Styrelseledamöters rösträtt i ekonomisk förening

2014-05-29 i Föreningar
FRÅGA |Bostadsrättsförening Får styrelsen rösta i samtliga val vid årstämma/ extra stämma?Med vänlig hälsning
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening. Regler om dessa återfinns främst i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL). EFL 7:1 1 st. stadgar att föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter utövas vid föreningsstämman. Styrelseledamöterna ska vara medlemmar i föreningen om inte annat särskilt anges i stadgarna, EFL 6 kap. 4 § 2 st. Som regel har ledamöterna alltså rösträtt i samtliga frågor vid såväl ordinarie som extra föreningsstämma. Den enda restriktion som finns ifråga om medlemmars rösträtt återfinns i EFL 7:3, som stadgar att en medlem inte får rösta i fråga om följande:1. talan mot honom,2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot föreningen, eller3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.MVH

Aktieägares initiativrätt

2014-05-28 i Bolag
FRÅGA |Har du möjlighet att besvara den andra frågeställningen. Betalar gärna en 5-hundring om jag kan få ett svar på detta inom en vecka. Här kommer frågan:Samma person som diskuterar varumärkesfrågan med är också inblandad i en annan situation där han och jag är delägare i bolaget A AB.Åke äger 80% och jag äger 20%Under två års tid har jag arbetat upp kontakter med 5 av de största tillverkarna av skogsmaskiner. Affärer/Intäkter börjar löpa på, och ÅF-avtal är på g. Då problemen med samarbetet i eSail drog igång stängde Åke (VD i bolaget) av mig från all information, jag fick inte fortsätta ha kontakt med kunderna, all mail stängdes av etc etc. Han hävdar att han kan göra detta eftersom han inte längre kan lita på mig. (Man tar sig för pannan)Vi har hittills arbetat utan ersättning för att nu när affärerna börjat rulla in kunna börja ta utdelning från bolaget.Nu hotar Åke med att flytta all försäljning till B AB, hans mest aktiva bolag där också loggan ramlade in, vilket innebär att allaframtida försäljning skulle försvinna från A AB. Alternativt hotar han med att likvidera bolaget.Jag har hävdat, utan att vara säker, att ovanstående aktiviteter kräver ett konsensusbeslut på en bolagsstämma eftersom man ändrar bolagets inriktning. (Aktiebolagslagen)Vad gäller?Till saken hör att Åke tidigare kallade till en bolagsstämma som helt spårade ur. Han hade ingen ordning på siffrorna som visade sig härröra från 2012. Bara ett exempel. Vi avbröt stämman då han hävdade att han egentligen bara tänkt stämma av läget! Nu har det kommit en ny kallelse, och jag har meddelat att jag kommer att ha en bisittare, min revisor. Jag har krävt en total genomlysning av ekonomin, misstänker att viss fakturering gått till B AB. Kan man ha det som övrig punkt på årsmötet?
Robert Lindström |Hej och tack för din fråga!Som jag förstår det så har du två delfrågor i din fråga. 1. Kan Åke flytta all försäljning till sitt bolag, alternativt likvidera ert bolag?2. Kan man ha genomlysning av ekonomin som en övrig punkt på bolagsstämman?1. Utifrån informationen som framkommer i frågan så är det lite svårt att avgöra vad det innebär att flytta försäljningen. Det skulle här kunna vara frågan om en förtäckt utdelning och det skulle i så fall grunda ett skadeståndsansvar för den som gör denna utdelning till övriga aktieägare (dvs dig i detta fall). Det skulle i så fall krävas att det finns avtal med era köpare som har ett värde. Gällande frågan om likvidering så är det här frågan om en frivillig likvidation som beslutas av bolagsstämman enligt 25:1 ABL. För ett beslut om frivillig likvidation krävs det att mer än hälften av de röstberättigade röstar för en frivillig likvidation enligt 25:2 ABL. I detta fall kan således Åke försätta bolaget i frivillig likvidation då han äger 80 % av aktierna förutsatt att aktierna inte har olika röstvärde vilket i så fall regleras i bolagsordningen. 2. Vad gäller frågan om genomlysning av ekonomin så finns det en möjlighet för varje aktieägare att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma enligt 25:16 ABL. Detta sker genom att aktieägaren skriftligt begär att saken ska tas upp och detta ska ske, som huvudregel, senast en vecka innan kallelsen till bolagsstämman kan skickas ut enligt 25:18-20 ABL. Vilket i normalfall är ca 6 veckor innan bolagsstämman.Vänligen,

