Det blir tyvärr svårt för mig att göra en konkret bedömning av din situation. Min första rekommendation är att du och den andra föräldern försöker hitta en gemensam lösning på problemet. Ett exempel kan då vara att modifiera boendefrågan på annat sätt än hur det ser ut nu, t ex att barnet bor hos er i två eller tre veckor per gång, istället för en, och på så sätt förenkla vardagen för barnet. Om ni inte kan hitta en gemensam lösning, kan ni alltid väcka talan i domstol. Hur domstolen hade sett på er situation kan jag dessvärre inte säga på förhand. Kort kan väl dock sägas att ert barns vardagliga livssituation kommer vara den viktigaste faktorn att beakta, oavsett om ni vill lösa boendefrågan eller vårdnadsfrågan.
Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.
Vänligen,
