Styrelseledamots åtgärder för att undvika medansvar för övriga ledamöters handlingar

2014-12-20 i Bolag
FRÅGA |Min dotter är delägare 15% i ett dotterföretag och även med i styrelsen. Moderföretaget äger 85% och sköter helt och hållet bokföringen. Hon har inte fått någon insyn i räkenskaperna även att hon frågat efter månatlig balans och resultaträkning. Företaget har en ansträngd likviditet och Revisorn skriver därmed inte under årsredovisningen och i revisionsberättelsen avstår han från ansvar eftersom han inte kunnat inhämta revisionsbevis om belopp och annan information inför årsredovisningen. Skriver också att det är av väsentlig betydelse för den fortsatta verksamheten att företaget kan säkerställa framtida kapitalflöden. Hon får inte svar på om det upprättat någon kontrollbalansräkning. Styrelsen består av 2 delägare i moderbolaget och min dotter. Vågar hon skriva under årsredovisningen för 2013? Flera fordringar på konto i balansräkningen som verkar tveksamma. Hon har efterfrågat men får inga svar. Kan hon bli ansvarig för något om hon skriver under? Och hur ska hon göra? Kan hon någonstans avskriva sig sitt ansvar p g a att hon inte fått insyn? De har alltså inte ännu lämnat in årsredovisning för 2013 har betalat flera straffavgifter. Och nu har snart hela 2014 gått också.
Filip Redin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter i ett aktiebolag. En styrelseledamot kan inte vägra att skriva under årsredovisningen. Har ledamoten en avvikande mening, ska han eller hon ändå skriva under årsredovisningen. Om den avvikande meningen har antecknats i ett styrelsemötesprotokoll ska den avvikande meningen bifogas tillsammans med årsredovisningen (se paragrafens 7:e stycke samt Bolagsverkets hemsida).Beträffande styrelseledamöters ansvar för ohederliga förfaranden som vidtas inom ramen för bolagets verksamhet kan detta sammanfattas enligt följande.Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen (ABL) bär styrelsen det yttersta ansvaret för bolagets organisation, förvaltning och fortlöpande bedömning av bolagets ekonomiska situation. En styrelseledamot kan, under vissa förhållanden, bli betalningsansvarig för bolagets skulder om de åtgärder som lagen föreskriver vid befarad kapitalbrist inte vidtas i tid (25 kap 13 § och 18 § ABL). Underlåtelse att upprätta kontrollbalansräkning, sammankalla en första kontrollstämma eller vidta annan åtgärd som krävs enligt ABL medför solidariskt personligt betalningsansvar för styrelseledamöterna för bolagets förpliktelser, vilka uppkommer för den tid som passiviteten består. Vad gäller skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning är en förutsättning för ansvar att det egna kapitalet faktiskt har underskridit hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen vid försening vidtar de föreskrivna åtgärderna ansvarar ledamöterna inte för bolagets förpliktelser som uppkommer därefter. Ansvaret för de förpliktelser som uppkommit dessförinnan kvarstår däremot.Även då styrelsen agerar som ett kollektivt organ, har var och en avledamöterna emellertid ett personligt ansvar för sitt deltagande i styrelsens arbeteoch de beslut som fattas. Ansvarsutkrävande för konkreta åtgärder eller beslut sker alltså alltid individuellt. En enskild styrelseledamot ansvarar för sin egen handling eller underlåtenhet att handla när det behövs och vid agerande i strid med förtroendeuppdraget, ABL, tillämplig lag om årsredovisningeller bolagsordningen.Utgångspunkten för bedömningen av styrelseledamöternas ansvar är att varje ledamot är skyldig att hålla sig underrättad om förhållandena i bolaget. Det personliga betalningsansvaret för bolagets skulder gäller därför för styrelseledamots egen passivitet. En enskild ledamot kan därför undgå ansvar om denne visar att underlåtenheten att handla i dessa fall inte beror på hans eller hennes egen passivitet eller försummelse, t ex genom att denne i styrelseprotokollet reserverat sig mot ett beslut att inte upprätta kontrollbalansräkning.Eftersom din dotter inte verkar ha getts någon insyn i räkenskaperna ligger det nära till hands att anta att hon inte heller har beretts möjlighet att delta vid de styrelsemöten som hållits under 2013. Om så är fallet har hon ju inte heller kunnat påverka de beslut som tagits under dessa. Enligt 8 kap. 21 § ABL får beslut inte fattas i ett ärende om inte samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Bestämmelsen om att samtliga styrelseledamöter skall ges tillfälle att delta i ärendets behandling är straffsanktionerad (30 kap. 1 § första stycket 3). Sådana oegentligheter som din dotter saknat vetskap om och därigenom inte har haft möjlighet att påverka kan hon alltså inte ställas till svars för. Hennes underskrift på årsredovisningen påverkar alltså inte i sig själv hennes ansvar i någon riktning. Hennes vetskap om revisorns agerande och att ”fordringar på konto i balansräkningen verkar tveksamma” gör dock att din dotter måste agera för att inte bli ansvarig p.g.a. passivitet.En första åtgärd för henne är att kalla till ett styrelsemöte för att där kräva att få den insyn hon hittills undanhållits. Enligt 8 kap. 18 § ABL ska styrelsen alltid sammankallas om en styrelseledamot begär det. Om det i ett sådant fall inte utlyses något sammanträde, kan ordföranden straffas (se 30 kap 1 § st. 3 ABL). Vid ett sådant möte bör hon förorda att en kontrollbalansräkning upprättas. Om detta inte görs bör hon i mötesprotokollet tydligt redogöra för sin reservation mot att en sådan inte upprättas. Hon bör även ge uttryck för att hon inte av övriga styrelsen getts tillräcklig insyn i bolagets räkenskaper för att kunna fullgöra sitt ansvar som styrelseledamot. Genom att bifoga ett sådant utdrag från mötesprotokollet till sin underskrift i årsredovisningen kan hon markera sitt avståndstagande och därmed värja sig från att bli ”medansvarig” för övriga ledamöters otillbörliga handlingar. Om något möte inte utlyses trots hennes begäran kan ett alternativ vara att bifoga en egen inlaga till årsredovisningen där detta redogörs.Om det är något i mitt svar som ni inte förstår och därför vill få förtydligat är ni välkomna att höra av er till mig via e-post till filip.redin@lawline.se.Ifall ni framöver önskar en närmare och mer kontinuerlig rådgivning beträffande ert ärende kan jag rekommendera vår nylanserade konsulttjänst Lawline Consulting. Denna verksamhet fungerar som en normal juristbyrå som erbjuder prisvärd rådgivning i mer komplicerade eller omfattande ärenden. Om detta låter intressant är ni välkomna att kontakta mig så återkommer jag med offert.Vänligen,

