Lawline svarar
Hej,
Om det finns någon form av bevis om att hans del av vinsten ska utgöra förskottsbetalning samt att din syster kan bevisa att din far är skyldig henne pengar (för att han har köpt saker på hennes bekostnad) så finns det inget att göra. Det räcker även om de muntligen har kommit överens om dessa saker men det är svårare att bevisa. Om båda stod som ägare på fastigheten så har din far givetvis rätt till sin del av vinsten men är överenskommelsen dem emellan giltig så gäller som sagt detta, 1kap 1§ avtalslagen (AvtL) [https://lagen.nu/1915:218]. Finns ingen överenskommelse om detta kan din syster ha gjort sig skyldig till förskingring enligt 10 kap. 1§ brottsbalken (BrB) [https://lagen.nu/1962:700#K10].
Vill din far inte själv lösa problemen med din syster kan han göra dig till god man så att du kan hjälpa honom att bevaka sin rätt och förvalta hans egendom, 11 kap. 4§ föräldrabalken (FB) [https://lagen.nu/1949:381#K11]. Han borde då precisera din roll som god man i den utsträckning som krävs för att lösa denna situation.
Är det så att uppgifterna om deras överenskommelser sinsemellan stämmer så påverkar inte detta bodelningen något. Om de inte har kommit överens om detta kan förskottsbetalningen utgöra förskott på arv. Huvudregeln är att gåva till bröstarvinge ska behandlas som förskott på arv enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) [https://lagen.nu/1958:637]. Gåva tolkas här extensivt och gäller alla former av benefika dispositioner, så även om din far inte uttryckligen har sett dessa transaktioner som gåvor till din syster är de att betrakta som gåvor eftersom han inte var skyldig din syster pengarna. Benefik disposition innebär att det är en ensidig transaktion, det finns alltså ingen motprestation, vilket verkar vara fallet i den här situationen.
Är förskottsbetalningen att se som förskott på arv ska kvarlåtenskapen ökas med förskottets värde när man bestämmer arvslotternas storlek. Täcker inte arvslotterna värdet på förskottet ska man bortse från den bröstarvinge som fått förskottet och fördela kvarlåtenskapen lika mellan övriga bröstarvingar. Täcker arvslotten värdet på förskottet ska förskottet avräknas från bröstarvingens arvslott.
Viktigt att tänka på är att en bröstarvinge alltid har rätt till en viss del av kvarlåtenskapen efter arvlåtaren, en s.k. laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgör hälften av bröstarvinges arvslott. Tanken är att skydda bröstarvingar mot testamente. Detta skydd gäller även gåvor genom ett s.k. förstärkt laglottsskydd, även här täcks uttrycket gåva av benefika dispositioner (se ovan), 7 kap. 4 § ÄB. Tack vare det förstärkta laglottsskyddet kan du påkalla en jämkning av transaktionerna, ”gåvorna”, som din syster fått från din far. Detta gör du genom att väcka talan mot henne inom ett år efter att bouppteckningen är klar. Bifalls din talan av rätten ska din syster återbetala den del som inkräktar på din laglott.
Du borde även upplysa boutredningsmannen om vad som har hänt mellan din far och din syster. Enligt 19 kap. 3§ ÄB ska till boutredningsman väljas någon så att uppdraget kan förväntas bli utfört med den insikt som boets beskaffenhet kräver. Du som dödsbodelägare kan då uppmärksamma utredningsmannen på din fars och din systers ekonomiska ageranden.
Det bästa vore givetvis om du kunde resonera med din syster och lösa detta privat då det kostar en del att slita tvister i domstol. Går inte det kan du lämna in en stämningsansökan till domstol. Blankett samt övrig information för detta finner du här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/.
Hoppas att allt löser sig till det bästa.?/Ingrid