Avveckla AB - få tillbaka aktiekapitalet

2015-01-26 i Bolag
FRÅGA |Om man vill avveckla ett AB (inga skulder i bolaget) vad händer med det insatta aktiekapitalet på 50 000 SEK som man satt in i början? Får man tillbaka hela aktiekapitalet då man inte har skulder i bolaget?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!Din situation och det du vill göra aktualiserar frivillig likvidation. Jag kommer nedan övergripande berätta hu en sådan likvidation går till, närmare information som du behöver ges av Bolagsverket på följande länk: http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/avveckla/likvidation/frivilliglikvidation-1.8189.Det är enligt ABL 25 kap. 1 § bolagsstämman som kan besluta om likvidation. Beslutet fattas med enkel majoritet om inget annat är föreskrivet i bolagsordningen. En likvidator utses som ska se till att likvidationen genomförs. Beslutet om likvidation ska anmälas för registrering hos Bolagsverket.Är skulderna betalade så ska enligt ABL 25 kap. 38 § bolagets återstående tillgångar skiftas - däribland aktiekapitalet i detta fall.Vänliga hälsningar

Överlåtelse av bolag till bröstarvingar

2015-01-19 i Bolag
FRÅGA |Jag är en 61-årig byggföretagare som planerat gå i pension och överlåta aktiebolaget till mina två söner som sedan flera år arbetar som anställda i företaget. Jag har även tre döttrar och vill inte att överlåtelsen ska bli orättvis bland syskonen. Hur skriver man och genomför detta på ett juridiskt riktigt och rättvist sätt?Tacksam för kontakt med er.Med vänlig hälsning Lennart Larsson
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer nedan att redogöra för de alternativ jag menar är bäst för dig att använda dig utav med tanke på ditt syfte med överlåtelsen.Överlåtelse genom gåvaI regel gäller att om man ger gåvor till sina bröstarvingar, så är detta att betrakta som ett förskott på arv, se 6 kap. 1 § ärvdabalken(ÄB) https://lagen.nu/1958:637. I bestämmelsen finns alltså en presumtion för att avräkning ska ske! Detta gäller dock inte om annat har föreskrivits eller om det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett att det inte skulle betraktas som en gåva. Således gäller alltså, om Du väljer att genom gåva överlåta ditt bolag till sönerna, att det verkligen måste framgå att detta inte är ett förskott på arv. I detta läge är det att föredra att man upprättar ett gåvobrev till förmån för mottagaren där det framgår att summan(värdet av aktierna) inte skall räknas som förskott på arv. Viktigt är även att det tydligt framgår att det verkligen rör sig om en gåva och inte exempelvis ett lån.Då en överlåtelse sker genom gåva tar mottagaren över den tidigare ägarens omkostnadsbelopp. Detta innebär i praktiken att dina söner då kommer att inträda i ditt tidigare skattemässiga ställe(detta gäller även ditt eventuellt sparade utdelningsutrymme)! Överlåtelse genom försäljningEn grundläggande aktiebolagsrättslig princip är att aktier fritt kan överlåtas och förvärvas. Detta innebär alltså din försäljning är helt privat och Du har möjligheten att själv göra upp med dina söner hur överlåtelsen skall gå till. Viktigt att känna till är dock att när det sker en förändring av ägarförhållandena i ett fåmansaktiebolag ska Du anmäla detta till Skatteverket. Det gör Du genom att fylla i en ändringsanmälan och lämna/skicka den till Skatteverket. Blanketten hittar Du här: http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/sjalvservice/blanketterbroschyrer/blanketter/info/4639.4.6efe6285127ab4f1d2580003851.html. Denna frihet till överlåtelse kan i vissa fall inskränkas genom diverse förbehåll som finns i ett aktiebolags bolagsordning eller ett eventuellt aktieägaravtal. Förbehållen jag syftar på är: Samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsklausul. Det är viktigt att känna till detta innan man planerar en överlåtelse av aktier! Om dessa förbehåll eller aktieägaravtal ej finns, då är det alltså fritt fram för dig att överlåta dina aktier till vem Du vill.- Samtyckesförbehåll regleras i 4 kap. 8 § aktiebolagslagen, se https://lagen.nu/2005:551.- Förköpsförbehåll regleras i 4 kap. 18 § aktiebolagslagen, se https://lagen.nu/2005:551.- Hembudsklausul regleras i 4 kap. 27 § aktiebolagslagen, se https://lagen.nu/2005:551.Avseende hur Du rent konkret kan agera för att överlåtelsen inte skall anses som "orättvis" i förhållande till dina övriga bröstarvingar skall sägas att det är en fråga som är väldigt svår att svara på. Ur en objektiv synvinkel så kommer överlåtelsen att framstå som "orättvis" eftersom att dina söner erhåller aktierna i bolaget, medan dina döttrar inte får någonting. Oberoende av om Du väljer att överlåta aktierna genom gåva(med föreskrift om att det inte är förskott på arv) eller genom en försäljning, så är ingen av dessa överlåtelser att betrakta som förskott på arv. Detta innebär att alla dina bröstarvingar tar lika stor lott vid din framtida bortgång och det kan te sig som någorlunda "orättvist" ur dina döttrars synvinkel.Det jag rent konkret kan rekommendera är att Du väljer att överlåta lika stor del av aktierna till vardera bröstarvinge. Om inte det är aktuellt för dig/er, men att Du ändå känner att Du på något sätt vill gynna dina döttrar, så vitsordar jag att Du upprättar ett testamente till förmån för dina döttrar. I testamentet kan Du, om Du vill, inskränka sönernas arvsrätt till förmån för dina döttrar. Viktigt att känna till är att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott(vilket motsvarar halva arvslotten), oberoende av hur testamentet ser ut. Vi på Lawline kan bistå dig med hjälp att upprätta ett testamente. Priset för detta är 1495 kr. inklusive moms och Du kan göra detta direkt via vår hemsida, se http://lawline.se/avtal/testamente .Jag har ovan redogjort för de alternativ jag menar bäst lämpar sig att vidta i din situation. Jag hoppas att jag tolkat dina frågeställningar på ett korrekt sätt och att Du är nöjd med de svar jag har gett dig! Du är självfallet välkommen att höra av dig om det råder några oklarheter eller om Du har några frågor i övrigt. Jag nås bäst via email: Anes.sabic@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Insyn i fåmansbolag