Fåmansbolag och aktiebolagslagen

2014-12-04 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag undrar om minoritetsskyddet som anges i Aktiebolagslagen även gäller fullt ut i privata aktiebolag (s k fåmansbolag), d v s gäller samma regler oavsett om aktiebolaget är publikt eller privat?
Lovisa Hedlund |Hej!Aktiebolagslagens regler om minoritetsskydd  gäller alla aktiebolag. När vissa regler i aktiebolagslagen gäller endast för publika bolag brukar detta anges i paragrafen eller i den inledande paragrafen i det aktuella kapitlet. Vänligen

Neka medlemskap i ideel förening

2014-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Har man rätt att neka en person medlemsskap i en ideel förening. Tex ett gym som vill neka en jobbig kriminell medlemsskap?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Ideella föreningar är inte reglerade i lag i Sverige. Verksamheten regleras istället av de stadgar som medlemmarna har antagit. För att hitta ledning i hur en fråga ska lösas kan man även söka i praxis och doktrin. Föreningar ska vara öppna för nya medlemmar, detta innebär emellertid inte någon allmän rätt för vem som helst att bli medlem. Utan det är fortfarande upp till föreningen att godkänna medlemskapet. Högsta domstolen har dock kommit fram till att rätt till medlemskap kan föreligga trots att den ideella föreningen säger nej, om medlemskapet är av stor betydelse för den sökandes försörjning (se NJA 1948 s 513). Domstolar prövar också endast beslut som gäller medlemskap i en ideell förening om det rör sig om sådana fall där medlemskapet har en stor ekonomisk betydelse. Beslut som t.ex. har tagits av idrottsföreningar tas inte upp till sakprövning. ( NJA 1990 s. 687.)Sedan 2008 finns dock lagstöd mot diskriminering. Ett medlemskap får således inte vägras på en diskriminerande grund, som t.ex. att den sökande är av viss etnicitet eller har en viss sexuell läggning.Om ett medlemskap har vägrats på ett sådant sätt kan domstolen göra undantag från huvudregeln att de inte tar upp ideella föreningars beslut till prövning och pröva om den ideella föreningen har agerat på ett diskriminerande sätt.Sammanfattningsvis kan alltså en ideell förening neka en person medlemskap, detta får dock inte göras om det är av stor betydelse för den sökandes försörjning alternativt att nekandet utgör diskriminering.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Styrelsens ansvar i bostadsrättsförening

