Kan ett aktiebolags egendom göras till endast en aktieägares egendom?

2014-10-27 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är majoritetsägare i ett privat aktiebolag . Vi är 3 ägare; A (91%, jag), B (1%), C (7%, har ingen ägarandel formellt men vi har en muntlig överenskommelse). I bolaget bedrivs ett teknikprojekt, vars immateriella tillgångar vi ämnar skydda med en Patentansökan1.Jag vill även skicka in en Patentansökan2, som är relaterat till ett individuellt projekt som jag bedrivit helt ensam och som inte är knutet till verksamheten i stort. Jag vill dock skicka in Patentansökan2 med aktiebolaget som ägare av juridiska och skattemässiga skäl. Och jag vill ej starta ett helt nytt aktiebolag för att göra detta.Det jag undrar är om man kan upprätta ett avtal där denna enskilda immateriella tillgång i form av Patentansökan2 ägs fullständigt av mig som enskild ägare A, så ägare B och C ej kan göra anspråk på Patentansökan2 och framtida vinster relaterat till den över huvud taget. Med andra ord ett avtal där jag som enskild aktieägare tillskrivs ensamt ägarskap av en specifik tillgång i aktiebolaget utan att ägarfördelningen av bolagets övriga tillgångar förändras.
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen, ABL. Till att börja med kan endast aktieägare som är inskrivna i aktiebolagets aktiebok utöva rättigheter i förhållande till aktiebolaget 4:37 ABL, som du hittar här. C som inte har en "formell ägarandel" har alltså inga rättigheter i förhållande till bolaget. Det muntliga avtalet ni har kan dock innebära att du och B förpliktigar er att ge C vissa rättigheter som följer med ett aktieinnehav, dock genom er själva och det berör inte aktiebolaget. T.ex att du och B vid en vinstutdelning ger C motsvarande vad han fått om han hade ägt 7 % av aktierna. Aktieägare äger vidare bara en ideell andel i aktiebolaget som motsvarar hans andel aktier av det totala antalet aktier i bolaget. All aktiebolagets egendom tillhör endast aktiebolaget och inte aktieägarna, viss egendom i aktiebolaget kan således inte vara en enskild aktieägares egendom. Ett avtal med övriga aktieägare kan därför inte göra patentet till endast din egendom, det kommer att vara aktiebolagets egendom som du i egenskap av aktieägare kommer att få 91% av avkastningen ifrån denna. Inom aktiebolagsrätten har likhetsprincipen en central betydelse, den kommer till uttryck i 4:1 ABL, här. Den innebär att alla aktier ha lika rätt i aktiebolaget, dina aktier kan alltså inte ges några fördelar som inga andra aktier har som till exempel rätt till avkastning från viss egendom. Stämman får inte heller som utgångspunkt enligt den så kallade generalklausulen besluta om något som otillbörligt innebär en fördel för en aktieägare och till nackdel för en annan, se 7:48 ABL här. T.ex. att ge en aktieägare mer vinstutdelning än vad som motsvarar hans andel aktier. Enligt den så kallade SAS-principen kan dock alla regler som är tänkta att skydda aktieägare frångås vid enskilda tillfällen. Det innebär alltså att du inför varje vinstutdelning kan komma överens med övriga aktieägare, dvs. endast B, att du ska få avkastningen från det andra patentet. Notera dock att ett sådant avtal endast kan avse ett tillfälle och är inte bindande vid en senare vinstutdelning.Du har alltså svårt att tillskansa dig alla rättigheter som följer med aktiebolagets innehav av det andra patentet. om du inte skulle vara nöjd med den situationen har du som aktieägare med mer än 90 av aktierna rätt att köpa ut övriga aktieägare från bolaget enligt 22:1 ABL, här.Vänligen,

Tillhör terrasser bostadsrättsföreningnen

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag vet att terrasser inte tillhör lägenheten i en bostadsrättsförening utan att de tillhör föreningen. Men jag undrar var i lagen jag kan hitta paragrafen som säger detta? Antar att det är bostadsrättslagen men kan inte hitta det.Mvh Helena Fransson
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening med syfte att upplåta en lägenhet i form av en bostadsrätt till sina medlemmar, se bostadsrättslagen 1:1 här. Bostadsrättsföreningen äger hela fastigheten inklusive de upplåtna lägenheterna, men medlemmarnas förfoganderätt till lägenheterna omfattande, se 7:e kap. samma lag. I 1:4 anges att upplåtelsen endast får avse hus eller del av hus men att mark som ligger i anslutning till huset får omfattas om det är ett komplement till nyttjandet av lägenheten. En terrass skulle således kunna ingå i upplåtelsen av lägenheten, och därmed tillhöra lägenheten sett ur ett nyttjanderättsperspektiv. Den kommer dock alltid, som resten av fastigheten, ägas av föreningen. Vad som ingår i upplåtelsen kommer att framgå av det individuella upplåtelseavtalet mellan bostadsrättsföreningen och den enskilda medlemmen.Vänligen,