2015-01-19 i Bolag
FRÅGA |Hej! är aktieägare i ett bolag med 9 ägare.vad har jag rätt att få för insyn i bolaget? då tänker jag främst på styrelseprotokoll och ekonomi.
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Aktieägares frågerätt regleras av aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) 7 kap. 32 §. Bestämmelsen anger att aktieägarna har en rätt att av styrelsen, om den anser att det kan ske utan väsentlig skada för bolaget, eller VD:n begära att dessa vid bolagsstämman lämnar upplysningar om:1. förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på dagordningen, och2. förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation.Frågerätten gäller alla privata aktiebolag, oavsett antal aktieägare (en mer inskränkande motsvarighet för publika bolag finns i ABL 7 kap. 57 §). Utöver detta finns insynsrätten i ABL 7 kap. 36 §, som är begränsad till aktiebolag med högst tio aktieägare (fåmansbolag). Insynsrätten innebär att var aktieägare, med eller utan ombud/biträde, får ta del av "räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman." Rätten till information i fåmansbolag är således utvidgad och inte begränsad till bolagsstämman, med mindre utrymme för bolagsledningen att hindra insyn, se. ABL 7 kap. 36 § 3 st.Styrelseprotokoll är bolagsinterna handlingar som däremot inte omfattas av ovanstående insynsrätt. Om det inte framgår av bolagsordningen att aktieägarna har rätt att ta del av protokollet kan inte detta heller krävas. Det finns å andra sidan inget generellt förbud mot att protokollet görs tillgängligt men detta ankommer det på bolagsledningen att besluta om i så fall.MVH

