Ta del av medlemsförteckningen

2014-11-27 i Föreningar
FRÅGA |I lagen om ekonomiska föreningar 1987:667 står i 3 kap §6 6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen, ..................... osv ......... Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den. .............Jag undra hur man skall tolka "ta del av". Det har sports mig att man kan kräva att få komma och titta i registret, skriva av och fotografera men inte kunna kräva att få låna deras kopiator eller skrivare. Nu har jag av VD i en ekonomisk förening som jag är medlem i, vägrats fotografera bildskärmen med ett utdrag av medlemsregistret. Jag fick inte anteckna utan måste i princip lära mig de 4000 namnen utantill. Det kan rimligen inte varit lagstiftarens mening. Jag fick inte se hela registret utan ett excelblad med vissa uppgifter, jag saknade epostadress. Vilka rättigheter har jag som medlem?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger är föreningens medlemsförteckning offentlig och ska hållas tillgänglig för var och en, även den som inte är medlem i föreningen. Vad gäller de olika möjligheterna att ta del av förteckningen på sträcker sig emellertid inte föreningens skyldighet särskilt långt. Förekommer förteckningen i elektronisk form räcker det att innehållet går att avläsa med ögat, exempelvis på en bildskärm (framgår av prop. 1986/87:7 s. 93). Det finns ingen lagstadgad rätt att mot ersättning erhålla utskrift av förteckningen.MVH

Fri överlåtelse av aktier

2014-11-25 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 33% i ett aktiebolag som driver restaurangverksamhet.Jag har inte varit aktiv i bolaget på ca 2 år då vi(tre delägare) inte kom överens. Nu försöker dom gå bakom min rygg och sälja inkromet(restaurangen) vilket är hela företaget. Och vad jag förmodar senare sätta Aktiebolaget i KK.Finns det något jag kan göra?
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Aktiebolagsrättsliga regler behandlas i Aktiebolagslagen (ABL). Grundbulten i svensk aktiebolagsrätt gällande själva aktierna, är den fria överlåtelsen, 4:7 ABL. Däremot kan friheten att överlåta aktierna inskränkas genom olika förbehåll. Dessa förbehåll är samtyckesförbehåll (4:8 ABL), förköpsförbehåll (4:18 ABL) och hembudsklausul (4:27 ABL). Alla dessa förbehåll ska tas in i bolagets bolagsordning för att vara giltiga. Då jag uppfattar att varken ett sådant förbehåll, eller något bindande aktieägaravtal mellan er delägare finns, kan de andra aktieägarna således fritt överlåta sina aktier till vem de vill enligt huvudregeln i 4:7 ABL. Tyvärr finns det inget rättsligt du kan göra för att stoppa detta, då det är deras rättighet att kunna sälja sina aktier. Med vänlig hälsning,

Skuldsatt delägare i aktiebolag

2014-11-22 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag och två nära vänner ska starta ett aktiebolag, jag själv har skulder hos kronofogden så min fråga är om det kan bli problem för mig att vara delägare i ett AB om jag har skulder hos kronofogden?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Att i egenskap av delägare (aktieägare) ha skulder hos kronofogden behöver ej nödvändigtvis föranleda problem. Aktiebolaget utgör ett separat subjekt (en juridisk person), vars förmögenhetsmassa är skild från aktieägarnas (se 1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Att aktieägarna har skulder kan sålunda ej direkt inverka på bolagets ekonomi. Vad som däremot kan föranleda problem är potentiellt tvångsmässigt ianspråktagande och försäljande av en delägares aktier.Tvångsmässiga värdeöverföringar, varvid aktier i egenskap av lös egendom säljes, kan komma ifråga antingen under ett konkursförfarande (aktieägares konkurs) eller vid utmätning (hos aktieägaren) (se konkurslagen respektive utsökningsbalken). Eftersom Du har skulder hos kronofogden bör risken för utmätning, i händelse av att Du inte betalar skulderna, inte negligeras.Lyckligtvis är det dock möjligt att utan större svårighet förhindra en ny delägares inträde i bolaget genom införandet av antingen samtyckes-, förköps- eller hembudsklausul i bolagsordningen (se 4 kap. 7-36 §§ samt 7 kap. 43 § aktiebolagslagen). Eftersom det i detta fall synes ändamålsenligt att i möjligaste mån skydda delägarnas intressen och ge dem inflytande över eventuell aktieförsäljning torde en hembudsklausul vara lämpligast. Innebörden av en sådan är att övriga aktieägare har rätt att lösa de utmätta och därefter försålda aktierna åter mot betalning. Sålunda föreligger, om hembudsklausul intagits i bolagsordningen, ingen risk för att utomstående förmår bereda sig inflytande i företaget vid eventuell konkurs, förutsatt att övriga delägare är förmögna nog att erlägga betalning för de aktier som löses.Konkurslagen finner Du här, utsökningsbalken här och aktiebolagslagen här.Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn 08-533 300 04) eller e-post info@lawline.se.Vänligen,

