Stämmoprotokoll

2013-11-13 i Föreningar
FRÅGA |Stämmoprotokollet i en Bostadsrättsförening är dom offentliga.. dvs kan vem som helst ta del av dom? kan endast medlemar i bostadsrättsföreningen ta del av stämmoprotokollen? Kan man begära att få kopiera för att läsa protokollet hemma i lugn och ro.   
Isabella Widjestrand |Hej och tack för din fråga till Lawline.Stämmoprotokollet i en bostadsrättsförening är inte offentligt. Däremot har föreningen ett ansvar att sköta föreningens angelägenheter på bästa möjliga sätt samt tillvarata medlemmarnas intressen. Detta innebär att föreningen bör lämna all information så länge denna inte omfattar styrelsens tystnadsplikt. 7:11 LEF. Föreningen är ex. ej skyldig att utge information som kan skada enskild medlem, exempelvis information om dennes ekonomiska/ sociala situation. Styrelsen har rätt att avgöra hur svaret ska lämnas, genom utdrag som behandlar aktuell fråga, eller genom att muntligt eller skriftligt svar i brev. Bästa hälsningar 

Solidariskt ansvarig som aktieägare i aktiebolag?

2013-11-04 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden 20% i ett aktiebolag mot arbetsinsats men jag undrar om jag blir solidariskt betalningsansvarig för bolagets ev. skulder.
Olle Andersson |Hej,I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser, utan aktiebolaget ansvarar självständigt för sina skulder (se 1 kapitlet 3§ Aktiebolagslagen). Från denna huvudregel finns det undantag om en aktieägare med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet (25 kapitlet 19§ Aktiebolagslagen). Se 25 kapitlet och den 17§ för under vilka förutsättningar bolaget ska gå i likvidation.Aktiebolagslagen hittar du https://lagen.nu/2005:551.Återkom gärna om du har fler frågor! Med vänlig hälsning, 

Personligt ansvar för handelsbolags och aktiebolags skulder mm.

