Försök till försäkringsbedrägeri m.m.

Question

X har anmält sin bil stulen efter att ha skadat sin bil i en singelolycka. Försäkringen upptäckte detta och betalade inte ut någon ersättning. X var helförsäkrad och skulle få ut ersättning såväl när han själv kört bilen vid olyckan som ifall den stulits. Enligt 7:3 Försäkringsavtalslagen har X rätt till ersättning, dock en nedsatt sådan, eller?

I och med att det tredje rekvisitet inte är uppfyllt, det ledde inte till någon vinning för X, är det inte bedrägeri heller?

Answer 1

Hej,

Det är riktigt att ersättningen till X skall sättas ned enligt Försäkringsavtalslagen 7 kap 3 §. Möjligheten finns dock att ersättningen sätts ned till noll, d.v.s. att ingen ersättning utbetalas.

Enligt lagens förarbeten skall beloppet sättas ned i relation till dels hur försäkringstagaren har agerat och dels hur stor skadan riskerat att bli.

Med tanke på att X i det här fallet har agerat med avsikt att lura försäkringsbolaget finns det en viss risk att försäkringsersättningen sätts ned helt. Det som talar för endast delvis nedsättning är att skadan förmodligen inte hade blivit speciellt stor om de felaktiga uppgifterna inte hade avslöjats.

Angående ett eventuellt bedrägeribrott har bedrägeriet inte fullbordats vilket innebär att X möjligtvis kan ha gjort sig skyldig till försök till bedrägeri.

Vinningsrekvisitet i Brottsbalken 9 kap 1 § innebär att en ekonomisk vinst måste uppstå för gärningsmannen och en motsvarande skada för den som utsatts för bedrägeriet, i det här fallet försäkringsbolaget. Det avgörande blir därför om samma ersättning hade betalats ut om X istället hade uppgett korrekta uppgifter i sin skadeanmälan.

Om ersättningen från försäkringsbolaget hade blivit lika stor i båda fallen har X inte gjort sig skyldig till försök till bedrägeri eftersom någon ekonomisk vinning då inte skulle uppstå.
Skiljer sig beloppen däremot tydligt åt har X sannolikt gjort sig skyldig till försök till bedrägeri.

Som exempel kan sägas att om den enda skillnaden mellan de olika utbetalningarna är att självriskbeloppet är olika stort, kan X knappast dömas för försök till bedrägeri eftersom beloppet är alltför lågt. Skulle det däremot skilja större belopp kan X dömas för försök till bedrägeri enligt brottsbalken 9 kap. 1 och 11 §§.

Vänliga hälsningar