Vad innebär kvotvärdet på en aktie?

2014-10-31 i Bolag
FRÅGA |Vad innebär det att en aktie är en kvotdel i ett bolag?
Jennifer Rönnerhed |Hej!Normalt kallas det för kvotvärde. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, representerar varje aktie en lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvotvärde 6 § https://lagen.nu/2005:551 Aktiebolagslagen. Det är alltså aktiebolagets aktiekapital delat med antalet aktier. Aktiekapital är det som ägaren bidrar med och är normalt 50 000 för privata aktiebolag och 500 000 för publika aktiebolag 5 § Aktiebolagslagen. Kvotvärdet säger vad en aktie är värd d.v.s. vad du ska betala.  

Styrelsens ansvar i bostadsrättsförening

2014-11-26 i Föreningar
FRÅGA |En bostadsrättsförening med 5 styrelseledamöter påbörjar en process där det gäller att bygga om gårdar/grönområde till en ny uteparkering etc. De ansöker om bygglov. Ca 2 mån senare får medlemmarna ett A4 ark i färg som anger en liten del, (folder). Dvs ritningarna saknas. När medlemmarna uppmärksammas på detta och påstötningar till styrelse kallar den till en extrastämma. Detta sker efter 3 mån sedan bygglovsansökan lämnats till kommunen. Ex-stämman avslår det hela, men styrelsen fortsätter att driva ärendet avseende pågående bygglovsärende. Hela projektet skulle kosta ca 4 milj. Det saknas fog för detta i fören. stadgar. Vilka lagrum kan vara tillämliga i en sådan här historia?? Förutom stadgar finns det Brf lag, Lag om ekon-föreningar och brottsbalken. Det finns bevisning för detta via korrespodens mellan styrelse och bygglovsarkitekt. Inte ens våran sk. intern- revisor tipsade om detta till medlemmarna,,...
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En bostadsrättsförening är en särskild typ av ekonomisk förening. Bestämmelser återfinns i bostadsrättslagen (1991:614) som i vissa avseenden hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar (FL) (1987:667). När en styrelse agerar i strid med föreningens stadgar eller lag aktualiseras en rad bestämmelser. Dessa presenteras nedan. Först vill jag kort nämna vilka grundläggande förutsättningar som gäller för en bostadsrättsförening och dess styrelse.Bostadsrättslagen 9 kap. 12 § anger att i fråga om ledningen i föreningen gäller motsvarande tillämpliga bestämmelser i FL 6 kap. I regel är det medlemmarna som på föreningsstämman utser styrelsen. En styrelseledamot har ett sysslomannaansvar och styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltning. Styrelsen eller någon som den bemyndigar kan enligt FL 6 kap. 11 § vara firmatecknare och ingå avtal för föreningens räkning. Det finns här en viktig distinktion mellan styrelsens behörighet och befogenhet. En ställföreträdare såsom styrelsen kan i och för sig vara behörig att företräda föreningen i ett visst avseende, men denna behörighet kan vara inskränkt till att företräda föreningen på ett visst sätt. Om styrelsen överträder sin befogenhet blir föreningen enligt FL 6 kap. 14 § bunden av rättshandlingen om tredje man är i god tro om att styrelsen handlar inom sin befogenhet. Föreningens medlemmar kan dock vidta åtgärder mot styrelsen.EntledigandeDet följer av FL 6 kap. 2 § att de som utser styrelsen kan besluta att en styrelseledamots uppdrag ska upphöra i förtid.Beslut om ansvarsfrihetBostadsrättslagen 9 kap. 14 § hänvisar till tillämpliga delar av FL 7 kap. Vid föreningsstämman ska medlemmarna bland annat besluta om huruvida styrelsen ska medges ansvarsfrihet eller inte, FL 7 kap. 4 §. Detta har betydelse för möjligheten att föra talan om skadestånd mot styrelsen. Har styrelsen enligt medlemmarna agerat felaktigt kan de rösta för att ansvarsfrihet inte ska beviljas.SkadeståndEnligt bostadsrättslagen 10 kap. 1 § gäller FL 13 kap. i tillämpliga delar avseende skadestånd. Detta innebär att i allvarliga fall kan medlemmarna föra talan om skadestånd, ifall styrelsen genom uppsåtligt eller oaktsamt agerande orsakat föreningen eller dess medlemmar ekonomisk skada, FL 13 kap. 1 §. Revisorn har samma ansvar enligt FL 13 kap. 2 §. Ansvar aktualiseras också vid överträdelse av FL, tillämplig årsredovisningslag eller föreningens stadgar. En skadeståndstalan kan vara svår att vinna framgång med. Medlemmarna/föreningen i egenskap av kärandepart har bevisbördan för att ekonomisk skada orsakats på sådant sätt som anges i lagen.BrottsbalkenI särskilt allvarliga fall kan styrelsen tänkas ha gjort sig skyldig till brott enligt brottsbalken (BrB) (1962:700). Av den beskrivning du gett av situationen skulle trolöshet mot huvudman enligt BrB 10 kap. 5 § eventuellt vara aktuellt. Som nämndes inledningsvis är en styrelseledamot syssloman. Trolöshet mot huvudman innebär att en syssloman eller person i liknande ställning har fått ett ekonomiskt ansvar, sviker detta förtroende och därigenom skadar huvudmannen som gett ansvaret.Som framgått aktualiseras ett flertal bestämmelser i den situation som den du har återgett.  Hoppas svaret gav dig den överblick du efterfrågade.Vänliga hälsningar

