Lawline svarar
Hej.
I det fortsatta förutsätter jag att inget testamente har upprättats. Förekomsten av testamente kan förändra situationen fullständigt. I andra delen av frågan förutsätts dessutom att ingen egendom genom särskilt förbehåll gjorts till enskild egendom och därmed utgör giftorättsgods.
Som huvudregel gäller enligt ärvdabalkens (ÄB) 2 kap 1 § (se https://lagen.nu/1958:637) att alla barn har rätt till lika stor andel efter sin förälders bortgång. Det innebär att om din far hade fyra barn är de berättigade till en fjärdedel var efter honom. Detta oavsett om det är särkullbarn eller ej. Det innebär att din fars egendom först skall delas upp i det antal delar som din far hade barn.
Därefter kommer de barn som är särkullbarn att kunna kräva ut sin del direkt. De delar som däremot skall tillfalla makarnas gemensamma barn skall däremot tillfalla efterlevande maken, för att först efter dennes död tillfalla barnen enligt 3 kap 1 § ÄB.
Efterlevande make har egentligen arvsrätt, men däremot måste en delning av makarnas egendom först göras. Det är vanligt att all egendom är giftorättsgods och därmed skall delas lika mellan makarna. Om den egendom som tillfaller den efterlevande maken efter en sådan bodelning inte uppgår till ett värde av fyra basbelopp skall maken enligt 3 kap 1 § ÄB tilldelas detta efter maken.
Om all egendom är giftorättsgods kommer din mor att erhålla hälften genom bodelningen, och sedan de delar som skall tillfalla hennes barn genom arvet. Om ingen egendom genom ett särskilt villkor gjorts till enskild egendom (exempelvis genom äktenskapsförord eller testamente) kommer alla egendom, oavsett vem den är skriven på att ingå i delningen.
Med vänliga hälsningar
