Lawline svarar
Hej.
Jag kommer att dela upp svaret på din fråga i två olika delar.
1. Avseende äktenskapsförord och kvotdelar
Som utgångspunkt är makars egendom giftorättsgods (egendom som vid en bodelning skall delas mellan makarna), om den inte har gjorts till enskild egendom genom ett särskilt förbehåll t.ex. vid gåva. Detta enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) 7kap 2 § (7:2) (se http://www.lagen.nu/1987:230). Det är möjligt för makar att även låta egendom som inte har mottagits med ett sådant förbehåll utgöra enskild egendom, detta genom äktenskapsförord enligt 7:3 § ÄktB. Viktigt att tänka på är att ett äktenskapsförord skall inges till tingsrätten för registrering. I äktenskapsförordet anges vilken egendom skall utgöra enskild egendom hos vardera parten. Ett äktenskapsförord skulle leda till att den utpekade egendom inte skulle ingå i en bodelning mellan makarna vid dödsfallet. Bara det som då utgör giftorättsgods kommer att delas lika mellan makarna (det finns även en möjlighet för efterlevande make att behålla sitt giftorättsgods som sin del utan att en delning görs enligt 12:2 ÄktB). Ett äktenskapsförord förändrar inte vem som ärver.
Din makes barn ärver inte dig (enligt 2:1 Ärvdabalken, http://www.lagen.nu/1958:637), men däremot ärver de en del av din makes del av den egendom som utgör giftorättsgods i ert äktenskap och hans enskilda egendom. Som särkullbarn har hans tidigare barn rätt att utfå sitt arv vid din makes bortgång (se Ärvdabalken 3:1). Det finns dock möjlighet för särkullbarnen att avstå arvet till förmån för dig för att istället få sin del efter din bortgång enligt 3:2 Ärvdabalken. Om särkullbarnen skulle välja detta kommer de att vid din bortgång utfå lika stor kvotdel som egendomen utgjorde hos dig när du mottog den.
3:2 ger ingen möjlighet att begränsa särkullbarnens arvsrätt till ett visst fixerat belopp. 3:4 ger dock att en ökning som beror på förvärvsarbete som har skett av den efterlevande maken efter den förstes död inte skall ingå.
Ett förklarande räkneexempel följer:
Du och din make äger totalt 100. Allt är giftorättsgods. Din makes egendom skulle i en bodelning då vara 50. Hans fyra barn skall då dela lika på detta. Särkullbarnen har en rätt att få ut sin egendom direkt, medan gemensamma barn måste vänta till båda makarnas bortgång. Det innebär att särkullbarnen skull har rätt att var för sig få ut 50/4= 12,5.
För exemplets skull antar vi att ett särkullbarn vill få ut sin del direkt, och ett väljer att avstå tills efter din bortgång. Det innebär att du då skulle få din hälft av er egendom (50) plus båda dina barns del (25) plus det som din makes särkullbarn avstått till dig (12,5). Du skulle alltså då få 87,5, varav 37,5 med fri förfoganderätt innebärandes att den fritt får förvaltas men inte testamenteras bort.
Vid din död kommer sedan din makes särkullbarn ha rätt att utfå den kvotdel i din egendom som det barnets arv utgjorde. Alltså 12,5/87,5. Om då egendomen vid din död istället är värd 100 skulle det särkullbarnet ha rätt att utfå (100/87)*12,5= ca 14,3. Om du förutom de 100 skulle ha sparat ihop 10 till genom att arbeta efter din makes död kommer dessa inte att ingå i den delningen.
2. Avseende testamente
Ett testamente kan förändra situationen i mycket stor utsträckning. Som utgångspunkt kan makarna testamentera till vem dem vill och det kan de göra med två undantag.
1. Den efterlevande maken har alltid rätt att med fri förfoganderätt utfå egendom så att den makens totala egendom utgör fyra prisbasbelopp enligt 3:1 Ärvdabalken.
2. Varje barn har rätt att utfå halva sin arvslott (sin laglott) eventuellt genom att klandra ett testamente enligt 7:3 Ärvdabalken. Det innebär att särkullbarnen minst har rätt till en åttondel av hans egendom var.
Vid skrivande av testamente finns vissa formregler att ta hänsyn till, det skall vara skriftligt, underskrivet och det skall intygas av två vittnen (se vidare Ärvdabalken 10kap).
Med vänlig hälsning