2013-10-01 i Bolag
FRÅGA |Min fru startade tillsammans med en kollega ett handelsbolag i september 2004. Kollegan slutade vara aktiv i redan en vecka senare och "flydde" till Tailand. Min fru drev handelsbolaget vidare med stora personliga skulder som följd. I september 2008 slutade handelsbolaget sin verksamhet. Kollegan gick in i handelsbolaget som delägare med ett av sina aktiebolag. Min fru och kollegans aktiebolag gick in ett borgensåtagande. Kollegans aktiebolag gick i konkurs senare och har därför inte kunnat krävas på skatteskulder och hyresskulder som min fru fått ta på sig. Nu september 2013 kräver kollegan i sitt eget namn min fru på borgensåtagandet som kollegan tydligen valt att betala utan min frus vetskap. Min fråga är om detta är möjligt och håller i en rättslig prövning.
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!I handelsbolag så ansvarar bolagsmännen personligen för de skulder som bolaget drar på sig till skillnad från aktiebolag där aktieägare och företrädare som huvudregel inte ska kunna hållas ansvariga (BL 2 kap 20§ och ABL 1 kap 3§). Ansvaret är primärt och solidariskt vilket innebär att fordringsägare kan kräva vem som helst av bolaget eller någon av bolagsmännen på hela skuldens belopp och man behöver inte kräva bolaget först utan kan gå direkt på bolagsmännen. Det är därmed ett ganska riskfyllt sätt att driva en rörelse. Vidare så är det fullt möjligt för ett aktiebolag att vara bolagsman i ett handelsbolag. Utgångspunkten är därför att din fru kommer att få stå för alla bolagets skulder eftersom aktiebolaget inte verkar ha några tillgångar kvar och kollegan som huvudregel inte kan hållas ansvarig för aktiebolagets skulder. Hon har visserligen rätt att få ut hälften av pengarna från bolaget men eftersom det gått i konkurs och hon inte verkar ha någon säkerhet för sin fordran så kommer hon att få en så kallad oprioriterad fordran vilket i regel innebär att man inte får någon utdelning alls i konkursen (Förmånsrättslagen 18§). I vissa fall så kan dock fysiska personer som verkar inom aktiebolag bli personligt betalningsansvariga trots huvudregeln. En möjlighet är att ni försöker komma åt kollegan genom Aktiebolagslagens regler och försöker visa att han överträtt någon av dessa. Vad jag kan se så föreligger inte någon sådan situation men så kan mycket väl vara fallet. En annan möjlighet är att försöka få kollegan fälld för brott i samband med hans aktivitet i bolagen. Om brottet kan kopplas samman med skadan så kan ni få ersättning för denna av honom (Skadeståndslagen 2 kap 2§). Brott som kanske skulle kunna vara aktuella till exempel bedrägeri, oredligt förfarande eller oredlighet mot borgenär (Brottsbalken 9 kap 1 och 8 §§ samt 11 kap 1§). Vad gäller skatteskulden så skulle man slutligen eventuellt kunna hävda att kollegan ska vara personligt ansvarig för denna med stöd av Skatteförfarandelagen 59 kap 12§ och därmed solidariskt ansvarig tillsammans med din fru enligt Skuldebrevslagen 2§. Ni kan då kräva kollegan på hälften av skatteskulden. Bestämmelsen tar egentligen sikte på aktiebolagets egna skatteskulder så bestämmelsen är inte direkt tillämplig och det är inte säkert att en domstol skulle göra den tolkningen.Vad gäller borgensåtagandet så är i princip alla borgensavtal idag utformade så att borgensmännen åtar sig skulden så som sin egen, så kallad proprieborgen. Om din fru tecknat en proprieborgen så innebär det att borgenären kan kräva vem som helst av borgensmännen eller huvudgäldenären på hela skulden. Borgensmännen kan sedan rikta regresskrav mot varandra och mot huvudgäldenären. Det här regleras främst i avtalet så utan att se det så kan jag inte svara på vad som gäller i ert fall. Jag är inte heller helt säker på om du menar att det är kollegan personligen som har tecknat borgen tillsammans med din fru eller om det var hans aktiebolag som gjorde det och jag är inte heller säker på om det var aktiebolaget eller kollegan som betalade skulden. Om det var aktiebolaget som tecknade borgensåtagandet och betalade skulden så kan inte kollegan kräva er på pengar. Aktiebolaget och kollegan är två olika personer och eftersom aktiebolaget gått i konkurs är de som möjligtvis skulle kunna kräva er på pengar i så fall bolagets konkursbo (KonkL 3 kap 1§). Kravet skulle i så fall vara på halva skuldens belopp om inget annat avtalats. Eftersom jag inte har mer omständigheter och inte vet vem som var borgensman, vem som betalat och vilken grund kollegan har för sitt krav så är det dock svårt att svara på din fråga.Tyvärr kan jag inte ge dig bättre svar än så här utan fler omständigheter. Som du märker så är det onekligen ganska krångliga frågeställningar och jag råder dig därför att anlita juridisk expertis så att frågorna blir ordentligt utredda! Se vidare här http://www.nordialaw.com/sv/verksamhetsomraden/tvistl%C3%B6sningMed vänliga hälsningar

Tvångsinlösen av aktier

2013-09-27 i Bolag
FRÅGA |Hej, sitter i en knivig sits där jag och en till är delägare i ett aktiebolag (jag äger 55%, den andre 45%). Jag tycker att det är jag som gör hela arbetet och vill därför lösa ut den andre delägaren. Om den andre delägaren inte vill sälja, kan jag då tvinga denne till en försäljning? Vi har inskrivet förköpsförbehåll & hembudsförbehåll.
Per Englund |Hej! En grundläggande princip gällande aktier är dess fria överlåtbarhet. Enligt 4 kap. 7 §  Aktiebolagslagen (https://lagen.nu/2005:551) kan den fria överlåtbarheten endast inskräknas av hembuds-, förköps- eller samtyckesförbehåll. Denna typ av förbehåll reglerar dock endast förhållanden när en aktieägare vill sälja sina aktier – vilket alltså inte verkar vara fallet. Den situation du beskriver aktualiserar snarare frågan om det finns en möjlighet för tvångsinlösen av aktier. Enligt 22 kap. 1 § Aktiebolagslagen har den som äger mer än nio tiondelar av bolagets aktier rätt att lösa in de övriga ägarnas andelar. Eftersom ägarförhållandena i det aktuella bolaget inte omfattas av rätten till tvångsinlösen har du ingen möjlighet att tvinga minoritetsägaren till försäljning.