2014-11-26 i Föreningar
FRÅGA |En bostadsrättsförening med 5 styrelseledamöter påbörjar en process där det gäller att bygga om gårdar/grönområde till en ny uteparkering etc. De ansöker om bygglov. Ca 2 mån senare får medlemmarna ett A4 ark i färg som anger en liten del, (folder). Dvs ritningarna saknas. När medlemmarna uppmärksammas på detta och påstötningar till styrelse kallar den till en extrastämma. Detta sker efter 3 mån sedan bygglovsansökan lämnats till kommunen. Ex-stämman avslår det hela, men styrelsen fortsätter att driva ärendet avseende pågående bygglovsärende. Hela projektet skulle kosta ca 4 milj. Det saknas fog för detta i fören. stadgar. Vilka lagrum kan vara tillämliga i en sådan här historia?? Förutom stadgar finns det Brf lag, Lag om ekon-föreningar och brottsbalken. Det finns bevisning för detta via korrespodens mellan styrelse och bygglovsarkitekt. Inte ens våran sk. intern- revisor tipsade om detta till medlemmarna,,...
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En bostadsrättsförening är en särskild typ av ekonomisk förening. Bestämmelser återfinns i bostadsrättslagen (1991:614) som i vissa avseenden hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar (FL) (1987:667). När en styrelse agerar i strid med föreningens stadgar eller lag aktualiseras en rad bestämmelser. Dessa presenteras nedan. Först vill jag kort nämna vilka grundläggande förutsättningar som gäller för en bostadsrättsförening och dess styrelse.Bostadsrättslagen 9 kap. 12 § anger att i fråga om ledningen i föreningen gäller motsvarande tillämpliga bestämmelser i FL 6 kap. I regel är det medlemmarna som på föreningsstämman utser styrelsen. En styrelseledamot har ett sysslomannaansvar och styrelsen ansvarar för föreningens organisation och förvaltning. Styrelsen eller någon som den bemyndigar kan enligt FL 6 kap. 11 § vara firmatecknare och ingå avtal för föreningens räkning. Det finns här en viktig distinktion mellan styrelsens behörighet och befogenhet. En ställföreträdare såsom styrelsen kan i och för sig vara behörig att företräda föreningen i ett visst avseende, men denna behörighet kan vara inskränkt till att företräda föreningen på ett visst sätt. Om styrelsen överträder sin befogenhet blir föreningen enligt FL 6 kap. 14 § bunden av rättshandlingen om tredje man är i god tro om att styrelsen handlar inom sin befogenhet. Föreningens medlemmar kan dock vidta åtgärder mot styrelsen.EntledigandeDet följer av FL 6 kap. 2 § att de som utser styrelsen kan besluta att en styrelseledamots uppdrag ska upphöra i förtid.Beslut om ansvarsfrihetBostadsrättslagen 9 kap. 14 § hänvisar till tillämpliga delar av FL 7 kap. Vid föreningsstämman ska medlemmarna bland annat besluta om huruvida styrelsen ska medges ansvarsfrihet eller inte, FL 7 kap. 4 §. Detta har betydelse för möjligheten att föra talan om skadestånd mot styrelsen. Har styrelsen enligt medlemmarna agerat felaktigt kan de rösta för att ansvarsfrihet inte ska beviljas.SkadeståndEnligt bostadsrättslagen 10 kap. 1 § gäller FL 13 kap. i tillämpliga delar avseende skadestånd. Detta innebär att i allvarliga fall kan medlemmarna föra talan om skadestånd, ifall styrelsen genom uppsåtligt eller oaktsamt agerande orsakat föreningen eller dess medlemmar ekonomisk skada, FL 13 kap. 1 §. Revisorn har samma ansvar enligt FL 13 kap. 2 §. Ansvar aktualiseras också vid överträdelse av FL, tillämplig årsredovisningslag eller föreningens stadgar. En skadeståndstalan kan vara svår att vinna framgång med. Medlemmarna/föreningen i egenskap av kärandepart har bevisbördan för att ekonomisk skada orsakats på sådant sätt som anges i lagen.BrottsbalkenI särskilt allvarliga fall kan styrelsen tänkas ha gjort sig skyldig till brott enligt brottsbalken (BrB) (1962:700). Av den beskrivning du gett av situationen skulle trolöshet mot huvudman enligt BrB 10 kap. 5 § eventuellt vara aktuellt. Som nämndes inledningsvis är en styrelseledamot syssloman. Trolöshet mot huvudman innebär att en syssloman eller person i liknande ställning har fått ett ekonomiskt ansvar, sviker detta förtroende och därigenom skadar huvudmannen som gett ansvaret.Som framgått aktualiseras ett flertal bestämmelser i den situation som den du har återgett.  Hoppas svaret gav dig den överblick du efterfrågade.Vänliga hälsningar

