Lawline svarar
Sambor ärver inte varandra varför jag förutsätter att du och din sambo har haft ett testamente mellan er. Vidare förutsätter jag, eftersom inget annat framgår av frågan, att din sambos barn fått ut sin laglott eller avstått ifrån att kräva ut den under din levnad, eftersom barns rätt till laglott alltid gäller framför ett testamente (under förutsättning att de begär laglottsjämkning).
Fri förfoganderätt innebär att den som ärver har full frihet att förfoga över den ärvda egendomen under sin livstid, exempelvis genom försäljning, förbrukning eller genom gåvor. Den som ärver kan däremot inte förfoga över arvet genom testamente.
Det följande gäller under förutsättning att inget annat reglerats i testamentet, exempelvis om vad som ska gälla för överlåtelse av bostaden.
Efterarvingarna, i ditt fall din sambos barn, har vid din död rätt till vad som kallas efterarv. Efterarvet utgör emellertid inte någon viss specificerad egendom, utan istället en andel i ditt dödsbo som motsvarar den andel av din totala egendom som motsvarade det som ärvdes med fri förfoganderätt vid arvsskiftet efter din sambo. Det vill säga att om vi antar att bostaden var värd 1000.000 kr vid din sambos död och din sambos del var 60% så utgjorde arvet 600.000 kr. Om vi vidare antar att din övriga egendom uppgick till 200.000 kr skulle din totala egendomsmassa efter arvsskiftet efter din sambo utgjort: 600.000 (testamenterad del) + 400.000 (din del av bostaden) + 200.000 (din resterande egendom) = 120.000 kr. Arvet efter din sambo skulle i detta exempel utgöra 50 % av din egendomsmassa vilket innebär att efterarvingarna är berättigade till 50 % av kvarlåtenskapen efter dig, alltså oavsett vad som hänt med bostaden och om egendomen ökat eller minskat i värde.
I ärvdabalken finns regler som i viss mån kan modifiera resultatet i vissa specificerade fall. Dessa regler blir emellertid aldrig tillämpliga före din död och måste alltså åberopas av din sambos respektive dina arvingar. Reglerna brukar kallas vederlagsregeln respektive förkovransregeln.
Kvotdelen enligt ovan kan enligt vederlagsregeln justeras till efterarvingarnas förmån om den efterlevande maken missgynnat dessa genom större gåvor eller annan jämförlig handling (vanligast är då gåvor till barn eller andra egna arvingar). Det ska röra sig om en väsentlig minskning av egendomen för att regeln ska bli tillämplig. Om regeln är tillämplig ska efterarvingarna få vederlag för gåvan ur kvarlåtenskapen. Detta görs på det sättet att värdet av gåvan fiktivt läggs till kvarlåtenskapen innan andelarna beräknas.
Till den efterlevandes egna arvingars förmån finns den så kallade förkovransregeln. I denna framgår att till den del det kan visas att den efterlevandes tillgångar efter den först avlidnes död ökat till följd av arv, gåva, testamente eller det kan antagas att ökningen kommer från lön, så kan denna förkovransdel undantas innan efterarvet beräknas. Denna regel är emellertid endast tillämplig om boets värde totalt sett har ökat sedan den först avlidnes död. Vederlagsregeln och förkovransregeln kan tillämpas samtidigt.
Sammanfattningsvis: Såvida inget annat framgår av testamentet har din sambos barn rätt till efterarv först efter din död. Efterarvet utgörs av en värdeandel i din kvarlåtenskap och ingen specifik egendom, varför det står dig fritt att sälja bostaden.
Vänlig hälsning
