Lawline svarar
Hej!
Huvudregeln i svensk äktenskapslagstiftning är att all egendom endera maken äger vid ingåendet av äktenskap, är giftorättsgods. Med andra ord är den egendomen rent rättsligt gemensam och skall ingå i bodelning. Se närmare i 10 kap 1 § i Äktenskapsbalken (ÄktB) http://lagen.nu/1987:230. Men från detta finns självklart undantag.
Man kan visserligen avstå från att ta giftorättsgods i anspråk vid en bodelning. Men för att undvika potentiella konflikter och bevissvårigheter om vem som har rätt har lagstiftaren infört regler om hur enskild egendom tillskapas och vad dess rättsverkan är. Innebörden av enskild egendom stadgas i 7 kap 2 § ÄktB. Ett av tillvägagångssätten enligt detta lagrum är att ingå ett äktenskapsförord.
Genom att ingå ett äktenskapsförord, se närmare i 7 kap 3 § ÄktB, där det även stadgas hur det skall ingås för att det skall vara giltigt, kan man komma överens om vad som skall klassas som enskild egendom. Man kan vid ett senare tillfälle självklart ändra äktenskapsförordets innehåll, se 7 kap 3 § 2 meningen ÄktB.
Den rättsliga innebörden av att egendomen är enskild, oavsett sättet på vilket det tillskapats, blir att den inte skall ingå i någon framtida bodelning. Av vikt att nämna i detta sammanhang är att omklassificeringen inte har någon som helst betydelse gentemot makarnas borgenärer, eftersom vardera maken med all sin egendom, oavsett om den är enskild eller giftorättsgods, svarar för sina egna skulder.
Med vänlig hälsning,