Personligt ansvar för aktiebolags skulder

2014-12-28 i Bolag
FRÅGA |Hej,mitt AB har en hyresskuld, hyran har varit utställd på AB nu vill hyresvärden kräva mig personligen på skulden har hon rätt att göra detta? Hon har inte hållit det hon lovat då jag skulle hyra in mig. Tacksam för svar
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som huvudregel har du som aktieägare inget personligt ansvar för aktiebolagets skulder (1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Emellertid finns flera undantag. Ett undantag avser den situationen då en aktieägare med vetskap om att bolaget är skyldigt att träda i likvidation, deltar i beslut om att fortsätta bolagets verksamhet (1 kap. 3 § 2 st. och 25 kap. 19 §). I ett sådant läge svarar aktieägaren solidariskt för vissa av bolagets förpliktelser. Ett annat undantag från huvudregeln är en aktieägares eventuella skadeståndsskyldighet, enligt 29 kap., som orsakats av att aktieägaren vållat bolagets fordringsägare skada genom att överträda aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Ytterligare ett undantag handlar om ansvarsgenombrott. I rättspraxis har utvecklats en ansvarsform för aktieägare att personligen stå för bolagets eventuella skulder. Ansvarsgenombrott kan aktualiseras om det inte funnits något affärsmässigt syfte med bolagets verksamhet, om bolaget är underkapitaliserat och om bolaget inte varit självständigt i förhållande till ägarna.Avslutningsvis så ska aktieägare inte svara för aktiebolagets skulder, såvida inte ovanstående undantag är tillämpliga. Förmodligen kan hyresvärden inte kräva dig på skulden, men det beror på hur din och bolagets situation ser ut. Vänliga hälsningar, 

