Hur kan en ekonomisk förening hantera parkeringen?

2017-10-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi är en ekonomisk förening med en gemensam parkering. Jag tror inte vi äger marken utan kommunen upplåter den till föreningen. Nu har vi problem med bilar (som inte ägs eller är gäster till föreningens medlemmar) som utnyttjar parkeringen. Vad kan vi göra för att stävja detta? Parkeringen är skyltad som "privat mark".m.v.h.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Aktuell lag är lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering (LKOP) (1984:318) se här.En markägare som äger området i vilken han eller hon förbjuder eller upplåter parkering får ta ut en kontrollavgift vid en olovlig parkering i området, vilket framgår av 1 § LKOP. Olovlig parkering är en sådan parkering som är i strid mot förbud eller villkor. Det uppställs ett krav på att dessa förbud och villkor tydligt tillkännagetts genom skyltning vilken ska utföras med vägmärken enligt 3 § LKOPNi kan alltså ta ut kontrollavgift vid olovliga parkeringar. Det räcker däremot inte att det står privat mark. Det ska helt enkelt så som ni vill att parkeringen ska användas. I ert fall är ett alternativ att det står "Endast för boende och besökare till boende i området" i en tydligt förlagd skyltning vid infarten till och inom parkeringen. Ni kan anlita ett parkeringsbolag som upprättar denna skyltning, övervakar parkeringen emellanåt och utfärdar kontrollavgifter åt er räkning samt finns tillgängliga när ni ringer dem. Uppstår tvister om kontrollavgiften får parkeringsbolaget normalt handlägga dessa.Kontrollera först och främst vem det är som äger marken.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Minderåriga i styrelse för ideell förening

2017-10-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej Lawline! Finns det något principiellt hinder för att kassören i en allmännyttig ideell förening är minderårig?
Ronja Westlin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer att svara generellt på din fråga utan att ta hänsyn till omständigheter såsom föreningens stadgar, kassörens arbetsuppgifter eller den minderåriges ålder. Det finns inga principiella hinder för att ha en minderårig kassör i en ideell förening, eftersom att det i Sverige råder föreningsfrihet (Artikel 11 Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna). Föreningsfriheten gäller även för minderåriga. Detta innebär att en minderårig bland annat kan bilda en förening, gå in och ut ur en förening, och sitta i en ideell förenings styrelse. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om du känner att något skulle behöva förtydligas ytterligare eller vill ha ett mer preciserat svar är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen,

Är det diskriminerande att bli nekad medlemskap i en ideell förening om man är dömd för ett brott?

2017-10-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej! En person dömd för barnpornografi har sökt medlemsskap i en ideell idrottsförening som bland annat bedriver en stor ungdomsverksamhet. Huruvida är det att betrakta som diskriminerande att neka den sökande medlemsskap? Det saknas stöd i stadgarna kring hur detta ska hanteras.
Simon Rydberg |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättslig utgångspunktDet finns ingen speciell lag som hanterar ideella föreningar, vilket innebär att verksamheten i föreningen i första hand regleras via stadgarna. Utöver stadgarna kan man se till tidigare fall då man nekat något inträde i föreningen för vägledning. Om inte frågan regleras i stadgarna, som i ert fall, eller intern praxis kan man se till Högsta domstolens praxis på området. Utgångspunkten är att det är den ideella föreningen som i första hand avgör vem som får vara med i föreningen. Det föreligger alltså ingen allmän rätt att bli medlem. Högsta domstolen har emellertid kommit fram till att rätt till medlemskap ändå kan föreligga om medlemskapet är av stor betydelse för den sökandes försörjning (se NJA 1948 s 513). Eftersom det i ert fall gäller en ideell idrottsförening har jag svårt att se att medlemskapet skulle anses ha betydelse för den sökandes försörjning. Diskriminering? För att svara på frågan ifall det kan anses utgöra diskriminering om ni skulle neka personen medlemskap får man se till diskrimineringslagen för vägledning. För att den som ansöker om medlemskapet ska kunna hävda att diskriminering har skett krävs det att beslutet om nekat medlemskap baseras på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (1 kap 5 § diskrimineringslagen). Det är dessa grunder som skyddas av lagen och ett beslut att neka medlemskap får inte baseras på någon av dessa grunder. Eftersom ni vill neka medlemskapet på grund av personens brottsliga förflutna ser jag inga problem med att ni nekar personen medlemskap. Detta eftersom det inte anses vara diskriminering att bli nekad medlemskap på grund av sitt brottsliga förflutna. Sammanfattningsvis kan ni alltså neka personen medlemskap i er idrottsförening utan rättsliga konsekvenser. Med vänliga hälsningar,

Rätt att driva AB från utlandet? (engelska)