Aktiebolag som komplementär mm

2013-11-10 i Bolag
FRÅGA |Hej Vi är 4 kompanjoner i ett aktiebolag. Nu råder det konflikt och man vill gå i sär i två skilda företag men ändå kunna samarbeta i visst mån samt behålla det nuvarande AB som kan ta hand om avtal och skulder i fortsättningen genom att få peridisk insättning av de två företag samt vara en bas för samarbete. Dessutom tänker vi på att bli kommanditbolag med AB som komplementär men det verkar råda någon sorts ovisshet i lagens ögon. kan vi få hjälp att lösa vårt problem?
Mattias Garrido |Hejsan!Tack för att Ni vänder Er till Lawline.Förslaget gällande samarbete genom ett AB är en god idé. Observera att Ni bör skriva ett aktieägaravtal sinsemellan där ni reglerar förpliktelser, omfattning och framtida försäljning av aktierna i syfte att förhindra en framtida tvist i allmän domstol.Vad gäller AB som komplementär är det juridiskt möjligt och även ett ekonomiskt och betryggande sätt att investera i. Enligt 3 kap. 2 § BL (https://lagen.nu/1980:1102) så är det endast ideella föreningar samt stiftelser som inte får vara komplementär.Lycka till.MvhLawline 

Grundläggande skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag

2013-10-21 i Bolag
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan ett aktiebolag med ett handelsbolag? Skriv gärna alla skillnader oavsett hur små de är. Varför bör man välja det ena eller det andra?
Per Englund |Hej! Det finns många och stora skillnader mellan aktiebolag och handelsbolag. Jag kommer att skriva om de mest betydande skillnaderna mellan bolagsformerna. Inledningsvis kan sägas att ett handelsbolag bygger på ett bolagsavtal mellan bolagsmännen, dvs. de som ”äger” och är verksamma i bolaget. Bolagsavtalet bör innehålla bolagets firma, verksamhet, firmateckning, övriga interna förhållanden etc. Ett aktiebolag stiftas av en eller flera stiftare. Motsvarigheten till bolagsavtalet är bolagsordningen. Enligt lag ska bolagsordningen innehålla flertalet uppgifter om firma, verksamhetsföremål, styrelsesammansättning, revisor, aktiekapital etc. Mer information om uppstartsprocessen och bolagsformernas konstitutionella dokument, dvs. bolagsordning och bolagsavtal, hittar du hos Bolagsverket – www.bolagsverket.se. Förslagsvis kan du ringa Bolagsverket, de svarar i regel efter endast några sekunder. Ett aktiebolag ägs av aktieägarna. Dessa utser en styrelse som förvaltar bolaget – i många fall är aktieägare och styrelse samma personer. Det krävs endast en aktieägare för att bilda ett aktiebolag. Inte heller styrelsen behöver bestå av mer än en person, om styrelsen endast består av en ledamot måste bolaget dock även registrera en styrelsesuppleant. Handelsbolag bildas av bolagsmännen. I regel är det just bolagsmännen som agerar för handelsbolaget. Lagen föreskriver inga krav på att handelsbolag ska ha styrelse. Den kanske mest grundläggande skillnaden är att en aktieägare, till skillnad från en bolagsman, inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. I normalfallet kan en borgenär därmed inte vända sig till en aktieägare för att kräva betalning för en skuld som bolaget inte kan betala. Detta får inte förstås som att ett aktiebolag kan ingå vilka avtal och affärer som helst utan att någon kan hållas personligt betalningsansvarig. Såväl styrelseledamöter som aktieägare kan krävas på skadestånd om de orsakar skada. I handelsbolag är bolagsmännen däremot solidariskt betalningsskyldiga för bolagets förpliktelser, de riskerar därmed hela sin förmögenhet beroende på vilka affärer bolaget ingår. För att starta ett aktiebolag krävs det att bolaget har ett aktiekapital på lägst 50 000 kr. Detta får inte ses som en kostnad, pengarna eller egendomen kan användas i verksamheten. Den som driver ett aktiebolag bör dock vara försiktig med att förbruka aktiekapitalet då bolaget riskerar att likvideras (dvs. avvecklas) om det saknas täckning för mer än hälften av aktiekapitalet. Några motsvarande regler finns inte avseende handelsbolag. Till skillnad från aktiebolag behöver inte alla handelsbolag skicka in sin årsredovisnings till Bolagsverket. Endast bolag med juridiska personer som delägare eller vars verksamhet uppnår viss storlek har denna skyldighet. Över lag kan sägas att aktiebolag regleras av ett större regelverk än handelsbolag. En kort sammanfattning: Som utgångspunkt har aktieägaren, till skillnad från bolagsmannen inget personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Aktiebolag uppfattas över lag som en mer seriös bolagsform än handelsbolag – därmed inte sagt att så är fallet. Detta är definitivt ingen uttömmande bild av aktiebolag och handelsbolag. Många som startar bolag är duktiga på att bedriva bolagets verksamhet, de inser däremot inte att det krävs mycket kunskap för att förstå sig på hur det fungerar att faktiskt driva ett bolag. Jag förslår därför att ser till att ha tillräcklig kunskap när du startar ett bolag för att undvika obehagliga eller oväntade  överraskningar i framtiden. Lycka till!