Uppsägning av bolagsman i enkelt bolag

2014-12-17 i Uppsägning
FRÅGA |Hej! I ett enkelt bolag, där två bolagsmän vill "säga upp" den tredje personen, hur går man tillväga då? Vilka rättsliga möjligheter finns för dem att få bort den tredje personen och sedan själva kunna fortsätta driva det enkla bolaget?
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Ett enkelt bolag är en avtalsbaserad associationsform, men det regleras även av tvingande regler i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, BL. Ett enkelt bolag är till stor del baserat på förtroende mellan bolagsmännen eftersom det grundar sig på bolagsavtalet. Bolagsmännen ansvarar solidariskt gentemot borgenärer om de gemensamt ingått avtal med dessa, 4:5 BL.För att en bolagsman ska kunna lämna bolaget kan denne säga upp bolagsavtalet när som helst om avtalet har träffats för obestämd tid. Det medför att bolaget upphör och ska träda i likvidation inom sex månader. För att undvika att likvidation ska ske kan det istället avtalas att bolagsmannen ska utträda ur bolaget. Detta är det lättaste sättet att få väck en bolagsman som är oönskad, förutsatt att man kan komma överens om villkoren för utträde. Rimligt är att den utträdande bolagsmannen erhåller kompensation som motsvarar vad denne skulle få om likvidation hade genomförts alltså en tredjedel av bolagets värde. Om ingen säger upp bolagsavtalet och inget avtal kan träffas, är det svårt för bolaget att bestå. De övriga likvidationsgrunderna som finns i BL är att en bolagsman dör, försätts i konkurs, eller om en bolagsman har väsentligt åsidosatt sina skyldigheter. Om bolagsmannen har gjort det kan denne uteslutas, men även då ska ersättning enligt ovan lämnas, 2:31 BL. Bolaget kan dock vidgå vid uteslutning om övriga bolagsmän är överens om detta och likvidation undvikas.Ni måste alltså köpa ut den bolagsman ni inte längre önskar i bolaget på något sätt om ni vill fortsätta driva bolaget utan denne. Detta kan avtalas med grund i reglerna i BL. Annars är likvidation alternativet.Hoppas du har fått svar!