Beslutsförhet

2014-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsmässig styrelse? Jag sitter med i styrelsen för en ideell förening. I stadgan står: "Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av antalet medlemmar är närvarande" Nu är man oense om hur detta skall tolkas, och ifrågasätter ett styrelsebeslut. Får man räkna med tjänstgörande suppleanter? Så tolkades stadgan vid detta tillfälle. Styrelsen består av 9 ordinarie ledamöter, och 4 suppleanter. Detta är mer än hälften. Vid detta tillfälle var 5 personer närvarande, 3 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga!Av ordalydelsen i stadgan som du angivit torde det vara så att styrelsen är beslutsför när fler än hälften av de ordinarie styrelseledamöterna är närvarande. Således är styrelsen beslutsför när minst fem ledamöter är närvarande vid mötet (9/2=4,5). Det som kan skapa frågor är om ”antalet medlemmar närvarande”- inkluderar även suppleanterna? Om vi tittar på suppleantens uppgift torde det inte vara fallet Suppleanternas uppgift är att träda in vid styrelsemötet om någon av de ordinarie ledamöterna har förhinder, den som då tar en sådan plats har samma rättigheter som en ordinarie ledamot (rösträtt, rätt att ta del av underlag för beslut). Denne är så att säga en styrelseledamot vid det styrelsemötet. Är ordinarie ledamöter närvarande har suppleanterna ingen rösträtt med deltar oftast i diskussionerna kring de beslut som ska fattas. Styrelsen var av den anledningen beslutsför vid det aktuella tillfället då suppleanterna som ”tjänstgör” räknas som ledamöterVänligen

Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

Behörig firmatecknare i kommanditbolag

2014-05-29 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag sitter nu med en rättsfråga på bordet. Ett kommanditbolag upprättas av två personer, en juridisk (AB Graven) och en fysisk (Kjell Blomqvist).Kjell Blomqvist är kommanditdelägare och får således inte företräda bolaget. Utifrån detta måste det antas att AB Graven är komplementär i bolaget och får företräda bolaget. AB Gravens aktiekapital är uppdelat lika mellan styrelsemedlemmarna i AB Graven: Asp, Björk och Ceder. AB Gravens VD är David Ek.Utifrån detta underlag, går det att utläsa vem/vilka som får teckna kommanditbolagets firma? Lagrum som styrker ert resonemang får också gärna bifogas. Jätte tack!
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att en kommanditdelägare inte är behörig att företräda bolaget framgår av 3 kap. 7 § Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enklabolag. Det finns dock undantag om den mot vilken rättshandlingen företogs varken insåg eller bort inse att den som företog rättshandlingen var kommanditdelägare. I 3 kap. 2 § samma lag sägs att Stiftelser eller ideella föreningar inte får vara komplemäntärer, ett aktiebolag är således en tillåten komplementär.Ett aktiebolag kan av naturliga skäl inte agera på egen hand utan företräds av någon fysisk person, en så kallad ställföreträdare. Vem som kan företräda ett aktiebolag framgår av 8 kap. 35-37 §§ aktiebolagslagen (2005:551) (ABL).Aktiebolagets verkställande direktör är en av de som alltid får teckna bolagets firma om det ryms inom dennes uppgifter enligt 8 kap. 29 § ABL. När du säger att aktiekapitalet är fördelat mellan olika personer antar jag att du menar att dessa äger aktierna i aktiebolaget. Att äga aktier i ett bolag medför inte att man har rätt att teckna dess firma. Då jag förmodar att detta är någon form av skoluppgift överlåter jag åt dig att dra slutsatser av det ovan nämnda.Med vänlig hälsning,

