Avtal ingånget med bolag som ej är registrerat

2017-08-19 i Bolag
FRÅGA |er en aftale indgået med et selskab, der viser sig aldrig at have eksisteret ugyldig under svensk lov.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ditt svar kommer att vara på svenska. Jag tolkar din fråga så som att du undrar om ett avtal som är ingånget med ett bolag är ogiltigt under svensk lag om det visar sig att bolaget inte var registrerat då avtalet ingicks. När det gäller aktiebolag så blir aktiebolagslagen (ABL) tillämpligt. 2 kap. 25 § ABL stadgar att ett bolag inte kan förvärva rättigheter eller skyldigheter innan det har registrerats. Utgångspunkten är således att ett oregistrerat aktiebolag saknar rättskapacitet och kan därför inte ingå avtal. Om någon ändå vidtar en åtgärd i bolagets namn så svarar de som har deltagit i denna åtgärd solidariskt för förpliktelsen, se 2 kap. 26 § ABL. Avtalet blir alltså inte bindande för bolaget i fråga, men det blir inte heller ogiltigt. Istället för bolaget så blir den som ingick avtalet för bolagets räkning ansvarig. Om förpliktelsen var sådan att den följer av stiftelseurkunden eller har kommit till efter att det stiftelseurkunden har blivit underskriven av samtliga stiftare (alltså då bolaget bildats) så övergår ansvaret på bolaget i och med registreringen. Övriga bolagsformer kan inte heller ingå avtal innan de har blivit registrerade i bolagsregistret. Om ett avtal ändå ingås så blir det inte ogiltigt, istället blir det personen som ingick avtalet å bolagets räkning som blir ansvarig.Sammanfattningsvis så blir ett avtal som ingås för ett oregistrerat bolag inte ogiltigt. Det blir personen eller personerna som ingick avtalet å bolagets räkning som blir ansvariga. I vissa fall kan bolaget efter registreringen ta över ansvaret, då krävs det att avtalet följde av stiftelseurkunden eller att stiftelseurkunden hade blivit undertecknad av samtliga stiftare.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du har någon ytterligare fundering ang. mitt svar är du välkommen att kontakta mig på zorba.hallsten@lawline.se Med vänlig hälsning,

Uppsägning, hävning och utträde ur handelsbolag

2017-08-19 i Bolag
FRÅGA |Jag är delägare i ett handelsbolag med min ex-sambo. Jag vill träda ur bolaget och han har fått olika alternativ presenterade för sig, som tex driva vidare som enskild firma eller att vi säljer bolaget till en annan firma och han blir anställd. Dock väljer han att inte agera alls. Jag vill verkligen lämna bolaget. Vad har jag för val om han väljer att inte agera efter mitt önskemål? Kan jag så att säga bara lämna? Hur gör jag det och vad händer då? Eller bör jag vända mig till någon som kan likvidera firman åt mig? Vi har tyvärr inget avtal kompanjonavtal.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du hur du kan lämna handelsbolaget.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningSom jag förstår det kan du inte träda ur bolaget med samtycke från din ex-sambo.Du har då huvudsakligen två olika alternativ: du kan säga upp bolagsavtalet om det är slutet på obestämd tid och du kan häva avtalet om din ex-sambo väsentligen bryter mot bolagsavtalet. Bolaget ska likvideras i båda fallen.UppsägningDu har några alternativ för att lämna bolaget.Jag antar att handelsbolagets bolagsavtal är slutet på obestämd tid. Avtalet gäller på obestämd tid, om ni inte har avtalat om en bestämd tid eller att bolaget ska gälla för livstid.I så fall kan du när som helst säga upp avtalet (2 kap. 24 § andra stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag (BL)). Att du säger upp avtalet innebär att bolaget inom sex månader efter uppsägningen ska likvideras.HävningEtt annat alternativ är att du häver avtalet. Du kan häva bolagsavtalet t.ex. om den andra delägaren väsentligen åsidosätter hans skyldigheter enligt bolagsavtalet (2 kap. 25 § BL).Även hävning innebär att bolaget likvideras. Vid hävning ska bolaget dock likvideras omedelbart.UtträdeDu kan också träda ur avtalet om din ex-sambo samtycker till det. Som jag förstår dig är det dock inte aktuellt. Skulle så vara fallet bör du dock veta att du ändå svarar för de skulder som fanns under din tid. Du kan också riskera att svara för de skulder som uppkom efter att du avgick, om bolagets motpart inte visste eller borde ha känt till att du avgick (2 kap. 22 § andra meningen BL).Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med att lämna handelsbolag är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Överklaga stugförenings beslut

