Alternativa tillvägagångssätt för att ge egendom till sina barn
Hej. För rättvisans skull. Hur gör jag bäst om jag vill fördela lite av mina slantar innan jag blir jordgubbe? Har tre barn som jag vill ge bidrag nu när de behöver det som bäst, förtydligar min fråga. Min äldsta grabb har fått mest, min dotter något mindre och min yngsta ingenting ännu. Vill givetvis ge lika, förskottsarv? Gåvobrev? Hur gör jag på bästa vis? De är medvetna om att jag gör på detta vis eftersom de ligger i olika fas i livet.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att presentera olika tillvägagångssätt och vad de skulle innebära i din situation. Med hänsyn till att du skriver att du har gett dina barn olika mycket i deras liv och att du nu vill ge dem lika, tolkar jag frågan och omständigheterna som att du nu vill "jämna ut" förhållandena.
Inledningsvis kommer jag att kort förklara arvsrätten och den legala arvsordningen samt testamentsrätten eftersom begreppen är relevanta för förklaringen av vilka alternativ du kan välja mellan.
Den legala arvsordningen
Närmaste arvingar är arvlåtarens bröstarvingar. Bröstarvingar är arvlåtarens barn, barnbarn och så vidare. Om en bröstarvinge är avliden träder barnbarn in i dess ställe och likaså barnbarns barn om barnbarn är avlidet, enligt den så kallade istadarätten. I överensstämmelse med den legala arvsordningen tar dina barn lika lott av dig (2 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Hälften av den arvslott som tillkommer bröstarvingar utgörs av laglotten, vilket är en lagstadgad rätt bröstarvingar har som skydd ifall arvlåtaren väljer att testamentera bort sin egendom istället och frångå den legala arvsordningen (7 kap. 1 § ÄB). Om egendomen är borttestamenterad har bröstarvinge rätt att kräva att få (jämka) sin laglott, oberoende av vad som står i testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Genom testamente finns det alltså möjlighet att frångå den legala arvsordningen och fördela sin kvarlåtenskap som man vill, bortsett från den lagstadgat skyddade laglotten som alltså kan jämkas av bröstarvinge.
Gåvobrev och förskott på arv
Du har möjligheten att ge dina barn egendom i form av gåva genom gåvobrev. I ett gåvobrev kan du exempelvis ange att du vill att egendomen ska vara gåvomottagarens enskilda egendom, alltså att egendomen inte ingår i bodelningen vid en eventuell skilsmässa. I gåvobrevet kan du även ange att gåvan inte ska ses som ett förskott på arv då det finns en presumtion att det arvlåtaren i livstiden har gett till en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv, om inte något annat har föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB).
Dina möjligheter
I det fall du vill att dina barn ska ärva lika mycket av dig, vilket de gör enligt den legala arvsordning, är ett alternativ att inte fördela kvarlåtenskapen överhuvudtaget. Barnen kommer då ta lika stor lott. Samtidigt innebär det att barnen får olika mycket, eftersom de under din livstid inte fått lika mycket men att respektive arvslott blir lika stor, om inte något av det du gett respektive barn räknas som förskott på arv och därmed avräknas på barnets lott. Du kan även välja att ge en gåva genom gåvobrev till det barn som fått mindre tidigare där du anger att det till exempel inte ska anses som förskott arv. Om det inte ska anses som förskott på arv anger du det i gåvobrevet och ingen avräkning sker på barnets lott. Skrivs inget i gåvobrevet kommer det antagligen att anses som ett förskott på arv och egendomens värde vid mottagandet avräknas på lotten. Alternativet jag presenterat beträffande gåva eller förskott på arv handlar om huruvida du vill ge barnen egendom under din livstid, och hur stor andel av din kvarlåtenskap respektive barn ska få efter din bortgång. Vill du "balansera" det genom gåva under din livstid, men att det anses som förskott på arv och därmed "mindre i arv", kan du göra det.
Ett annat alternativ är att du upprättar ett testamente. Testamentet är som tidigare förklarat ett sätt att frångå den legala arvsordningen där du kan ange hur mycket av din kvarlåtenskap du vill att dina barn ska erhålla. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Vittnena ska närvara när du skriver under testamentet och bestyrka handlingen med sina namn. De behöver inte veta innehållet i testamentet, men vittnena ska veta att det rör sig om en sådan handling (10 kap. 1 § ÄB). Tänk på att det finns krav för vem som får vara vittne, exempelvis att personen inte får vara under 15 år eller på grund av en psykisk störning sakna insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen. Dessutom får inte testators make, sambo, syskon eller den som står i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag vara vittne (10 kap. 4 § ÄB).
Exempel
Du skrev att du har gett din äldste grabb mest och om du vill balansera förhållandena mellan övriga barn kanske du under din livstid inte ger honom en gåva, eller ger egendom som ska räknas som förskott på arv. Den äldste sonen får då "bara" del av din kvarlåtenskap genom sin arvslott efter din bortgång och värdet av egendomen han fick som gåva kommer att avräknas från hans arvslott. Dottern som har fått mindre än den äldste sonen, men mer än det yngsta barnet kanske får en mindre gåva under din livstid men även hela sin arvslott precis som den äldste sonen. På grund av att det yngsta barnet inte fått någonting kan en större gåva ges under din livstid, där du anger att det inte ska anses som ett förskott på arv samt att barnet efter din bortgång ärver dig, i form av sin arvslott. Du kan även välja att skriva ett testamente där du anger vad respektive barn ska få. På detta sätt kan du jämna ut förhållandena av vad du gett till respektive barn.
Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.
Vänligen,