Ansvar vid konkurs i aktiebolag

2015-01-26 i Bolag
FRÅGA |Jag var delägare och styrelseledamot i aktiebolag, nu i konkurs. Övriga styrelseledamöter (gift par: VD och S1) har använt företagets pengar för privata utgifter, och VD har tagit upp lån till företaget från annat företag (F1), alternativt låtit annan person (P1) agera företrädare för företaget då lånet togs. Tre personer (P1, P2 och P3) har före konkursen erbjudit sig vara "företagsänglar", och lånet från F1 upptogs av/genom dessa. Flera andra mindre lån från P3 förekommer. P2 tog bokföringen (redan i dåligt skick). Jag har i huvudsak varit verksam i "produktion", VD skött all finansiering, bokföring etc, S1 har skött personal. Efter konkursbeslut har VD undanhållit bokföringen och uteblivit vid två edgångar, och jag har blivit kallad på förhör misstänkt för bokföringsbrott hos EBM. Jag har flera gånger påpekat behovet av kontrollbalansräkning om hälften av aktiekapitalet är förbrukat, för VD, väl medveten om ansvaret, men VD har trots det inte tagit någon åtgärd. Parets (S1 och VD) ekonomiska situation redan innan företaget startade var mycket pressad och de har uppenbarligen begått dödssynden att blanda ihop företagets och sin privata ekonomi. F1 och P3 stämmer mig nu, med hänvisning till att P1 "förefallit" företräda företaget och tagit upp lån när vi var på obestånd.Jag måste nog stämma VD och S1;1) Vilka paragrafer är tillämpliga?2) Vilket är bästa försvar?En kontroll av P1 ger napp hos kronofogden (4.2 miljoner) och VD, P3 och F1 borde kunna veta det. Strategi?
Fredrik Holst |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan följer ett generellt svar på din fråga då det är svårt ett ge en mer specifik "strategi" i mitt svar. Enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter i ett aktiebolag. En styrelseledamot kan inte vägra att skriva under årsredovisningen. Har ledamoten en avvikande mening, ska han eller hon ändå skriva under årsredovisningen. Om den avvikande meningen har antecknats i ett styrelsemötesprotokoll ska den avvikande meningen bifogas tillsammans med årsredovisningen (se paragrafens 7:e stycke samt Bolagsverkets hemsida).Beträffande styrelseledamöters ansvar för ohederliga förfaranden som vidtas inom ramen för bolagets verksamhet kan detta sammanfattas enligt följande.Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (ABL) bär styrelsen det yttersta ansvaret för bolagets organisation, förvaltning och fortlöpande bedömning av bolagets ekonomiska situation.En styrelseledamot kan, under vissa förhållanden, bli betalningsansvarig för bolagets skulder om de åtgärder som lagen föreskriver vid befarad kapitalbrist inte vidtas i tid (25 kap 13 § och 18 § ABL). Underlåtelse att upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller vidta annan åtgärd som krävs enligt ABL medför solidariskt personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna för bolagets förpliktelser, vilka uppkommer för den tid som passiviteten består. Vad gäller skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning är en förutsättning för ansvar att det egna kapitalet faktiskt har underskridit hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen vid försening vidtar de föreskrivna åtgärderna ansvarar ledamöterna inte för bolagets förpliktelser som uppkommer därefter. Ansvaret för de förpliktelser som uppkommit dessförinnan kvarstår däremot.Även då styrelsen agerar som ett kollektivt organ, har var och en av ledamöterna emellertid ett personligt ansvar för sitt deltagande i styrelsens arbete och de beslut som fattas. Ansvarsutkrävande för konkreta åtgärder eller beslut sker alltså alltid individuellt. En enskild styrelseledamot ansvarar för sin egen handling eller underlåtenhet att handla när det behövs och vid agerande i strid med förtroendeuppdraget, ABL, tillämplig lag om årsredovisningeller bolagsordningen.Utgångspunkten för bedömningen av styrelseledamöternas ansvar är att varje ledamot är skyldig att hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget. Det personliga betalningsansvaret för bolagets skulder gäller därför för styrelseledamots egen passivitet. En enskild ledamot kan därför undgå ansvar om denne visar att underlåtenheten att handla i dessa fall inte beror på hans eller hennes egen passivitet eller försummelse, t ex genom att denne i styrelseprotokollet reserverat sig mot ett beslut att inte upprätta kontrollbalansräkning.Eftersom du inte verkar ha getts någon insyn i räkenskaperna ligger det nära till hands att anta att du inte heller har beretts möjlighet att delta vid de styrelsemöten som hållits. Om så är fallet har du ju inte heller kunnat påverka de beslut som tagits under dessa. Enligt 8 kap. 21 § ABL får beslut inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Bestämmelsen om att samtliga styrelseledamöter skall ges tillfälle att delta i ärendets behandling är straffsanktionerad (30 kap. 1 § första stycket 3). Sådana oegentligheter som du saknat vetskap om och därigenom inte har haft möjlighet att påverka kan du alltså inte ställas till svars för. Din eventuella underskrift på årsredovisningen påverkar alltså inte i sig själv ditt ansvar i någon riktning. VD har ju att sköta den löpande förvaltningen (8 kap. 29 § ABL), och i det ingår att ta upp lån m.m. Varför togs lånet upp? Var det för att rädda företaget från en eventuell konkurs, eller hade det något annat syfte? Den vägen som är tydligast i instämmandet av VD:n är att få fram bevsning som visar på att de har dragit på företaget företagsfrämmande kostnader, dvs. sådant som de har använt för personligt bruk. På vilka grunder stäms du in? Är det för styrelseansvaret? Om det är något i mitt svar som ni inte förstår och därför vill få förtydligat är ni välkomna att höra av er till mig via e-post till fredrik.holst@lawline.se Ifall ni framöver önskar en närmare och mer kontinuerlig rådgivning beträffande ert ärende kan jag rekommendera vår nylanserade konsulttjänst Lawline Consulting. Denna verksamhet fungerar som en normal juristbyrå som erbjuder prisvärd rådgivning i mer komplicerade eller omfattande ärenden. Om detta låter intressant är ni välkomna att kontakta mig så återkommer jag med offert.