Bostadsrättsförening - insynsfrågor

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hejsan. Jag har lite frågor angående bostadsrättsföreningar. Jag undrar i vilken mån en medlem i en bostadsrättsförening har rätt till insyn i föreningens arbete. Kan en medlem begära att få se styrelseprotokoll? Har en medlem rätt att vara med på styrelsemöten? Om man inte får någon information av sin bostadsrättsförening vem kan man vända sig till då? Om det inte står något alls i föreningens stadgar om ovanstående frågor, vad gäller då? Ange gärna lagrum och rättsfall. Tack på förhand!
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Eftersom bostadsrättsföreningar är ekonomisk föreningar återfinns många regler om dessa i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL).Den lagstadgade upplysningsskyldigheten i EFL hittas i 7 kap. 11 §. Enligt bestämmelsen ska styrelsen på medlems begäran, vid föreningsstämman, "lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman." Kan inte styrelsen tillhandahålla upplysningen direkt vid stämman ska medlemmen som begärt den få skriftlig tillgång till upplysningen inom två veckor efter stämman. Vägrar styrelsen att lämna ut begärda upplysningar kan du som medlem vid domstol väcka talan om att få ut upplysningen (prop 1986/87:7 s 133).Styrelseprotokoll ska upprättas vid styrelsens sammanträden enligt EFL 6 kap. 8 § 3 st. Detta protokoll är inte offentligt och medlemmarna har ingen rätt att ta del av det, till skillnad från revisorerna.Styrelsemöten ska vid behov hållas enligt EFL 6 kap. 8 § 2 st. Bestämmelsen stadgar att styrelsen samt verkställande direktören får närvara. Detta torde innebära att medlemmarna, om inte annat anges i stadgarna, inte har någon rätt att delta i ett styrelsesammanträde. Med detta sagt torde det dock inte föreligga något hinder för styrelsen att låta medlemmar närvara ändå. Ett sådant berättigande bör i så fall gälla samtliga medlemmar, för att inte strida mot generalklausulen i EFL 6 kap. 13 § 1 st.Förutom att anlita en jurist kan du kostnadsfritt begära medling i en tvist med bostadsrättsföreningen hos hyresnämnden. Nämnden kan dock inte gripa in och ålägga föreningen att lämna ut upplysningar och information. För detta måste du väcka talan mot föreningen i domstol.Hoppas att mitt svar gett någon hjälp på vägen. Har du fler frågor är du självklart välkommen att ställa dessa här.MVH

Frågor kring Handelsbolag

2014-09-19 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har tre frågor som jag hoppas att ni kan svara på. Jag undrar; 1) Måste alla medlemmar i ett HB vara överens om man ska ta in nya medlemmar i HB:T? Kan detta avtalas bort i ett bolagsavtal? 2) Måste alla medlemmar i ett HB vara överens om man vill sätta bolaget i likvidation? Räcker det med att bara en vill? 3) Förresten hur mycket av lagen för enkla bolag och HB kan man avtala bort? Finns det vissa delar som man ej kan avtala bort?Vore tacksam för svar samt lagrum Hälsningar Sara
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!1) Huvudregeln när man tar in nya medlemmar i ett Handelsbolag (HB) är att det kräver alla bolagsmäns samtycke. Detta framgår av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, även kallad Bolagslagen (BL), 2 kap 2 §. Lagen är dispositiv (se BL 2 kap 1 §) vilket innebär att den går att avtala bort. Svaret på din första fråga är ja, det går att i bolagsavtalet avtala bort kravet på alla bolagsmäns samtycke till nya medlemmar. 2) Enligt BL 2 kap 25 § är det tillräckligt att endast en bolagsman kräver att bolagets sätts i likvidation. Detta förutsätter dock att någon i bolaget väsentligen åsidosätter sina skyldigheter gentemot bolaget eller att det finns en annan viktig grund för upplösningen. Det är inte helt klarlagt vad som avses med ”viktig grund”. Avvägningen görs mellan en princip att avtal ska hållas och olägenheten att tvinga människor in i bolagsförhållanden som de inte vill vara i. Det senare argumentet verkar ha tyngre vikt; om en part inte vill verka i bolagsförhållandet finns sällan möjligheter att tvinga denne till detta.3) BL går till stor del att avtala bort. Lite förenklat kan man säga att regler som avser bolagsmännens inre förhållande är dispositiva men däremot inte regler som avser bolagets förhållande till tredje man (utomstående part). Hoppas du har fått svar på dina frågor, tveka inte att höra av dig igen! BL hittar du https://lagen.nu/1980:1102. Vänligen,

Har en bostadsrättsinnehavare rätt att elda i kakelugn?

