Lawline svarar
Hej!
Precis som du angett är lagstiftningen inte särskilt vägledande när det gäller återkallelsefrågor. Smitning, eller att avlägsna sig från en olycksplats som det heter juridiskt, är brottsligt enligt 5 § trafikbrottslagen, se http://lagen.nu/1951:649 . Eftersom du varit inblandad i en mindre påkörning så faller du inom ramen för 5 § - du har haft del i uppkomsten av olyckan och avlägsnat dig.
I körkortslagens 5 kap. 3 § 2 punkten, se http://lagen.nu/1998:488#K5 , stadgas att återkallelse av körkort ska ske vid smitningsbrott, om detta inte kan anses som ringa. Två vägledande domar finns från högsta instans, d.v.s. Regeringsrätten, beträffande bedömningen av huruvida ringa brott föreligger. Det är brottets svårighetsgrad ur trafiksynpunkt som är avgörande. I RÅ83 2:22 skedde en backningsolycka på en parkeringsplats. En större buckla på en annan bil orsakades. Detta bedömdes inte som ringa, men regeringsrätten ansåg att en varning räckte. I RÅ 1990 ref. 76 rörde det sig också om en backningsolycka på en parkeringsplats. En annan bil fick en skada på kromlisten till en strålkastare och innanförliggande plåt, d.v.s. en vanligt förekommande parkeringsolycka. Även om skadorna var begränsade så ansåg Regeringsrätten inte att det var fråga om ett ringa brott och dömde till återkallelse med två månaders spärrtid. De prejudikat som finns från högsta instans ger således stöd för att smitningsbrott inte annars än i undantagsfall ska betraktas som ringa. Eftersom du beskriver olyckan i ditt fall som en mindre påkörning kan du åtminstone försöka argumentera för ringa brott, men det kanske inte är någon idé att hänvisa till de ovan redovisade rättsfallen.
När det då gäller spärrtiden så stadgas precis som du angett en tid mellan en månad och ett år i 5 kap. 6 § körkortslagen. I fall av smitningsbrott torde utrymmet för bedömningar med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet vara större. Här finns alltså möjligheter att försvara sin egen uppfattning om händelseförloppet m.m. Länsstyrelsernas praxis är inte helt enhetlig och variationer kan förekomma såväl mellan olika länsstyrelser som inom en länsstyrelse. För smitningsbrott vid parkeringsolycka torde praxis ligga på upp till fyra månaders spärrtid och för trafikolyckor på mellan två och fyra månader. Vid en mindre olycka blir förstås spärrtiden närmare två än fyra månader. Inlagan kan här ha en stor betydelse för länsrättens bedömning. Men som sagt så behöver du ju inte lämna inlagan oemotsagd, utan du kan lyfta fram omständigheter som talar till din fördel. Jag känner tyvärr inte specifikt till hur praxis ser ut på länsrätten i Stockholms län.
Med vänlig hälsning!