Val mellan ekonomisk- och ideell förening

2014-05-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är 5 grannar som förfärats över att ett gammalt fin torp har blivit förfallet och ett stort skrotupplag mitt i skogen. Skrotbilar och allsköns skit ligger utspritt på en stor naturtomt. Vi har nu bestämt oss för att tillsammans köpa fri Torpet med allt vad det innebär. Kostnader på cirka 100 000 kommer att krävas samt arbetstimmar som idag inte går att uppskatta. Vilket är bäst att göra för vårat ändamål? Ekonomisk förening eller ideell? Tacksam för svar!
Sandra Larsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det är svårt för mig att göra ett ställningstagande i förevarande fall, då du ej närmare angett vad det långsiktiga syftet med köpet av torpet är. Däremot kan jag ge dig lite mer information om de båda föreningstyperna, vilket förhoppningsvis underlättar ditt val av föreningstyp.Den största skillnaden mellan en ekonomisk och en ideell förening är att en ekonomisk förening ska ha ett ekonomiskt syfte, bedrivas genom ekonomisk verksamhet samt att medlemmarna ska delta i verksamheten. En ekonomisk förening främjar medlemmarnas ekonomiska intressen och har således ett affärsmässigt syfte. Föreningen behöver även registreras hos bolagsverket för att bli en juridisk person, som kan föra talan vid domstol. I en ideell förening, å andra sidan, bedrivs ej ekonomisk verksamhet. Föreningen får med andra ord inte ha ett ekonomiskt syfte samtidigt som den bedriver ekonomisk verksamhet. Exempelvis får en ishockeyklubb sälja påskblommor för att driva in pengar till ishockeyklubben, däremot får försäljningen ej företas i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. En ideell förening behöver ej registreras utan blir en juridisk person genom att uppfylla punkt 1-3, se lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Ytterligare en nämnvärd skillnad är att reglerna om ekonomiska föreningar är lagreglerade.Vilken föreningstyp som passar bäst för ert ändamål beror helt på syftet med köpet av torpet. Om ni ska driva ekonomisk verksamhet samt ha ett vinstsyfte bör valet falla på en ekonomisk förening. Om ni däremot inte ska bedriva ekonomisk verksamhet kan en ideell förening vara mer lämplig.Hoppas mitt svar hjälper er i ert val!Lycka till!

