Laglott och inbördes testamente

Question

När en person avlider och har ett inbördes testamente från avliden make/maka som är skrivet så att kvarlåtenskapen i form av banktillgodohavanden o.dyl allt tillfaller den först avlidenas arvingar.
Kan då den sist avlidne ställas helt uten egna tillgångar så att dennes arvingar blir helt lottlösa?
Jag har hört att oavsett om den som överlever sin och disponerar den avlidnas dödsbo så ska 5 basbelopp anses tillhöra den som sist avlider och detta skulle då vara den sist avlidnes arvingars laglott.
Kan jag få hjälp med att besvara den frågan?

Answer 1

Hej!

Nu skall vi se om jag har förstått frågan rätt. När den förste maken dör, beräknar man vadera makes tillgångar i boet. I normalfallet går den avlidnes del av tillgångarna tillsvidare till den efterlevande maken med fri förfoganderätt ( se Ärvdabalken 3:1 http://www.lagen.nu/1958:637#K3 ). I Ert fall har makarna gjort ett testamente, som säger att vid den sist avlidne makens död skall all egendom övergå till den först avlidnes arvingar. Ett sådant testamente kan skrivas, men det får inte verkan fullt ut om den efterlevande maken kvarlämnar egna bröstarvingar ( dvs. egna barn -se http://www.lagen.nu/1958:637#K2 ). Enligt 7 kap Ärvdabalken ( se http://www.lagen.nu/1958:637#K7 ) har nämligen en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott. Laglott är halva värdet av arvslotten (det han skulle ha ärvt om inget testamente fanns överhuvudtaget). Hade den efterlevande maken en bröstarvinge skall således hälften av den efterlevande makens andel tillfalla denne, och inte arvingarna enligt testamentet. Bröstarvingen efter den sist avlidne måste dock påkalla jämkning av testamente för att få ut sin laglott ( se 7:3 ÄB ). Observera att detta endast gäller bröstarvingar. Andra arvingar efter den sist avlidne maken har inte denna rätt, utan testamentet får full verkan.

Basbeloppen Ni talar om har troligtvis att göra med 3:1 2st ÄB:

"Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke."

Detta stycke gäller dock endast om den efterlevande maken är vid liv. Ett exempel är om den först avlidne har ett särkullsbarn som kräver att få ut sitt arv direkt och den efterlevande maken inte får ut vidare mycket pengar vid bodelningen. Basbeloppsregeln ger således en liten försäkring på så sätt att den efterlevande maken alla gånger skall få behålla fyra basbelopp. Om maken ur bodelningen erhåller mer än fyra basbelopp som sin del får regeln ingen verkan.

Vänligen,