2014-10-02 i Föreningar
FRÅGA |Hej! I juli 2013 flyttade jag in i en bostadrättslägenhet i Uppsala. I lägenheten hade tidigare flera kakelugnar funnits, men samtliga hade tagits bort någon gång 70-talet. Flera lägenheter i fastigheten hade kvar sina kakelugnar. Jag bestämde mig för att undersöka möjligheterna att montera en ny kakelugn, då jag såg att befintlig ventilation fanns och att det fanns andra spår som tydde på att en kakelugn funnits just i det hörnet i ett rum tidigare. En välansedd firma anlitades som undersökte saken och konstaterade att rökkanalen behövde repareras, men att det var fullt möjligt. BRF-styrelsen meddelade mig då att man i styrelsen hade sagt att det råder eldningsförbud i fastigheten, trots att detta inte stod att läsa i stadgarna. Anledningen till eldningsförbudet var att befintliga kakelugnar i fastigheten var otäta, samt att rökkanalerna inte heller höll tätt. Jag meddelade då styrelsen att jag kommer att reparera rökkanalen och att jag skulle respektera eldningsförbudet. Jag lät sedam (helt på egen bekostnad förstås) en kakelugn installeras och rökkanalen reparerades med hjälp av insatsrör. En sotarfirma (samma firma som min BRF brukar anlita) kom och undersökte och godkände såväl kakelugnen som rökkanalen. Sedan fick jag också tillstånd att elda från kommunen. När jag då, i våras inför årsstämman, bad styrelsen göra ett undantag från eldningsförbudet för min del, då det ju inte längre fanns grund för det, fick jag beskedet att jag skulle invänta resultatet från en OVK som skulle genomföras under sommaren. Det hela skulle nog lösa sig genom detta fick jag muntligt besked om. Jag väntade och OVK genomfördes. För ett par veckor sedan gick BRF-styrelsen ut med ett utskick till samtliga där det står att "fortsatt eldningsförbud gäller". Orsaken är, menar man, att "många" rökkanaler är otäta samt att det i vissa fall delas på ventilationsgångar och rökkanaler. Men inget av detta gäller ju mig. Dessutom hade man skrivit något helt nytt, och enligt mig gripet ur luften, nämligen att man vid beslutet om att inte lyfta på eldningsförbudet också hade vägt in risken att närboende skulle störas. Det står nu klart för mig att styrelsen/föreningen vägrar låta mig elda. Anledningen är nog inte så lätt att förstå längre, det handlar nog mer om känslor än om sakskäl. Det jag undrar är om det verkligen är så att dörren till denna möjlighet oåterkalleligt är stängd för mig så länge styrelsen och föreningen inte ändrar uppfattning? Får jag acceptera att läget är som det är eller finns det någonting jag kan göra? Jag är beredd att fortsätta kämpa om det inte anses vara helt lönlöst. Tack för er hjälp! Med vänliga hälsningar 
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller bostadsrättsföreningar finns det vissa lagstadgade begränsningar angående vad en boende får göra utan att ha styrelsens godkännande. I Bostadsrättsföreningslagen 7 kap 7 § tredje punkten framgår det att en bostadsrättsinnehavare måste ha styrelsens tillstånd för att utföra en åtgärd som avser en ”väsentlig förändring” av lägenheten. Styrelsen inte får neka en boende ett sådant tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.Angående hindrande av eldning i kaminenVad som avses med väsentlig förändring är inte helt klart. I förarbetena till lagen nämns förflyttning av väggar (ej bärande), inläggning av heltäckande mattor och uppsättning av persienner som exempel på förändringar som anses vara tillåtna. Det bör påpekas att ett grundläggande krav är att det rör sig om förändringar i den aktuella lägenheten. Det kan vara svårt att avgöra om en sådan förändring som avses i ditt fall är en förändring av din lägenhet eller inte; det beror på hur rören är kopplade. Ett mycket intressant fall är Svea hovrätts mål ÖÄ 9037-12 där ett par av sin bostadsrättsförening hade uppmanats att koppla bort sin kamin och sätta igen ett rökhål som de hade öppnat. Eftersom det är bostadsrättsföreningen som ansvarar för underhållet av ledningar etc. ville inte föreningen att rökhålet skulle vara öppet. Paret protesterade och menade att de hade anmält installationen till styrelsen enligt stadgarna i god tid och sett till att öppnandet av rökhålet inte skulle leda till skador.Hovrätten gav paret rätt eftersom den aktuella kanalen endast tillhörde parets lägenhet och skulle (om stadgarna ändrades) kunna överföras på de boende, vilket talar för att åtgärden kan sägas ha utförts i en del av lägenheten. Det ska tilläggas att målet är överklagat till HD som har meddelat prövningstillstånd, vilket innebär att domen kan ändras. Angående risken att närboende störsNär det gäller en förenings skyldighet att inte störa allmänheten finns det en bestämmelse i bostadsrättslagen 7 kap 9 §. Där framgår att ”när bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas.” I förarbetena anges att vissa lindriga störningar som kan sägas ha en viss skadlig inverkan på hälsan är tillåtna. Som exempel anges att lekande barn i en lägenhet kan störa sömnen för en granne som arbetar på nätterna. Hur det ser ut i ditt fall är svårt att bedöma utan att ha mer insyn i hur det ser ut där du bor, hur mycket rök som släpps ut och så vidare. Om, som du skriver, din rökkanal inte delas med andras finns det, med stöd av fallet från hovrätten, en möjlighet för dig att gå vidare med detta. Om du vill ha hjälp med det och juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt. Bostadsrättsföreningslagen hittar du https://lagen.nu/1991:614.Hoppas du har fått svar på dina frågor, lycka till!Vänligen 

