Allmänt om arvsordningen för gemensamma barn, särkullbarn och makar

Question

Jag och min hustru är gifta och har ett gemensamt barn tillsammans. Vi har sålt vår fastighet och har en del kapital efter försäljningen. Bor numera i en hyresrätts lägenhet. Min hustru har två barn i ett tidigare äktenskap och alla barn är utflugna och har eget boende. Min fråga är vad händer om min hustru avlider ? Ska hennes barn ha ut sin arvsrätt innan jag avlider och hur ser det ut rent ekonomiskt. Vad jag förstår så finns en lag paragraf hur mycket var och en av barnen ska ärva, men kan man på något sätt skriva testamente som gör att barnen får vänta tills vi båda har avlidit ? Hur ser det ut för vårt gemensamma barn ska det barnet också ha sin arvsrätt innan jag avlider. Så i andra fallet om jag avlider före min hustru hur blir förfarandet i denna situation ? Tanken är ju att om någon av oss avlider så ska den andra parten ha ekonomisk möjlighet att kunna bo kvar i hyresrätten. Jag har även Premiepension som jag har valt att ha efterlevnads skydd på och om jag avlider så ska min hustru och blir det i så fall vårt gemensamma barn som får del av dom pengarna eller måste jag skriva ett särskilt testamente för att säkerställa att vårt gemensamma barn ska ha arvsrätten till dom pengarna ? Bör vi även skriva någon form av testamente som beskriver vilka ägodelar som ska tillföras respektive barn efter vi har avlidit. 

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

För att besvara dina frågor kommer jag att beskriva den legala arvsordningen och undantagen till denna med hänsyn till er familjesituation. För att göra detta kommer jag främst att använda mig av Ärvdabalken (1958:637), ÄB, och även Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB. Avslutningsvis kommer jag summera texten och ge några råd beroende på hur ni vill göra.

Bröstarvingar

Bröstarvingar är de som först och främst har rätt till arvet från någon som har dött. Enligt 2 kap 1 § ÄB är det avkomlingar, det vill säga barn. Alla som klassas som bröstarvinge delar lika på ett arv de har rätt till. Eftersom du endast har 1 barn, det gemensamma med din fru, har du bara 1 bröstarvinge. Utgångspunkten är alltså att ditt barn ärver allt från dig när du dör. Eftersom din fru har 2 barn sedan ett tidigare äktenskap (särkullbarn) och ett barn med dig så har hon 3 stycken bröstarvingar som då delar lika på din hustrus förmögenhetsmassa efter hennes bortgång.

Bodelning vid makes bortgång

När en make dör ska först en bodelning förättas innan arvskifte sker, 23 kap 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. När bodelningen sedan sker så ingår makarnas giftorättsgods i detta, enligt 10 kap. 1 § ÄktB. Om ni inte vill att era tillgångar ska blandas innan arvsskiftet på grund av bodelning vid dödsfall finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt:

1. Bodelning behöver inte ske enligt 9 kap. 1 § ÄktB om ni som makar endast har enskild egendom. Detta kan ni åstadkomma genom att upprätta ett äktenskapsförord enligt 7 kap. 3 § ÄktB där ni avtalar att makarnas respektive egendom ska vara enskild egendom. Äktenskapsförordet ska sedan registreras hos skatteverket.

2. Om ni inte skriver äktenskapsförord kan istället den efterlevande maken jämka bodelningen enligt 12 kap. 2 § ÄktB. Detta innebär att den efterlevande maken kan begära att vardera sida ska behålla som sin andel sitt egna giftorättsgods. Då förblandas inte era tillgångar och era särkullbarn ärver endast deras förälders tillgångar.

Efterlevande makes arv

När en make går bort så kallas den kvarvarande maken för efterlevande make. Enligt 3 kap 1 § ÄB ska arvlåtarens kvarlåtenskap, om denne var gift, tillfalla den efterlevande maken. Det innebär att om du går bort så tillfaller all din kvarlåtenskap din efterlevande fru istället för ert gemensamma barn, trots att barnet är din bröstarvinge. Ert gemensamma barn får dock istället något som kallas för efterarv, 3 kap 2 § ÄB. Det innebär att förmögenhetsmassan din fru ärver som ditt barn har rätt till blir en andel som ditt barn kan ta ut innan arvsskifte vid din frus senare bortgång. Exempel följer:

Du går bort. Din kvarlåtenskap uppgår till 100 000kr. Detta är kvarlåtenskapen din bröstarvinge ska ärva. Vid din bortgång har din fru exempelvis en förmögenhetsmassa med ett värde på 200 000kr. Enligt 3 kap 1 § ÄB ärver din fru då även dessa 100 000kr och hon har då en förmögenhetsmassa på 300 000kr. Ert gemensamma barns efterarv blir då 100 000kr/(100 000 + 200 000) = ⅓.
När din fru senare går bort har då ert gemensamma barn rätt att ta ut ⅓ av hennes kvarlåtenskap innan arvet fördelas som vanligt mellan hennes särkullbarn och ert gemensamma barn.