Förtäckt lön/utdelning

2015-01-19 i Bolag
FRÅGA |Hej!Vi är 5 delägare i ett bolag som funderar på att köpa ett fritidshus som kan nyttjas av oss själva och vår personal. Vi är samtliga aktiva i bolaget och tar lön från det, 4 av oss äger 12.5% och en aktör äger 51%. Är det möjligt att köpa ett fritidshus för detta ändamål på bolaget och finns det risk att det kommer att ses som en förtäckt utdelning och förmånsbeskattas?Hälsningar Johan
Josefin Grönkvist |Hej Johan!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att köpa in fastigheten till bolaget kan ni absolut göra. Men eftersom bolaget skulle vara ägare skulle ni som delägare och personalen precis som du säger, behöva skatta för förmånen att nyttja den i annan mån än i näringsverksamheten. Personalen: eftersom personalen är anställd så kommer de att ånjuta förmånen genom sin anställning i företaget. De ska då förmånsbeskattas enligt bestämmelserna om tjänst i 10 kap. 1§ och 11 kap. 1 i IL (inkomstskattelagen) till marknadspris för nyttjandet. Denna summa är då också en avdragsgill kostnad för företaget enligt reglerna i 16 kap. 1§ IL för avdrag i näringsverksamhet. Delägarna: Eftersom ni är få delägare kan det vara så att ni omfattas av fåmansföretagarreglerna i 56-57 kap IL. Det beror bland annat på delägarnas relation till varandra, jag hoppas och tror att ni antagligen redan känner till om dessa regler ska tillämpas på er eller ej. Du framhåller att alla delägare arbetar och tar ut lön i företaget. Ni är alltså alla aktiva i företaget. Detta får betydelse för huruvida ni kan nyttja de regler som finns för fåmansföretagare att välja att ta ut viss del av sin inkomst som utdelning istället för lön, vilket ju ger en mer fördelaktig beskattning för den enskilde. Om reglerna om fåmansföretag ska tillämpas på er kan ni därför välja att ta ut förmånen att nyttja stugan som en förtäckt utdelning och därmed skatta enligt reglerna i kapital, 30%. Dock kan inte företaget göra avdrag för utdelningar då det inte ses som en kostnad. Tar ni istället ut det som en förtäckt lön/förmån får ni antagligen skatta mer personligen pga ni då ska betala kommunal och eventuellt även statlig skatt. Men företaget får dock i detta fall göra avdrag för summan eftersom det är en kostnad i företaget. Som huvudregel ska alla förmåner som ges en person som arbetar i ett företag ses som lön eftersom man har utfört en motprestation i företaget. Fåmansföretagarreglerna är dock ett undantag för att underlätta för personer som både arbetar i ett företag och har rätt till utdelning från det eftersom man är aktieägare, för att kunna få samma möjligheter till detta som om aktierna ägts i ett annat företag. Tillämpas inte fåmansföretagarreglerna är det därför enligt de vanliga tjänstebeskattningsreglerna som förmånen ska beskattas, som jag förklarat ovan gällande personalen. Hoppas du fått svar på dina frågor och att ni får det trevligt i stugan!Med vänliga hälsningar,