Anställning av personal

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är styrelseordförande i en ekonomisk förening på omkring 70 medlemmar, inga anställda i dagsläget. Vi ska eventuellt anställa en person inom kort i rollen som verksamhetsledare. Jag undrar: skulle denna person kunna vara jag, alltså - kan en person både vara ordförande och verksamhetsledare i en ekonomisk förening av vår storlek? Vad jag förstår så ska en ek. förening på över 200 anställda ha en VD som inte kan vara samma person som ordförande, men har inte kunnat hitta vad som gäller i vårt fall. Eller gör man kanske ingen särskiljning av rollerna i vårt fall, det skulle mer handla om en arbetande/operativ ordförande? Tillsätts personen i så fall på samma sätt som ordföranden - alltså genom årsstämman - eller kan anställningen göras av styrelsen?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger kan inte verkställande direktören (VD) och styrelseordföranden vara samma person, vilket framgår av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) 6 kap. 8 § 1 st. Eftersom ni inte har några anställda är föreningen inte skyldig att ha någon VD (EFL 6 kap. 3 § 1 st.) och den person ni anställer som verksamhetsledare behöver inte vara VD i lagens mening, även om denne sköter den löpande förvaltningen som VD:n normalt ska (EFL 6 kap. 6 § 1 st.).Vilket föreningsorgan som handhar anställning av personal är inte lagfäst utan kan bestämmas i föreningsstadgarna. Om så inte är fallet torde VD:n vara den som beslutar i anställningsfrågor, vilket kan ingå i den löpande förvaltningen. Eftersom ni saknar VD står det därmed mellan styrelsen och föreningsstämman. Min uppfattning är att det torde ankomma på styrelsen att besluta i ett så administrativt ärende som detta.MVH

