Lawline svarar
Hej!
En efterlevande make ärver med fri förfoganderätt om inget annat framgår av testamente. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har full frihet att förfoga över den ärvda egendomen under sin livstid, exempelvis genom försäljning, förbrukning eller genom gåvor. Den efterlevande kan däremot inte förfoga över arvet genom testamente.
I bakgrunden till ett arv med fri förfoganderätt finns den först avlidnes efterarvingar. Dessa är arvingar till den först avlidne som, på grund av att den efterlevande maken ärver med förtur, får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken avlidit. Efterarvingarna kan inte förhindra den efterlevande från att förbrukar arvet under sin levnad, men ett visst skydd finns för efterarvingarnas rätt till arv efter den först avlidne. Skyddsregeln blir emellertid tillämplig först efter den sist avlidne makens död. Jag återkommer till detta nedan.
Det så kallade efterarvet som efterarvingarna, i ditt fall syskonen, har rätt till utgör inte någon viss specificerad egendom. Efterarvingarna har som huvudregel rätt till samma andel i kvarlåtenskapen efter den efterlevande makan, som den andel som arvet utgjorde av den efterlevandes totala tillgångar efter det att bodelning i anledning av äktenskapsskillnad på grund av dödsfall och arvsskifte efter den först avlidne gjorts. Det vill säga att om utav värdet av din mors totala tillgångar efter arvsskiftet efter maken, arvet utgjorde 50 %, så har efterarvingarna i sin tur som huvudregel rätt till 50 % i din mors kvarlåtenskap. Enligt huvudregeln förutsätter man alltså att i den mån den totala egendomen minskar, den minskar lika mycket av arvsdelen som av den del som innehas med full äganderätt och att i den mån egendomen ökar, detta i huvudsak beror på egendoms naturliga värdeökning.
Från huvudregeln finns undantag. Kvotdelen enligt ovan kan justeras till efterarvingarnas förmån om den efterlevande maken missgynnat dessa genom större gåvor eller annan jämförlig handling (vanligast är då gåvor till barn eller andra egna arvingar). Det ska röra sig om en väsentlig minskning av egendomen för att regeln ska bli tillämplig. Om regeln är tillämplig ska efterarvingarna få vederlag för gåvan ur kvarlåtenskapen. Detta görs så att värdet av gåvan fiktivt läggs till kvarlåtenskapen innan andelarna beräknas.
Skulle kvarlåtenskapen inte räcka till för vederlaget kan gåvan eller värdet av den i vissa fall krävas åter. Ett krav på att gåvan ska återgå förutsätter emellertid att talan om detta väcks inom fem år från det att gåvan mottogs. Eftersom det gått mer än fem år från det att du fick fastigheten i gåva kan efterarvingarna, makens syskon, visserligen kräva att vederlag utgår ur kvarlåtenskapen efter din mor, men för värden över vad kvarlåtenskapen kan täcka är det för sent för dessa att väcka talan om gåvans återgång eller att du annars ska ersätta gåvans värde.
Till den efterlevandes egna arvingars förmån finns en så kallad förkovransregel. I denna framgår att till den del det kan visas att den efterlevandes tillgångar efter den först avlidnes död ökat till följd av arv, gåva, testamente eller det kan antagas att ökningen kommer från lön, så kan denna förkovransdel undantas för den sist avlidnes arvingar innan efterarvet beräknas. Denna regel är emellertid endast tillämplig om boets värde totalt sett har ökat sedan den först avlidnes död. Vederlagsregeln och förkovransregeln kan tillämpas samtidigt.
Exempel: Om boets värde efter den först avlidnes död uppgick till 400 000 kr, en gåva har utgått ur boet på 200 000 kr och den efterlevande har fått ett arv på 50 000 kr. Vid den sist avlidnes död uppgår boets värde till 250 000 kr. Boets värde har alltså minskat och arvet på 50 000 kr kan ej undantas enligt förkovransregeln. Om vederlagsregeln tillämpas ska emellertid gåvan fiktivt läggas till kvarlåtenskapen. Boets värde uppgår då till 450 000 kr och har därmed ökat. Arvet ryms inom värdeökningen och kan därmed undantas enligt förkovransregeln. Efterarvingarna ska då ha (om efterarvsandelen utgör 50 %) 200 000 kr och den efterlevandes arvingar får förkovransbeloppet på 50 000 kr.
Sammanfattningsvis: Din mors makes syskon har arvsrätt i din mors kvarlåtenskap enligt reglerna om efterarv. Deras andel är som huvudregel samma andel i din mors kvarlåtenskap som den andel av boet som utgjorde arvet efter maken efter det att arvet efter denne skiftats. Vid arvsskiftet efter din mor måste man alltså se tillbaka på hur det såg ut vid arvsskiftet efter den först avlidne maken. Eftersom din mor gett dig en gåva som rimligtvis väsentligen minskat boets värde kan syskonen begära en större andel i din mors kvarlåtenskap som kompensation för gåvan. Eftersom det har gått mer än fem år sedan gåvan mottogs kan de emellertid inte kräva mer än vad som går att få ut av kvarlåtenskapen efter din mor (100 % av boets värde som mest). Om boet ökat i värde genom att din mor mottagit arv, gåva, testamentsegendom eller genom lön kan du som hennes arvinge begära att detta förkovransbelopp undantas för dig innan efterarvet beräknas, men endast i den mån boets värde, med gåvan medräknad, totalt sett ökat i värde.
Jag hoppas att detta svar gett någon klarhet. Reglerna om makes arvsrätt och efterarvsrätt hittas i ärvdabalkens 3:e kapitel. http://www.lagen.nu/1958:637#K3 . Vederlagsregeln återfinns i 3 § och förkovransregeln i 4 §.
Vänliga hälsningar,