Överlåtelse av andel i handelsbolag

2014-04-26 i Bolag
FRÅGA |Jag driver ett Handelsbolag med en kompanjon, (min bror). Jag är pensionerad. Jag har så mycket inkomst av pension och vinst fr HB, att jag får betala statlig inkomstskatt. Min hustru har låg lön och har tid att jobba i vårt HB. Kan jag dra mig tillbaka och överlåta hela min del i HB till henne. Om så hur görs överlåtelsen? Får det några skattekonsekvenser som jag inte känner till? Andra konsekvenser?
Robert Lindström |Hej och tack för din fråga. Som jag förstår din fråga så är den egentligen tre frågor som ligger i den. Jag kommer också besvara frågorna i den ordning du ställt dem. Du har i dagsläget en så hög inkomst från inkomstlaget tjänst att du får betala statlig inkomstskatt. Genom att överlåta handelsbolaget till din hustru, som har en mycket lägre inkomst, slippa betala statlig inkomstskatt på inkomsten från handelsbolaget. 1.Är detta möjligt och i så fall hur? 2. Vilka skattekonsekvenser får ett sådant upplägg? 3. Vilka andra konsekvenser, bortsett från skattekonsekvenserna, kan detta få? 1. När det gäller överlåtelse av andel i handelsbolag så regleras det i Lagen om handelsbolag och enkla bolag (hädanefter BL) och enligt 2 kap. 1 § 1 st. i nämnda lag så ska bolagets inbördes förhållanden regleras genom avtal vilken innebär att lagen således är dispositiv i förhållande till vad ni avtalat. Därför ska en överlåtelse ske på det sätt vilket ni delägare har avtalat. För det fall att ni inte har något avtal så ska enligt 2 kap. 1 § 2 st. BL istället 2-16§§ BL tillämpas. Den viktigaste punkten är här att det krävs samtycke från övriga delägare gällande den nya tilltänkta delägaren enligt 2 kap. 2 § BL. För att göra detta ska en ändringsanmälan skickas in till bolagsverket där samtliga delägare måste skriva under anmälan. Detta kostar 400-600kr beroende på hur man skickar in anmälan (läs mer på http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/handelsbolag/driva/bolagsman-1.3500 ) Sammanfattning gällande fråga 1: Ja det är möjligt, om ni har ett avtal mellan delägare som reglerar överlåtelse av andelar så ska detta följas annars krävs att ni skickar in en ändringsanmälan som samtliga delägare skrivit på till bolagsverket till en kostnad av 400-600kr. 2. Med utgångspunkt i att det här är frågan om ett fåmanshandelsbolag enligt 56:4 Inkomstskattelagen och att det är frågan om utdelning på en kvalificerad andel enligt 57:4 inkomstskattelagen så ska utdelningen tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet och till två tredjedelar i inkomstslaget kapital för den utdelning som understiger gränsbeloppet enligt 57:20 Inkomstskattelagen. Detta innebär att en del av utdelningen från handelsbolaget kommer att beskattas i inkomstslaget tjänst och därmed med kommunal skatt och eventuellt även statlig skatt. Således kan det vara fördelaktigt för dig att genomföra en sådan överlåtelse av andelen i handelbolaget till din fru men det är omöjligt för mig med den information jag har att bedöma hur stor skattelättnad det i så fall blir frågan om. 3. Din sista fråga är väldigt generell och det är svårt att ge ett heltäckande svar men en viktig del är att för det fall du överlåter din andel till din hustru så kommer hon att inneha äganderätten till företaget och vid en eventuell separation eller hennes bortgång så är det inte säkert att du har någon rätt till andelen i handelsbolaget. Det kan således vara intressant med ett testamente och ett äktenskapsförord som reglerar detta.Vänliga hälsningar

Styrelseledamots lojalitetsplikt samt ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet samt