Bostadsrättsförenings förhållande till likhetsprincipen

2014-09-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Jag har lite frågor angående min bostadsrättsförening. Det har med 2/3 majoritet beslutats att det skall byggas balkonger, vilket i sig inte är ett problem. Det kom sedan ett utskick där det beskrevs att varje enskild bostadsrätt ska betala för byggnation av sin egen balkong. Allt kändes fint men det var lite tråkigt att vi på bottenplan inte kunde få bygglov för balkong. Problemet är nu att det igår satt ett anslag på porten där det står att styrelsen (utan stämma) har beslutat att balkongerna ska bekostas av föreningen. Det skapar problem då lägenheter på bottenplan (ca 40 av 140 st) inte får balkong. Styrelsen säger att det är helt korrekt gjort och att det inte är någon mening att överklaga och försöka ordna en ny stämma då 2/3 majoritet ändå kommer att rösta för att balkongerna ska bekostas av föreningen, vilket inte är konstigt då dessa bostadsrätter får en värdeökning på ca 150 kkr. Är detta tillåtet i förhållande till likabehandlingsprincipen? Styrelsen påstår att de har lagt om lånen så att det finns mer pengar över per år vilket gör att balkonglånet (ca 10 miljoner) inte medför en förhöjd avgift för någon. Är det verkligen rätt att göra så? Den lägre räntan borde väl komma till allas fördel och inte bara de som får en balkong gratis? Balkonger ger väl inget till allmännyttan som t.ex. en tvättstuga eller andra allmänna ytor? En ytterligare fråga. Kan vi som inte får balkong kräva med laglig grund att balkongerna bekostas helt av de som får eller med förhöjd avgift för de berörda lägenheterna och i sådant fall vilka kostnader bör läggas till avgiften. T.ex. amortering, ränta, fond för framtida reparationer m.m.? Jag undrar hur jag går till väga för att motsäga beslutet och hur jag på bästa sätt får min fråga prövad på rätt sätt. Jag har inget emot att de andra får bygga balkonger men jag upplever det som gravt orättvist om de får sina balkonger betalda med föreningens pengar. Med vänlig hälsning,Martin
Hedda Gejrot |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina frågor!Styrelsen måste agera efter likhetsprincipen, vilket innebär att en medlem inte får gynnas på ett otillbörligt sätt. Detta ska dock inte tolkas strikt, ibland måste vissa beslut gynna en del medlemmar mer än andra. I ett sådant fall krävs att styrelsen kan förklara varför det är sakligt motiverat att så är fallet.Om en eller flera medlemmar är missnöjda med ett beslut som tagits av styrelsen måste de godkänna beslutet för att det ska kunna genomföras, annars får beslutet avgöras av stämman. I ert fall är det, då du är missnöjd, alltså stämman som ska besluta i frågan. Enligt Föreningslagen (FL) 7 kap 16 § ska alla medlemmar behandlas lika. Denna princip, likhetsprincipen, innebär inte att alla medlemmar alltid ska gynnas precis lika mycket utan syftar på beslut som är illojala eller på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar vissa föreningsmedlemmar. Det är möjligt för föreningen att skriva in undantag från likhetsprincipen i stadgarna, så det är viktigt att ha koll på vad som står i dem.Om din förening har agerat efter likhetsprincipen är alltså svårt att svara på utan att veta vad som framgår av era stadgar. Som ett exempel på när en förening inte ansågs ha brutit mot principen är NJA 1989 s.751, där en bostadsrättförening beslutade att kostnaderna för kabel-TV skulle bekostas av årsavgiften. Rättsfallet hittar du https://lagen.nu/dom/nja/1989s751.Om det är så, som styrelsen påstår, att stämman kommer att med 2/3 majoritet rösta för förslaget kan du inom tre månader klandra beslutet hos tingsrätten, enligt FL 7 kap 17 §.Hoppas du har fått svar på din fråga, och lycka till! Föreningslagen hittar du https://lagen.nu/1987:667#K6.Vänligen

Upphörande av ideell förening

2014-09-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi har en liten ideell förening på ca 10 medlemmar som har slarvat lite med årsmötena under ett par års tid. Nu har vi haft årsmöte igen men då var det någon som hävdade att föreningen ej längre var existerande då vi som sagt inte har haft årsmöte varje år. Min fråga blir således,kan våran förening ha upplösts bara sådär?Tacksam för svar! Med vänlig hälsning
Katarina Andersson |Hej!Tack för din fråga. Det finns ingen lag som reglerar ideella föreningar, istället får vi luta oss mot bland annat praxis. En ideell förening kan upplösas genom att föreningen träder i likvidation eller går i konkurs. I ditt fall tycks varken likvidation eller konkurs vara aktuellt. Av stor vikt är föreningens stadgar. Stadgarna kan innehålla föreskrifter om föreningens upphörande. Det kan exempelvis vara så att stadgarna föreskriver att föreningen ska gå till ända efter en viss tid eller när en viss omständighet inträffat. Styrelsen väljs av föreningens medlemmar och har till uppgift att kalla till årsmöten samt sköta det löpande arbetet. Om styrelsen slarvat med att kalla till årsmöten leder inte detta per automatik till att den ideella föreningen upplöses. Ni som medlemmar kan även besluta om ni vill att föreningen ska upplösas, annars är det stadgarna om föreningens upphörande som är det väsentliga. Vänliga hälsningar,