Avslutande av delägarskap i aktiebolag

2014-11-24 i Bolag
FRÅGA |Jag startade ett AB 2011 . Samma år gick ett annat bolag in och köpte 66% av aktiekapitalet. De är alltså moderbolag. P.g.a. vissa samarbetsproblem och dålig lönsamhet vill jag helt avyttra mitt aktieinnehav och lämna uppdraget som styrelseordförande i bolaget. Moderbolagets styrelserepresentanter vill gärna vänta och se om det blir bättre eller kanske försöka sälja bolaget och dess lager. Jag vill avyttra och lämna snarast. Hur går jag tillväga? Är företaget tvunget att lösa in mitt aktiekapital och inom vilken tidsram i så fall? Ska detta registreras vid protokollfört extra styrelsemöte? Kan styrelsen vägra/förhala mitt avyttrande? Hur ska jag tänka ang. ansvarsfriskrivning? Vilka instanser måste jag tänka på att informera om mitt frånträde mer än bolagsverket? Andra tips?
jacob frank |Hej,Välkommen till Lawline. Tack för att Ni vänt Er hit med era juridiska frågor.Jag delar upp de frågor du ställt nedan. Avslutningsvis upplyses om den del praktiska noteringar.Fråga 1. Är det fritt fram att sälja aktierna eller kan styrelsen eller någon annan hindra dig?Svar; Aktier är fritt överlåtbara om inte annat framgår av bolagsordningen (4 kap 7 § Aktiebolagslagen, ABL). Jag utgår ifrån att inga särskilda begränsningar finns intagna i bolagsordningen. I så fall är det ”fritt fram” att sälja aktierna. En ytterligare begränsning kan vara föreskriven i ett aktieägaravtal. Jag utgår emellertid från att inte heller ett sådant existerar.Fråga 2. Är styrelsen – eller någon annan – skyldiga att inlösa dina aktier?Svar; Nej. För det första är styrelsen aldrig skyldig att lösa in några aktier, bara aktieägare. För det andra är det bara om en aktieägare innehar mer än 90 % av aktierna i bolaget som en sådan skyldighet inträder (22 kap 1 § ABL).Återigen utgår jag ifrån att bolagsordningen eller aktieägaravtal inte innehåller avvikande bestämmelser.Fråga 3. Ska försäljningen ”registreras vid ett protokollfört styrelsemöte”?Svar; ABL anger inte några specifika tillfällen då styrelsesammanträden måste hållas; det hålls helt enkelt när de behövs (jfr 8 kap 18 § ABL). Då Ni är styrelseordförande kan du tvinga de andra till ett styrelsemöte (se nyssnämnda paragraf).Om sammanträden väl hålls, ska det föras protokoll, där det anges de beslut som styrelsen ha fattat (8 kap 24 § ABL).Slutsatsen är att det rimligt att ett möte hålls där ett protokoll förs.Fråga 4. Hur ska Ni tänka angående ansvarsfriskrivning?Svar; Det finns i princip två ”typer” av ansvar för en styrelseledamot; det ena är det ”allmänna” skadeståndsansvaret enligt 29 kap ABL, det andra är då bolaget hamnar i likvidationssvårigheter och styrelsen inte agerar som den ska (se 25 kap 18 § ABL). Jag antar den typ av ansvar som kan inträda enligt 25 kap ABL inte är aktuellt i ditt fall. Kvar återstår då det allmänna ansvaret enligt 29 kap. Frågan är då väsentligen om detta ansvar kvarstår efter att du lämnar bolaget.Bolagsstämman ska varje år besluta om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna (7:11 p. 3 ABL). I princip