2017-08-17 i Föreningar
FRÅGA |En stor ek står 2,5 m fr vår tomtgräns, 4,5 m från huset. Grenar växer in över huset. Stugförening förvägrar mig att ta ner trädet. Att hamla eller ta ner grenar anser de inte möjligt. Vart kan jag vända mig för att överklaga beslut!
Jessica Konduk |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga är fastighetsrättsligt och bolagsrättslig. Det framstår inte av din fråga på vems mark trädet står men i jordabalkens (JB) 3 kapitel regleras rättsförhållandet mellan grannar. I kapitlets 2 § finns reglerna kring rötter och grenar som tränger över tomtgränserna. Där stadgas att om gren eller rot tränger över tomtgränsen från område intill denna och detta orsakar olägenhet får fastighetsägaren ta bort dessa. Det är ingen tillfällighet att lagen talar om rot och gren. En stam som hänger över en tomtgräns får man inte röra. Man får inte heller ta bort rötter och grenar på ett sådant sätt att trädet dör av ingreppet. Det skulle nämligen vara att likställa med att ta bort trädet helt. Dock ska den ägare till tomten som träden står på först ges möjlighet att själv vidta åtgärder om bortförandet kan befaras medföra skada av betydelse för honom eller henne.Om du anser att träden som tränger över på din tomt är till olägenhet för dig, och din granne inte går med på att ta ner grenarna, har du själv en rätt att kapa grenar och rötter som tränger över tomtgränsen. Det ska dock nämnas att skälig tid måste ha passerat innan du kan kapa grenarna, vilket har ansetts vara cirka sex månader. Grannen ska nämligen få tid på sig att själv utföra handlingen innan det är fritt fram för dig att ta bort grenar eller rötter som tränger in på din tomt. Om du tar bort grenarna själv vill jag påpeka att detta ska göras med stor försiktighet, för skulle träden dö som resultat av dina ingrepp kan du bli ersättningsskyldig. Att helt på eget initiativ vidta åtgärder kan utgöra en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande eller skadegörelse. Därför är det mycket viktigt att du talat med din granne och väntat sex månader innan du själv vidtar några åtgärder såvida kapningen av grenar kan befaras medföra skada av betydelse för grannen.Vad gäller vem som betalar för nedtagningen av en grannes grenar innehåller JB inga bestämmelser som ger dig någon rätt att kunna begära ersättning, av de kapade grenarna från din granne. Det får du med andra ord bekosta själv.Om kommunen äger marken trädet står påI det fallet att kommunen äger marken som trädet står på bör du kontakta kommunen för att få hjälp att beskära trädet.Om stugföreningen är en samfällighetsföreningIfall du är medlem, annan rättighetsinnehavare eller styrelseledamot i delägarfastighet och din rätt beröres att beslut som fattas på föreningsstämma inte har tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot samfällighetslagen eller annan författning eller mot stadgarna, får du klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen. Om din talan grundas på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det kränker en medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag annars blir beslutet gällande. Talan väcks hos mark- och miljödomstolen enligt 53 § samfällighetslagen.Om stugföreningen är en ekonomisk föreningI detta fall har du rätt att få ditt ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman eller, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken, om han eller hon begär det på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna, enligt 7 kap 14 § FL.Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot lagen om ekonomiska föreningar, tillämplig lag om årsredovisning eller stadgarna, får bland annat en föreningsmedlem föra talan mot föreningen vid allmän domstol om att beslutet ska upphävas eller ändras. En sådan talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad.Talan får väckas senare i vissa fall än vad som sägs ovan om: 1. beslutet är sådant att det inte kan fattas ens med alla medlemmarnas samtycke, 2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och något sådant samtycke inte har getts, eller 3. kallelse till föreningsstämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen i väsentliga delar inte har följts. Detta enligt 7 kap 43-44 §§ FLSvarBeroende på vilken slags förening som är aktuell kan du vända dig till antingen tingsrätten eller till mark- och miljödomstolen för att klandra beslutet. Observera tidsfristerna ovan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan eller mejla mig. jessica.konduk@lawline.seVänligen,

Hur många medlemmar behövs i en ideell förening?

2017-08-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan en förening vara de enda medlemmen i en annan ideell förening
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen specifik lagstiftning för ideella föreningar. För att lösa frågor rörande ideella föreningar får man jämföra med EFL och ABL som är lagar för ekonomiska föreningar och aktiebolag eller genom praxis. Eftersom att denna fråga angående hur många medlemmar en ideell förening ska ha inte kommit upp i domstol så finns ingen praxis inom denna fråga. En vägledning är då 2 kap 1§ EFL som säger att de krävs minst tre medlemmar. En förening är en egen juridisk person och är alltså en medlem vilket betyder att det krävs ytterligare två medlemmar. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan en ideell förening vara en juridisk person även fast medlemmarna eller föreningen hävdar något annat?