Klander av stämmobeslut

2014-11-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej. I bostadsrättsföreningen där jag bor har vi nu haft årsmöte. Kallelsen till mötet, med fastställd dagordning gick ut till medlemmarna den 10 november. Framgår där att skrivelser skall vara inlämnade senast 19 november för att få tas upp på årsmötet. Årsmötet hålls den 26 november med oförändrad dagordning från kallelsen. Får styrelsen göra så här? De skrivelser som är inlämnade delges inte föreningens medlemmar före årsmötet och ej heller innan mötet inleds utan de tas upp då mötesordföranden finner det lämpligt och då gärna under punkten övrigt på dagordningen. Har tankar kring att Klandra stämman och undrar om dessa skäl är tillräckligt för det? Har läst det som jag kan finna i texter på internet och där framgår att skrivelser skall vara med i kallelsen till stämman och tydligt utsatta så alla medlemmar kan bilda sig en uppfattning i frågan, i god tid före mötet. Kan det vara framgångsrikt att lämna in ett Klander av stämman till Tingsrätten?
Karl-Johan Holmér |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bostadsrättsförening är en form av ekonomisk förening och bostadsrättslagen (1991:614) hänvisar i vissa avseenden till lagen om ekonomiska föreningar (FL) (1987:667). När det gäller bestämmelser om föreningsstämman hänvisar bostadsrättslagen 9 kap. 14 § till FL 7 kap.Enligt FL 7 kap. 6 § har en medlem rätt att få ett ärende behandlat vid stämman om begäran om detta framställts i enlighet med föreningens stadgar. Detta brukar kallas för medlemmarnas motionsrätt och utgör en del av minoritetsskyddet i föreningen.Av kallelsen till stämman ska det tydligt framgå vilka ärenden som ska gås igenom under stämman, FL 7 kap. 8 § 3 st. Frågor som stämman ska fatta beslut om måste finnas med i kallelsen. Har tillhandahållande av handlingar åsidosatts i ett ärende får inte beslut fattas på stämman om inte samtliga medlemmar som berörs av fallet samtycker till det, FL 7 kap. 9 §.KlanderDu som föreningsmedlem kan väcka klandertalan mot föreningsstämmans beslut enligt FL 7 kap. 17 §. Detta är aktuellt om beslutet som fattats inte kommit till i behörig ordning, strider mot lag eller föreningens stadgar. Talan ska normalt väckas inom tre månader från att beslutet fattades. Möjligheten att väcka klandertalan syftar till att medlemmarna ska kunna göra sitt minoritetsskydd gällande. Du kan alltså inte klandra stämman som sådan, utan det måste finnas ett beslut som du vill klandra.Styrelsen är den som kallar till stämman och har därför ansvar för att medlemmarnas skrivelser delges och behandlas. Är det fler medlemmar som upplever problemet? En styrelseledamot som inte sköter sitt uppdrag kan avsättas i förtid av er medlemmar som har utsett honom eller henne, FL 6 kap. 2 §. En långsiktig lösning borde därför finnas i en diskussion med styrelsen och övriga medlemmar om problemet.Vänliga hälsningar

Ta del av medlemsförteckningen

2014-11-27 i Föreningar
FRÅGA |I lagen om ekonomiska föreningar 1987:667 står i 3 kap §6 6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla uppgift om 1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen, ..................... osv ......... Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den. .............Jag undra hur man skall tolka "ta del av". Det har sports mig att man kan kräva att få komma och titta i registret, skriva av och fotografera men inte kunna kräva att få låna deras kopiator eller skrivare. Nu har jag av VD i en ekonomisk förening som jag är medlem i, vägrats fotografera bildskärmen med ett utdrag av medlemsregistret. Jag fick inte anteckna utan måste i princip lära mig de 4000 namnen utantill. Det kan rimligen inte varit lagstiftarens mening. Jag fick inte se hela registret utan ett excelblad med vissa uppgifter, jag saknade epostadress. Vilka rättigheter har jag som medlem?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger är föreningens medlemsförteckning offentlig och ska hållas tillgänglig för var och en, även den som inte är medlem i föreningen. Vad gäller de olika möjligheterna att ta del av förteckningen på sträcker sig emellertid inte föreningens skyldighet särskilt långt. Förekommer förteckningen i elektronisk form räcker det att innehållet går att avläsa med ögat, exempelvis på en bildskärm (framgår av prop. 1986/87:7 s. 93). Det finns ingen lagstadgad rätt att mot ersättning erhålla utskrift av förteckningen.MVH

Fri överlåtelse av aktier

2014-11-25 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 33% i ett aktiebolag som driver restaurangverksamhet.Jag har inte varit aktiv i bolaget på ca 2 år då vi(tre delägare) inte kom överens. Nu försöker dom gå bakom min rygg och sälja inkromet(restaurangen) vilket är hela företaget. Och vad jag förmodar senare sätta Aktiebolaget i KK.Finns det något jag kan göra?
Sandra Nordin |Hej!Va trevligt att du vänder dig till oss här på Lawline och tack för din fråga!Aktiebolagsrättsliga regler behandlas i Aktiebolagslagen (ABL). Grundbulten i svensk aktiebolagsrätt gällande själva aktierna, är den fria överlåtelsen, 4:7 ABL. Däremot kan friheten att överlåta aktierna inskränkas genom olika förbehåll. Dessa förbehåll är samtyckesförbehåll (4:8 ABL), förköpsförbehåll (4:18 ABL) och hembudsklausul (4:27 ABL). Alla dessa förbehåll ska tas in i bolagets bolagsordning för att vara giltiga. Då jag uppfattar att varken ett sådant förbehåll, eller något bindande aktieägaravtal mellan er delägare finns, kan de andra aktieägarna således fritt överlåta sina aktier till vem de vill enligt huvudregeln i 4:7 ABL. Tyvärr finns det inget rättsligt du kan göra för att stoppa detta, då det är deras rättighet att kunna sälja sina aktier. Med vänlig hälsning,