2017-10-08 i Bolag
FRÅGA |Hi, I open AB company in Sweden in that time I was in application for permanent residence, and now they make a decition and it is negativ. Can you tell me what will happen with my company now. I am Serbian and can I still manage my company here althought its happend? Ass a board members i have 3 person one is 50% owner and he is Serbian, other one is Swedish and he doesn't have ownering, and as a third I myself. I have 50% ownering of company, and until now I was Swedish but now its complicated little bit. Thanks you for answer. Best regards!
Samuel Karlsson |Hi,Thank you for consulting with us at Lawline.The fact that you are not a Swedish citizen doesn not affect your right to serve in the company board. However, the fact that you are not living in Sweden does. At least 50 % of the board members must live in the European Economic Area (EEA) (8 kap. 9 § aktiebolagslagen (ABL)). Serbia is not currently part of this group but it may change since Serbia is in the process of possibly joining the EU soon. Until then, if both you and the other Serbian person are living in Serbia, that means 67 % of the board members are living outside the EEA and the company fails the requirement.Exceptions are possible and must be granted by Bolagsverket. You can write to them and explain your situation and they might grant you the right to keep managing your company from Serbia. There are no laws about what they will consider when making this decision but the fact that Serbia might soon join the EU could matter, as well as you having applied for a permanent residence.I hope that answers your question. Please don't hesitate to contact us again in the future!Best regards,

Blir jag skyddad om jag lägger upp ett särskilt bankkonto för min förening?

2017-10-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är kassör i en liten studentförening på Stockholms universitets studentkår. Vi får bidrag från Studentkåren och en nationell förening som också stödjer liknande verksamhet. Vi startade upp förra året och har fram tills nu en omsättning på 13 000 kr. Andra lokalavdelningars kassörer har startat ett bankkonto för deras respektive föreningar, med en kostnad på 1000-2000 kr per år. De omsätter upp emot 50-100 000 kr per år. Jag tycker att kostnaden för att starta ett föreningskonto innebär en för stor utgift för oss men har förstått att jag därigenom blir skyddad på något vis? Hur fungerar det och behöver jag ändra bankkontoupplägget som det är idag?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska komplettera eller förtydliga svaret är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com.Ideella föreningar omfattas i Sverige inte av någon särskild lagstiftning. Förutom att föreningen ska ha en stadga och en styrelse finns det i princip inga krav på hur föreningens verksamhet ska bedrivas (förutom att föreningen naturligtvis måste följa skattelagstiftning och liknande).Angående den specifika frågan om bankkonto finns det ingenting som hindrar att intäkterna tas om hand av exempelvis föreningens ordförande och förvaras på hens privata konto. Det är oftast den ekonomiskt mest gynnsamma lösningen, eftersom det, precis som du påpekar, kostar en slant att starta ett föreningskonto. Ordföranden ansvarar förstås för att pengarna används för ändamål som är till nytta för föreningen. Skulle pengarna gå till ordförandens privata konsumtion kan föreningen, även om det förstås kan vara svårt i en liten förening, vidta rättsliga åtgärder.Jag ser således inga problem med att du avstår från att starta ett formellt föreningskonto. Den enda risken du tar är att föreningens övriga medlemmar blir misstänksamma över hur intäkterna hanteras. Detta bör dock kunna undvikas genom att du, vilket jag tror är gratis på alla banker, startar ett särskilt konto via din internetbank, döper det till föreningens namn och sedan löpande redovisar vad som kommer in respektive går ut ifrån kontot. Under sådana omständigheter kan jag inte se hur du skulle kunna råka illa ut.Varmt lycka till med det fortsatta föreningsarbetet!Med vänlig hälsning,

Ändring av en ideell förenings stadgar

2017-10-11 i Föreningar
FRÅGA |Kan man ändra ändamålsparagrafen i en ideell förening som inte skattepliktig? Jag vet att det är besvärligt gällande stiftelser, men hur är det med föreningar?
Sara Nordekvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns inte någon särskild lagstiftning rörande ideella föreningar. Det framgår dock av praxis att en förening måste ha antagit stadgar och valt en styrelse som företräder föreningen mot tredje man för att anses vara en juridisk person. Se bl.a. NJA 1987 s. 394. Stadgarna ska även innehålla föreningens namn, ändamål och bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter ska fattas. Det vanliga är att stadgar ändras genom beslut på årsmöte. Utifrån det här bör du vända dig till föreningens stadgar för att se vilka bestämmelser som finns angående ändringar av stadgarna då det inte finns något lagstadgat. Ändringar i en ideell förenings stadgar sker alltså inte på samma sätt som för en stiftelse.Hoppas att det besvarade din fråga!

Hur många styrelseledamöter och suppleanter måste ett privat aktiebolag ha?