2014-04-11 i Bolag
FRÅGA |En styrelseledamot, tillika hälftenägare i bolaget (två delägare), har i två mail påstått sig ha en konkurrerande produkt under utveckling (i sitt eget helägda bolag) som snart är klar för försäljning. Styrelsen består av två personer. Denne ledamot avböjer att delta i det styrelsemöte som jag i egenskap av styrelseordförande kallat till. Fråga 1. Kan jag genomföra mötet genom att kalla in suppleanten (min hustru)? Fråga 2. Finns det något tydligt lagrum eller något rättsfall som kan visa att det inte är tillåtet att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag?
Märta Ahlén |Hej och tack för dina frågor!Det framgår inte av omständigheterna i vilken bolagsform som verksamheten drivs och jag antar därför att fråga är om ett aktiebolag, även om två personer, som det nu är fråga om, givetvis även kan driva handels -eller kommanditbolag. I ett aktiebolag måste det finnas minst en ägare. Det kan vara en person (fysisk person) eller ett företag (juridisk person). Fråga 1: Huvudregel om styrelsesuppleanter i aktiebolag återfinns i 8 kap. 3 § aktiebolagslagen, ABL (se: https://lagen.nu/2005:551). En styrelsesuppleant inträder t.ex. i ordinarie ledamots ställe när denne inte kan delta i styrelsens arbete, exempelvis på grund av sjukdom eller bortovaro. Det åvilar styrelsen att i en arbetsordning närmare precisera bl.a. i vilken utsträckning suppleanten ska delta i styrelsens arbete. Detta föreskrivs i 8 kap. 6 § ABL. Enligt bestämmelsen ska en bolagsstyrelse, om bolaget har fler än en ledamot (andra stycket), på årlig basis fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Lagtexten stipulerar att det i arbetsordningen ska anges hur arbetet rent praktiskt ska gå till och i förekommande fall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda och i vilken utsträckning suppleanterna skall delta i styrelsens arbete och kallas till dess sammanträden. Med andra ord ska arbetsordningen tydligt ange när en suppleant ska inträda i ordinarie ledamots ställe och, om det finns flera suppleanter, i vilken ordning de ska inträda (se Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen (1 januari 2013), kommentaren till 8 kap. 4 § och 6 §). Oavsett arbetsordningens innehåll verkar det dock kunna antas att suppleanten alltid ska träda in vid meddelande om att ordinarie ledamot på grund av sjukdom eller längre utlandsvistelse faktiskt är förhindrad att ha löpande kontakt med bolaget.Sammanfattningsvis: Först och främst bör du alltså konsultera arbetsordningen och vad som däri sägs om när din hustru i egenskap av suppleant kan kallas in. Påminn därtill styrelseledamoten om dennes ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet. Lägg tyngd bakom orden genom att upplysa om att en styrelseledamot, som är frånvarande utan godtagbara skäl, inte kan undgå ansvar om frånvaron har satts i system. Ansvar kan uppkomma genom underlåtenhet, exempelvis genom att inte delta i sammanträden eller att inte sätta sig in i beslutsärenden; frånvaron kan anses visa på försumlighet och därmed föranleda skadeståndsansvar enligt 29 kap. ABL. Fråga 2: Javisst finns det ett lagrum angående tillåtligheten i att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag. Dock är frågan om styrelseledamöters personliga ansvar svår och bristen på rättsfall påtaglig. Ramarna för styrelsens ansvar sätts upp i 8 kap. 4 § vilket är tvingande och medför att det inte kan beslutas en annan ordning för styrelsens ansvar och behörighet. Bestämmelserna i 8 kap. 4 § tillsammans med jävsreglerna för styrelse i 8 kap. 29 § stipulerar att styrelsen har en lojalitetsplikt gentemot bolaget av innebörd att bolagets intressen ska iakttas och tillgodoses i alla lägen då styrelseledamoten handlar å bolagets vägnar. Styrelsen får, som ett exempel, inte fatta beslut som är ägnade att bereda vissa/viss aktieägare fördel framför andra och inte heller handlägga en fråga om, säg avtal mellan bolaget och styrelseledamoten. Detta gäller oavsett om styrelsen tillsatts av bolagsstämma, därför att bolagsordningen föreskriver det, eller annan tillämplig lag så stadgar. Lojalitetsplikten vilar tyngre på allmänna sysslomannarättsliga principer än bolagsrättsliga regler och lojalitetsplikten är mer vidsträckt än vad som framgår av bolagsrätten. Skälet bakom lojalitetsplikten är ju givetvis att förhindra att ledningen för ett bolag handlar i egenintresse, vilket kan inträffa på andra sätt än att styrelseledamoten fattar beslut. Man pratar om att styrelseledamöterna har ”sysslomannaställning”, vilken, exempelvis, kan jämföras med den lojalitetsplikt som en arbetstagare har gentemot sin arbetsgivare. Det är dock svårt att exakt säga vad som i det enskilda fallet kommer att klassificeras som illojalt beteende. När det kommer till hur en tänkbar brist i detta ansvar för en styrelseledamot kan drivas rättsligt så ska det påpekas att styrelsen i vissa avseenden är underställd straffrättsligt ansvar. Oförmåga att efterfölja 8 kap. 4 § och principen om styrelseledamots lojalitetsplikt utlöser inte i sig straffrättsligt ansvar – men de har betydelse i detta hänseende. Vid bedömningen av uppsåtsfrågan är även den ovan nämnda och beskrivna arbetsordningen om styrelsens interna uppgiftsfördelning av intresse. Vad du rent konkret borde göra är alltså att tala med din styrelsekollega och upplysa denne om att vederbörande har en lojalitetsplikt gentemot bolaget och att du anser att grund finns för att driva saken i domstol.För vidare hjälp, alltifrån förmedling av juridiskt ombud som kan hjälpa dig att granska arbetsordningen till svar på uppföljande frågor, kan du kontakta mig på 076-226 18 13 eller via mail på martaahlen24@gmail.com.Jag önskar dig lycka till!Vänligen