kan du därför endast bli ansvarig för det senaste året då stämman ännu inte hunnit rösta om ansvarsfrihet (21:7, vissa undantag finns till om ansvarsfrihets befriandeverkan enligt 29:11). För att vara på den säkra sidan är det emellertid rimligt att Ni och bolaget sluter ett avtal där bolaget avsäger sig alla anspråk på ersättning. Fråga 5. Vilka fler ”instanser” måste Ni vända er till förutom bolagsverket?Det räcker med (och är väldigt viktigt att) bolagsverket meddelas i anledning av att du avträder från styrelsen. (Det finns annars risk att man fortsatt blir ansvarig för styrelsens fortsatta agerande).Övriga tips.Det är alltid en fördel att man beaktar skatteaspekter när en delägare lämnar ett bolag. Utfallen kan bli olika beroende på om man säljer aktierna till utomstående, låter övriga aktieägare (i Ert fall moderbolaget) lösa in dem eller att själva bolaget löser in aktierna genom s.k. indragning. Allmänt sätt är det ofta fördelaktigt att – när som i aktuellt fall ett bolag ska upplösas eller en delägare lämna bolaget – ta hjälp utifrån. Vilken lösning som passar bäst beror på förutsättningarna för just ditt företag och delägarnas olika intressen och behov. Som ovan nämnts spelar skattesituationen ofta en avgörande roll, både för dig som lämnar företaget och de (den) som är kvar. Fördelen med att välja en lösning som alla är nöjda med är ofta så enkel som att alla tjänar på det. Visst är det så att Ni kan strunta i alla andra och sälja aktierna direkt till utomstående. Det är emellertid svårt att hitta utomstående köpare under aktuella förhållanden. Jag vet inte särskilt mycket om Ert bolag, vilket typ av verksamheten som bedrivs etc. och kan därför inte ge några direkta affärsmässiga tips på vad som är mest fördelaktigt. Avslutning.Min förhoppning är att du fått svar på de frågor du ställt. Rent affärsmässiga råd i övrigt har varit svåra att ge på grund av brist på fullgod information. Om Ni vill ha ytterligare råd kring hur Ni bör avsluta Ert delägarskap, är Ni välkommen att återkomma till oss. Då kan också förhoppningsvis en fullgod utredning inhämtas.

Skoluppgift

2014-11-12 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag heter Manar,jag är elev i gymnasiet.jag pluggar på juridikprogram och jag har en juridisk fråga angående arbetes tillstånd i Sverige. Min fråga är om man starar egen företag i Sverige t.ex att starta en riktigt stort livsmedel som city gross eller Coop får man då arbetes tillstånd eller inte och beror detta på hur mycket pengar ska man lägga på företaget? Hoppas att jag får svar så snabbt som möjligt angående arbetes till stånd.Mvh Manar
Mattias Vilhelmsson |Hej, och tack för din fråga.Lawline har som policy att inte svara på frågor som har med skoluppgifter, skolarbeten och liknande att göra. Man är givetvis välkommen att använda sökfunktionen och söka bland tidigare frågor och svar även när man söker information till ett skolarbete.Ett generellt tips är väl att fundera på vilken typ av associationsform du vill driva företaget i. Angående arbetstillstånd: titta i 6 kap. Utlänningslag (2005:716).