Aktieägaravtal - föräldraledighet

2015-01-17 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har ingått delägarskap i en firma med 4 andra delägare vid en uppstart av ett nytt företag. Nu inser jag att jag läst delägaravtalet lite för dåligt i efterhand när jag ska gå på föräldraledighet då det visar sig att de avser att ta i från mig mina aktier om jag är borta mer än 6 månader. Om jag inte jobbar deltid under min ledighet, något som blir väldigt svårt i vår familjesituation. Min fråga är, får man göra såhär även om det står i avtalet? Eller väger föräldraledighetslagen tyngre att jag inte ska behandlas med nackdel på grund av min föräldraledighet? I avtalet står bland annat att man får behålla aktierna om man blir långtidssjukskriven så de de skiljer ju verkligen på sjukdom och föräldraledighet.
Elisabet Leth |Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Då du skriver om ett delägaravtal och om aktier förmodar jag att du menar att du är part i ett aktieägaravtal i egenskap av aktieägare. Jag vill börja med att konstatera att det råder avtalsfrihet kring aktieägaravtal. Man får således avtala om vad man vill i ett aktieägaravtal så länge det inte är i strid med aktiebolagslagen eller är oskäligt på andra sätt. Aktiebolagslagen ställer bara upp vissa ramar och har ingen reglering om föräldraledighet varvid avtalet får anses gällande på den punkten. Ni som undertecknat avtalet har genom undertecknandet accepterat och varit överens om att det ska få olika konsekvenser om man är borta för föräldraledighet jämfört med långtidssjukskrivning.Gällande föräldraledighetslagen (se https://lagen.nu/1995:584) så gäller denna lag endast för arbetstagare. Då jag inte vet vilket arbete du utför i bolaget och om arbetet har karaktären av en anställning, och om du därför är att betrakta som en arbetstagare och inte endast som en aktieägare så kan jag inte svara på om föräldraledighetslagen är tillämplig gällande ditt arbete. Jag har istället i mitt fortsatta svar valt att utgå ifrån att du är arbetstagare och att det föreligger ett anställningsförhållande mellan dig och bolaget, och då är föräldraledighetslagen tillämplig.Föräldraledighetslagen har olika diskrimineringsbestämmelser vilka reglerar olika former av missgynnande på grund av att man varit föräldraledig. Att tvingas till inlösen av aktier, tvångsförsäljning av aktier eller liknande finns inte med som ett exempel på vad som avses med att bli missgynnad i föräldraledighetslagen mening (se https://lagen.nu/1995:584#P16S1).Om du missgynnas på grund av att du varit föräldraledig gällande exempelvis befordran, hur arbetsgivaren leder och fördelar arbetet, lönevillkor eller på någon av de andra sätt som anges i 16 § och villkoren/behandlingen inte är en nödvändig följd av föräldraledigheten är det däremot en otillåten diskriminering enligt föräldraledighetslagen (se https://lagen.nu/1995:584#P16S1). Skulle du förutom att tvingas lösa in dina aktier också sägas upp eller avskedas från din anställning på grund av att du varit föräldraledig ska uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras om du begär det enligt 17 § (se https://lagen.nu/1995:584#P17S1) Jag hoppas att jag med detta besvarat din fråga. Har du fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline. Med vänliga hälsningar

Köpa dotter- eller moderbolag

2014-12-26 i Bolag
FRÅGA |Hej!Är påväg att köpa ett aktiebolag.Vilka fördelar finns med att köpa moderbolaget kontra köpa dotterbolagetSom jag förstår borde det vara lindrigare/billigare att köpa moderbolaget?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för din fråga!Vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt just i din situation kan jag inte besvara då det beror på t.ex. vilken verksamhet som respektive bolag bedriver, vilken egendom som finns i bolagen och vilka dina avsiker är med förvärvet. Juridiskt kan dock följande vara värt att ha i åtanke.ABL 1 kap. 11 § anger under vilka förutsättningar ett bolag är ett moderbolag. Av paragrafens första punkt följer att ett aktiebolag är moderbolag om det har mer än hälften av rösterna för aktierna i ett aktiebolag. De andra punkterna i paragrafen anger andra situationer när ett aktiebolag är ett moderbolag - situationer då det har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget.Eftersom majoritetsprincipen gäller vid styrningen av ett aktiebolag kan moderbolaget ha det avgörande inflytandet i hur dotterbolaget ska skötas. Samtidigt finns begränsningar om inte moderbolaget äger alla aktier i dotterbolaget. Dessa utgörs av så kallade minoritetsregler som ger ägare av mindre andelar av aktierna inflytande. Exempelvis kan aktieägare som innehar en tiondel av alla aktier i bolaget utse en särskild granskare som ska granska bolagets förvaltning och räkenskaper (ABL 10 kap. 21-22 §§). Har du möjlighet att köpa moderbolaget ger det dig därför inflytande även över dotterbolaget. I vilken utsträckning du behöver ta hänsyn till andra ägare beror på hur ägarförhållandet ser ut i dotterbolaget. Det är en aspekt som kan inverka på vilket av bolagen som är lämpligast att förvärva.Avslutningsvis kan det vara värt att notera att om du köper dotterbolaget kan det innebära att det inte längre är ett dotterbolag, om du köper en så stor andel att moderbolaget inte längre uppfyller förutsättningarna i ABL 1 kap. 11 § som nämndes ovan.Vänliga hälsningar