2017-08-19 i Föreningar
FRÅGA |Kan "ideell förening" mot sin (medlemmarnas) vilja anses som juridisk person eller kan man hävda att det endast rör sig om samägande eller enkelt bolag? Avtal finns med ändamål och namn men ingen beslutsordning. En eller två personer utses som ordförande och kassör årligen. Bankkonto finns i "föreningens " namn".
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du om din organisation är en juridisk person.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningJa, en ideell förening kan vara en juridisk person trots att medlemmarna eller föreningen hävdar något annat.Min slutsats är att det sannolikt rör sig om en ideell förening i ditt fall. Jag antar då dock att ert avtalet är utformat som ett föreningsavtal. Jag kan tyvärr inte ge dig ett bestämdare svar än så.När är en ideell förening en juridisk person?En ideell förening kan vara en juridisk person trots att medlemmarna eller föreningen hävdar något annat. Det viktiga är om föreningen uppfyller kriterierna för att vara en juridisk person.En ideell förening är en juridisk person om följande kriterier är uppfyllda:1. Det ska röra sig om flera personer som har gått samman,2. För ett gemensamt ändamål.3. Avtalet om samverkan måste innehålla föreningens namn, ändamål och hur föreningen fattar beslut.4. Man brukar också kräva att föreningen har någon slags företrädare.Det ska också vara en förening och inte ett bolag. Det beror av hur avtalet är utformat.Ditt fallSom jag förstår det är det knepiga i ditt fall om det finns någon beslutsordning eller inte. Sannolikt måste dock beslutsordningen inte vara nedskriven. Så länge som man ändå kan peka ut en bestämd beslutsordning bör det duga. Som du förstår av min reservation är rättsläget inte helt självklart.I ditt fall är det dock sannolikt en ideell förening, om man antar att avtalet är utformat som ett föreningsavtal. Som jag förstår dig finns det ju en bestämd beslutsordning.Jag kan tyvärr inte ge dig ett bestämdare svar än så.Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med bildande av ideella föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Oskäliga medlemsvillkor i bostadsrättsföreningar

2017-08-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Kan en Bostadsrättsförening skriva in i sina stadgar att grannkommuners innevånare ej är berättigade att köpa bostadsrätt och vägras att bli medlemmar??
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du hittar de regler som gäller för bostadsrättsföreningar främst i bostadsrättslagen. Enligt 2 kap. 1 § bostadsrättslagen så ska de villkor för att bli medlem i föreningen finnas i stadgarna och dessa avgör då om man har rätt att bli medlem eller inte. Bostadsrättsföreningen kan dock inte sätta upp vilka villkor som helst utan det finns begränsningar i 2 kap. 2§ bostadsrättslagen. Exempel på detta är att en lägsta inkomst inte får ställas som krav för inträde i föreningen. Det finns inget uttryckt förbud i lagen mot att ställa krav på vilken kommun den sökande medlemmen ska komma ifrån. Dock finns ett krav på att villkoret inte får vara oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen enligt 2 kap 2 § bostadsrättslagen. Villkor som är sakligt motiverade utifrån föreningens ändamål är dock tillåtna. Detta kan vara att endast anställda på ett visst företag får bli medlemmar i en bostadsrättsförening för att säkerställa att det finns bostäder för de som rekryteras till ett visst företag. Ett villkor om att personer från grannkommunerna inte har rätt att bli medlemmar i en bostadsrättsförening lär dock inte ha någon rättslig verkan då det inte lär vara sakligt motiverade utifrån föreningens ändamål. Jag har dock inte alla omständigheter i detta fall för att kunna svara helt säkert. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Bryta loss dotterbolag

2017-08-14 i Bolag
FRÅGA |I den aktuella situationen finns ett moderbolag; (X)AB med ett dotterbolag;(Y) AB.Vilka alternativ finns att tillgå juridiskt om man vill bryta loss dotterbolaget från moderbolaget? Syftet är alltså att göra dotterbolaget(Y) AB till ett helt separat aktiebolag.
Björn Gunnarsson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Dotterbolag betyder i stort att ett bolag är ägt av ett annat bolag i så stor mån att det ägande bolaget har full kontroll över det. Ett enkelt sätt att göra om dotterbolaget till ett helt separat aktiebolag är att förändra ägarstrukturen. Alltså att sälja det( YAB) till ägaren av det första bolaget XAB, förutsatt att man vill att ägaren till XAB fortsatt skall vara i kontroll över dotterbolaget. Så länge YAB är ägt av XAB eller ett annat bolag kommer det dock fortsätta vara ett dotterbolag.Med vänlig hälsning

Bolagsstämmans ordförande har utslagsröst

2017-07-27 i Bolag
FRÅGA |Vem är det som har utslagsrösten vid en bolagstämma vid 50-50 ; företagets styrelse ordförade eller bolagsstämmans ordförande?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När du läser 7 kap. i ABL så verkar det inte självklart när det står "ordföranden", t.ex. i 7 kap. 40 § ABL.Men det är alltid bolagsstämmans ordförande som har utslagsrösten. En styrelseordförande kan i teorin inte äga aktier eller vara frånvarande från stämman men det kan inte bolagsstämmans ordförande som alltid är på plats och således alltid har utslagsrösten.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,