Skulle det vara så att din fru går bort först och du blir den efterlevande maken blir det lite annorlunda eftersom särkullbarn har enligt 3 kap 1 § ÄB rätt till att ta ut sin arvslott innan kvarlåtenskapen tillfaller dig. Exempel följer:

Din fru går bort. Hennes kvarlåtenskap uppgår till 60 000kr. Det innebär 20 000kr till var och en av hennes 3 bröstarvingar. Hennes särkullbarn får ta ut denna summan direkt såvida de inte avstår det enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då kvarstår 20 000kr som du ärver som erat gemensamma barn får efterarvsrätt på enligt samma beräkning som jag beskrev i föregående exempel.

Något som däremot går före särkullbarnens rätt till arvet är det så kallade "stora prisbasbeloppet" eligt 3 kap 1 § ÄB. Det innebär att innan arv och testamente fördelas så har den efterlevande maken en rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken få egendom till värdet av fyra prisbasbelopp i den mån det är möjligt, vilket motsvarar cirka 193 000kr. I denna summan inkluderas egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen efter dödsfallet samt denne makens enskilda egendom. Med andra ord om din frus kvarlåtenskap endast uppgår till exempelvis 60 000kr har särkullbarnen ingen rätt att bryta ur sitt arv, eftersom du har rätt till ca 190 000kr. De får istället även efterarv som ert gemensamma barn.

Avsägande av arv

Om ni inte vill att eran make ska ärva nog för stora prisbasbeloppet av olika anledningar, så behöver ni avsäga eran arvsrätt enligt 17 kap. 2 § ÄB. Det innebär att ni skriftligen avsäger rätten till arv från er make. Gör ni detta kommer exempelvis hela din kvarlåtenskap vid din bortgång tillfalla ditt barn istället för att din fru ärver det och ditt barn får efterarvsrätt.

Testamente, laglotter och jämkning av testamente

Det finns inga egentliga restriktioner på hur testamente skrivs eller utformas. Om ni så vill kan ni skriva vilka ägodelar som tillfaller vilket barn. Ni kan även testamentera att något av din frus barn inte får något arv alls. Det finns däremot något som kallas för laglott, 7 kap 1 § ÄB. Denna motsvarar hälften av arvslotten som en bröstarvinge har rätt till. Om en bröstarvinge skulle förlora rätten, enligt ett testamente, till en arvsumma som inkräktar på laglotten kan bröstarvingen enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning av testamentet, så att denne får ut sin laglott.

Sammanfattning

1. Om din fru avlider först har hennes två särkullbarn rätt att ta ut sina arvslotter först om de inte avstår det. Undantaget är om ditt arv inte når upp till stora prisbasbeloppet på ca 190 000 kr.
   Kvarstående kvarlåtenskap som tillfaller ert gemensamma barn tillfaller först dig och ert barn får efterarvsrätt på den andelen. Du kan inte testamentera bort denna andel, men du kan spendera det fritt om du så önskar.
2. Avlider du först tillfaller hela din kvarlåtenskap din fru och ert barn får efterarvsrätt på den andelen. Denna andelen kan din fru likt dig inte testamentera bort men spendera fritt och när hon går bort får ert gemensamma barn ta ut efterarvsandelen först innan resterande kvarlåtenskap delas lika mellan hennes särkullbarn och ert gemensamma barn.
3. Du och din fru kan avstå arv från varandra så att kvarlåtenskapen tillfaller ert barn direkt istället för att denna får efterarvsrätt. Ni kan även testamentera fritt angående vilket barn som får vad. Om ni vill kan ni testamentera att din frus särkullbarn ej får deras arv efter deras mammas bortgång förens även du har avlidit men om det inskränker på deras laglott har de rätt att jämka testamentet för den summan om de vill, inget måste.

Arvsituationer kan lätt bli komplicerade och jag råder er att ta vidare kontakt med oss här på Lawline eller annat ställe för tips och råd angående upprättande av testamente för att få det exakt som ni tänkt er utan otydligheter för era barn. Jag hoppas dock att mitt svar har varit tillfredställande och redde upp otydligheter för dig!

Om du vill ha vidare rådgivning kan du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.

Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:

Telefon: [phone]

Öppettider: mån-fre kl. 10.00-16.00

Hoppas du fick svar på din fråga!