Lawline svarar
Hej!
För det första kan konstateras två saker:
1. Till den del försäljningen av de olika fastigheterna överstiger marknadsvärdet ses detta som en gåva.
2. Det finns inget du kunde eller kan göra i nuläget för att förhindra dessa försäljningar/gåvor utan det har stått dina föräldrar fritt att sälja dessa till underpris.
Det är först när även er far går bort som du kan bevaka din rätt som dina föräldrars bröstarvinge och då gäller kort i huvudsak följande:
1. Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Detta framgår av Ärvdabalkens 6 kap 1 §, http://www.lagen.nu/1958:637#K6P1 . Som bröstarvinge räknas avkomlingar i rakt nedåtstigande led, det vill säga både din bror och hans dotter. Detta innebär att, under förutsättning att det inte gjorts klart exempelvis i en skriftlig handling att fastighetsöverlåtelserna inte ska ses som förskott, så ska dessa till den del som de utgjort gåvor avräknas från din brors arv, då det är hans arvsgren som har utfått förskottet.
2. Vad gäller den senare överlåtelsen som skett efter din mors död kan det finnas möjlighet för dig att efter din fars död begära vederlag för gåvan, enligt reglerna om efterarv. När även er far dör kommer det arv ni barn utfår bestå av dels en andel som utgör arv efter er far och dels en andel som utgör arv efter er mor som er far ärvde med fri förfoganderätt enligt reglerna om makes arvsrätt. Fri förfoganderätt innebär att den som ärver har rätt att förfoga över arvet under sin livstid genom exempelvis försäljning eller gåva, men inte genom testamente. När även den efterlevande dör ska motsvarande andel i den sist avlidnes bo som den andel i boet som arvet utgjorde vid den först avlidnes död, gå vidare till efterarvingarna, i ert fall ni barn. Det finns emellertid en skyddsregel för efterarvingarna i Ärvdabalken 3 kap 3 §, http://www.lagen.nu/1958:637#K3P3 . Om den efterlevande genom gåva orsakat en väsentlig minskning i egendomen kan efterarvingarna kompenseras genom att gåvan räknas av på den sist avlidnes arvingars arvslott. Detta görs i praktiken så att värdet av gåvan fiktivt läggs till kvarlåtenskapen innan arvet skiftas. Om egendomen inte räcker till kan i vissa fall gåvan eller värdet av den krävas tillbaka från mottagaren. Det kan tilläggas att det ofta kan bli krångligt att räkna ut efterarvet eftersom den bodelning som i teorin ska ske mellan makarna vid den enes död ofta inte blir gjord i de fall när den efterlevande, som man brukar säga, sitter kvar i orubbat bo. I så fall måste man, kanske långt i efterhand, utreda hur egendomsförhållandena såg ut mellan makarna vid tiden för den först avlidnes död.
3. Slutligen kan det även finnas möjlighet att begära laglottsjämkning avseende den sista gåvan enligt ärvdabalken 7 kap 3 och 4 §§, http://www.lagen.nu/1958:637#K7P3 . Detta under förutsättning att gåvan getts under sådana omständigheter eller villkor att den till syftet kan likställas med ett testamente. Exempel är om gåvan getts nära innan givarens död eller om givaren förbehållit sig rätten att använda egendomen under sin livstid.
Sammanfattningsvis finns det alltså flera tänkbara möjligheter att angripa dessa försäljningar/gåvors inverkan på ditt framtida arv vid en bouppteckning, beroende på de närmare omständigheterna i fallet.
Efter denna genomgång blir mitt mer konkreta råd till dig att anlita en jurist som kan följa med dig till bouppteckningen efter din far och hjälpa dig att tillvarata din rätt.
Lycka till!
Med vänlig hälsning