Förslag på förklaringstext

2013-09-29 i Bolag
FRÅGA |Hej, Vi har precis bytt namn på vårt företag. En kund kräver nu att det gamla namnet ska fortsätta att stå på fakturorna eftersom det ingångna avtalet har detta namn. Har ni något förslag på text som vi kan hänvisa till för att förklara att det är organisationsnumret i avtalet som styr vilka parterna är och inte bolagets firma? Tacksam för svar :-) 
Lovisa Falkman |Hej och tack för din fråga.Jag tycker att du skriver det tydligt själv, men om du vill ha ett ytterligare tips så kan du försöka med att jämföra organisationsnummer med personnummer. En fysisk person har ju oavsett namnbyten samma personnummer, och en juridisk person har oavsett namnbyten samma organisationsnummer. Förslag:"Det är organisationsnumret i avtalet som styr vilka parterna är, och inte bolagets firma. Företagets namn har därmed ingen betydelse. Detta är jämförbart med en fysisk persons personnummer; även om en person byter namn, så behåller hen sitt personnummer. Alla rättshandlingar är därmed fortfarande giltiga." Hoppas du fick lite inspiration. Lycka till!Vänligen,

Friskrivning från ansvar vid företagsöverlåtelser

2013-09-25 i Bolag
FRÅGA |Hej min son ska överlåta sitt företag som är i obestånd till någon person, vad ska man tänka på i överlåtelse pappret så man inte blir skyldig något i efterhand , han har ett AB vill jag säga , Finns lite skatter på en personal som är obetalt " det är ju statligt , blir man skyldig nåt alls , ägare vill bli av med det helt för att slippa bekymmer och övertagaren kommer att ta över och vill driva vidare och betala skulderna
Per Englund |Hej! En grundläggande princip för aktiebolaget som bolagsform är att bolagets ägare endast riskerar det kapital som man tillfört bolaget. Utångspunkten är således att en aktieägare inte ansvarar för bolagets skulder. I ytterst sällsynta fall kan en aktieägare dock hållas skadeståndsansvarig genom 29 kap. 3 § aktiebolagslagen (https://lagen.nu/2005:551).  Skadestånd förutsätter uppsåt eller grov oaktsamhet. Som sagt är det väldigt sällsynt att en aktieägare agerat på ett sätt som föranleder skadeståndsskyldighet. Till detta bör tilläggas att det inte finns några möjligheter att friskriva sig från rättshandlingar som redan genomförts. Överlåtelseavtalet mellan din son och den som köper bolaget utgör istället ett bevis på att din son inte längre är aktieägare – avtalet innebär således en friskrivning från ansvar för händelser efter att avtalet börjar gälla. Sammanfattningsvis medför en obeståndssituation utomordentligt sällan ett betalningsansvar för bolagets ägare. Lycka till!