Kan ett aktiebolags egendom göras till endast en aktieägares egendom?

2014-10-27 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är majoritetsägare i ett privat aktiebolag . Vi är 3 ägare; A (91%, jag), B (1%), C (7%, har ingen ägarandel formellt men vi har en muntlig överenskommelse). I bolaget bedrivs ett teknikprojekt, vars immateriella tillgångar vi ämnar skydda med en Patentansökan1.Jag vill även skicka in en Patentansökan2, som är relaterat till ett individuellt projekt som jag bedrivit helt ensam och som inte är knutet till verksamheten i stort. Jag vill dock skicka in Patentansökan2 med aktiebolaget som ägare av juridiska och skattemässiga skäl. Och jag vill ej starta ett helt nytt aktiebolag för att göra detta.Det jag undrar är om man kan upprätta ett avtal där denna enskilda immateriella tillgång i form av Patentansökan2 ägs fullständigt av mig som enskild ägare A, så ägare B och C ej kan göra anspråk på Patentansökan2 och framtida vinster relaterat till den över huvud taget. Med andra ord ett avtal där jag som enskild aktieägare tillskrivs ensamt ägarskap av en specifik tillgång i aktiebolaget utan att ägarfördelningen av bolagets övriga tillgångar förändras.
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen, ABL. Till att börja med kan endast aktieägare som är inskrivna i aktiebolagets aktiebok utöva rättigheter i förhållande till aktiebolaget 4:37 ABL, som du hittar här. C som inte har en "formell ägarandel" har alltså inga rättigheter i förhållande till bolaget. Det muntliga avtalet ni har kan dock innebära att du och B förpliktigar er att ge C vissa rättigheter som följer med ett aktieinnehav, dock genom er själva och det berör inte aktiebolaget. T.ex att du och B vid en vinstutdelning ger C motsvarande vad han fått om han hade ägt 7 % av aktierna. Aktieägare äger vidare bara en ideell andel i aktiebolaget som motsvarar hans andel aktier av det totala antalet aktier i bolaget. All aktiebolagets egendom tillhör endast aktiebolaget och inte aktieägarna, viss egendom i aktiebolaget kan således inte vara en enskild aktieägares egendom. Ett avtal med övriga aktieägare kan därför inte göra patentet till endast din egendom, det kommer att vara aktiebolagets egendom som du i egenskap av aktieägare kommer att få 91% av avkastningen ifrån denna. Inom aktiebolagsrätten har likhetsprincipen en central betydelse, den kommer till uttryck i 4:1 ABL, här. Den innebär att alla aktier ha lika rätt i aktiebolaget, dina aktier kan alltså inte ges några fördelar som inga andra aktier har som till exempel rätt till avkastning från viss egendom. Stämman får inte heller som utgångspunkt enligt den så kallade generalklausulen besluta om något som otillbörligt innebär en fördel för en aktieägare och till nackdel för en annan, se 7:48 ABL här. T.ex. att ge en aktieägare mer vinstutdelning än vad som motsvarar hans andel aktier. Enligt den så kallade SAS-principen kan dock alla regler som är tänkta att skydda aktieägare frångås vid enskilda tillfällen. Det innebär alltså att du inför varje vinstutdelning kan komma överens med övriga aktieägare, dvs. endast B, att du ska få avkastningen från det andra patentet. Notera dock att ett sådant avtal endast kan avse ett tillfälle och är inte bindande vid en senare vinstutdelning.Du har alltså svårt att tillskansa dig alla rättigheter som följer med aktiebolagets innehav av det andra patentet. om du inte skulle vara nöjd med den situationen har du som aktieägare med mer än 90 av aktierna rätt att köpa ut övriga aktieägare från bolaget enligt 22:1 ABL, här.Vänligen,