2017-10-08 i Bolag
FRÅGA |Hej.Jag är på väg att bilda ett AB - tänker låta mina 2 grabbar deltaga (19 och 22 år), fast mest "på pappret".1. Undrar ifall ett aktiebolag med endast 1 anställd i sin enklaste form får ha en ordförande och 2 suppleanter eller måste de finnas minst 1 ledamot?2. I fall man har 1 ledamot (person A) och 1 suppleant (person B) - kan man växla efter 1 år så (B) blir ledamot och (A) suppleant?Mvh
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om styrelsen i ett aktiebolagDen lag som reglerar aktiebolagsformen är aktiebolagslagen (ABL). I ett aktiebolag ska det alltid finnas en styrelse med en eller flera ledamöter (8 kap. 1 § ABL). Till styrelse utses de som fått flest röster av bolagsstämman (bolagsstämman består av de som äger aktier i bolaget, vilket i små privata aktiebolag kan vara en ensam person). Styrelsen har den ledande rollen i ett aktiebolag och ska bland annat anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret, utse en eventuell ordförande och VD, samt fatta beslut i bolaget och företräda bolaget utåt (2 kap 22 §, 8 kap 17, 27 & 35 § ABL).Styrelseledamöter, suppleanter och ordföranden Vad gäller privata aktiebolag (alltså ett bolag där aktierna inte är tänka att spridas till en vidare krets, vilket jag antar är ditt fall) måste det finnas minst en styrelseledamot. Om antalet styrelseledamöter är färre än tre måste det dessutom finnas minst en suppleant (8 kap. 3 § ABL). I en styrelse som har fler än en ledamot ska en av dessa väljas till styrelseordförande, vilken sedan ansvarar för att leda styrelsens arbete (8 kap. 17 § ABL). För det fall att ordförande väljs är ordföranden alltså en av minst två styrelseledamöter; finns det bara en ordinarie styrelseledamot saknas anledning att utse denna till ordförande, eftersom hen då ändå kommer att leda styrelsens arbete på egen hand.Tilläggas kan att en person som inte avser ta del i styrelsens verksamhet inte får utses till styrelseledamot om syftet är att dölja vem som egentligen står för ledningen (8 kap 12 § & 30 kap 1 § 3 stycket). Detta hindrar dock inte att du, som ledamot och ensam aktiv i bolaget, utser en eller båda av dina söner till ledamöter/suppleanter – det är ju knappast en åtgärd i syfte att dölja bolagets faktiska ledning.RegistreringHur många styrelseledamöter respektive suppleanter aktiebolagets styrelse ska bestå av ska anges i bolagsordningen. Härvid kan antalet anges antingen med ett exakt antal, eller med eller högsta och lägsta antal – det senare är att rekommendera om man enkelt vill kunna växla antal utan att behöva ändra bolagsordningen. (3 kap 1 § punkt 6-7)Den/de personer som utsetts till styrelseledamöter, suppleanter respektive styrelseordförande ska anmälas till bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret (8 kap 43 § ABL). Vid beslut om ändring av vilka personer som ingår i styrelsen och vilken roll dessa har ska ändringarna anmälas för registrering på samma sätt som första gången registrering av styrelseledamöter etc görs (8 kap 44 § ABL).Sammanfattningsvis är alltså svaret på dina frågor:1. Ett privat aktiebolag måste, i sin enklaste form, ha en styrelse bestående av minst en ordinarie styrelseledamot och en suppleant. Antalet ska anges i bolagsordningen och personerna som väljs ska anmäls till bolagsverket för registrering.2. Om man vid ett senare tillfälle vill byta ut personerna som registrerats för olika roller i styrelsen, krävs beslut om detta på stämman samt en ny anmälan för registrering.Slutligen vill jag råda dig att inte tillsätta fler styrelseledamöter än nödvändigt om du vill kunna ta beslut på egen hand. Huvudregeln är nämligen att styrelsen fattar beslut gemensamt, vilket innebär att om du utser en eller båda av dina söner till ordinarie styrelseledamöter kommer du behöva samråda med i alla fall någon av dem för att få underskrifter vid ingång av avtal etc. Är din tanke att du själv ska driva företaget i en så enkel aktiebolagsform som möjligt rekommenderar jag alltså att du är ensam styrelseledamot, samt att en av dina söner registreras som suppleant.Hoppas du fått svar på dina frågor! Om inte, eller om du har andra frågor, tveka inte att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Man kan samäga aktier i kupongbolag

2017-10-06 i Bolag
FRÅGA |Hej,Är det möjligt att samäga aktier i ett kupongbolag, dvs. att två personer står registrerade i aktieboken, eller är det enbart en person som kan stå registrerad som aktieägare i bolagets aktiebok?
Agnes Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller när det kommer till aktiebolag finner man i Aktiebolagslagen (ABL). Givetvis kan man samäga aktier! När aktier ägs av flera personer i ett kupongbolag ska alla aktieägarna stå med i aktieboken enligt ABL 5 kap. 5 §. Aktieägarnas namn, personnummer och postadress ska med i aktieboken, samt lite annat- som du finner i paragrafen länkad ovan.En viktig paragraf att titta på när man samäger aktier är ABL 4 kap 42 §- den innebär att ni måste utse en företrädare som får föra talan som ni får genom aktierna, detta kan vara en av er ägare. Ni kan inte alla representera aktierna, detta på grund av något som heter odelbarhetsprincipen.Lycka till!Vänligen,