Lawline svarar
När en make dör upplöses äktenskapet vilket innebär att en bodelning först ska göras innan man kan börja fördela arvet efter den avlidne. En bodelning innebär att giftorättsgodset, det vill säga all makarnas egendom som inte undantagits som enskild egendom genom äktenskapsförord eller villkor för gåva eller i testamente, ska delas lika mellan parterna. Den egendom som den efterlevande tilldelas genom bodelning tillfaller denne med full äganderätt, det vill säga utan några begränsningar. Bodelning sker enligt reglerna i äktenskapsbalken, http://www.lagen.nu/1987:230. Vid bodelning i anledning av en makes död representeras den avlidne av dennes arvingar och universella testamentstagare. Den efterlevande kan välja att avstå ifrån bodelning. Då behåller denne sin egendom och den avlidnes egendom utgör dennes kvarlåtenskap.
Makes arvsrätt regleras i 3 kapitlet ärvdabalken som du kan läsa http://www.lagen.nu/1958:637#K3. Den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller som huvudregel den efterlevande med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande kan fritt disponera över egendomen, det vill säga nyttja, sälja, förbruka eller skänka bort den. Den efterlevande kan emellertid inte testamentera bort egendomen.
Make ärver emellertid endast på detta sätt om inget annat framgår av testamente. En makes arvsrätt är därmed inte absolut. Det står alltså en make fritt att testamentera bort hela eller delar av sin kvarlåtenskap till ett barn eller någon annan (med begränsning av barnens laglott, omfattande halva den avlidnes kvarlåtenskap, denna arvsrätt är absolut och kan endast skjutas upp genom makes arvsrätt). Att bestämma vem egendomen ska tillfalla är emellertid inte det enda sättet man genom testamente kan reglera vad som ska hända med kvarlåtenskapen, det finns flera möjligheter. Testamentet kan exempelvis skrivas så att äganderätten tillfaller en person medan en annan, exempelvis en efterlevande make, får nyttjanderätt till egendomen. På detta sätt kan man exempelvis skydda den efterlevandes rätt att bo kvar i en gemensam bostad, men samtidigt hindra denne från att göra sig av med egendomen till nackdel för arvingarna.
Om din mor vill skriva ett testamente för att kringgå sin makes arvsrätt rekommenderar jag att hon tar hjälp av en advokat eller annan kvalificerad jurist. Eftersom ett otydligt eller ogenomtänkt testamente lätt kan skapa otrevliga konflikter är detta generellt ett gott råd vid upprättande av testamente, och särskilt angeläget blir detta när det redan finns en konflikt inom familjen. Dessutom kan hon få hjälp att formulera ett skräddarsytt testamente just för er situation.
Om inget testamente upprättas ärver, som tidigare sagts, den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Den avlidnes arvingar, i första hand barnen, blir då efterarvsberättigade. Detta innebär inte att de ärver det som blir över av den först avlidnes kvarlåtenskap när även den efterlevande dör. Efterarvet består istället av en andel i den sist avlidnes kvarlåtenskap som motsvarar den andel av det från början gemensamma boet som denne ärvde med fri förfoganderätt. I normalfallet innebär detta att 50% av värdet av den efterlevandes kvarlåtenskap kommer behandlas som efterarv. Detta innebär att den efterlevande inte kan leva upp arvet och samtidigt behålla sin egen egendom, egendomsmassorna anses minska i samma takt.
Slutligen, har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, kan efterarvingarna kompenseras ur den efterlevandes egen kvarlåtenskap. Detta regleras i 3 kapitlet 3 § som du kan läsa http://www.lagen.nu/1958:637#K3P3. Finns inte tillräcklig egendom kvar kan gåvan i vissa fall fås att återgå. Detta är emellertid tillrättalägganden som kan komma ifråga först efter den efterlevandes död. Det hindrar på inget sätt denne från att förfoga över egendomen under sin livstid.
Vänliga hälsningar
