Underskrift vid styrelseprotokoll

2017-06-28 i Bolag
FRÅGA |Är en signatur godkänd som underskrift med namnförtydligande vid ett styrelseprotokoll?
Carolina Lundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som utgångspunkt är en signatur godkänd om man kan intyga att det är just undertecknad som har signerat. Detta görs genom ett namnförtydligande. I Aktiebolagslagens 8e kapitel finns regleringen om just styrelseprotokoll, men det finns ingen närmre angivelse hur protokollen ska undertecknas för att vara giltigt, mer än att det ska undertecknas av protokollföraren (8 kap 24 § 2st ABL). Det är dock även tillåtet att föra protokoll med automatiserad behandling vilket innebär att man även får lov att föra och då även signera protokollen elektroniskt (1 kap 13 § ABL). Det kräver dock BankID eller liknande avancerad elektronisk underskrift, att bara skriva på med datorskriven text eller liknande är inte tillåtet.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur upprättar man fastställande av röstlängd?

2017-06-27 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hur upprättar man fastställande av röstlängd?
Stina Jansson |Hej, Tack för din fråga!Regler om upprättande av röstlängd finns i 7 kap. 29 § Aktiebolagslagen.I första stycket framgår det att vid bolagsstämman ska det upprättas en röstlängd. En röstlängd är en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden. I denna ska även anges hur många aktier och röster varje aktieägare och ombud företräder vid bolagsstämman. I samma stycke framgår även att röstlängden ska upprättas av bolagsstämmans ordförande, om denne har valts av bolagsstämman utan omröstning. I annat fall ska röstlängden upprättas av den som har öppnat bolagsstämman. I andra stycket framgår att röstlängden ska godkännas av bolagsstämman samt att den gäller till dess att bolagsstämman har beslutat att ändra den. I tredje stycket föreskrivs för det fall bolagsstämman skjuts upp till en senare dag än närmast följande vardag. I sådana fall ska en ny röstlängd upprättas. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kallelse till extra föreningsstämma

2017-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej!En extrastämma har kallats av utgående styrelsen i Brf som jag bor i eftersom att den årsstämman inte var klar då. I den årsstämman har vi redan valt nya medlemmar i styrelsen. Jag undrar vem har rätt att kalla extrastämma: utgående styrelsen eller den nyvalda styrelsen. Tackar så mycket på förhand!Mvh Linna Zhang
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening och därför hamnar vi i lagen om ekonomiska föreningar. I 7 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar, https://lagen.nu/1987:667#K7P11S1, framgår det att om styrelsen anser att det finns skäl att hålla föreningsstämma före nästa ordinarie föreningsstämma, ska den kalla till extra föreningsstämma. Det är alltså styrelsens uppgift att kalla till extra stämman och denna kallelse ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före föreningsstämman, 7 kap 17 § lagen om ekonomiska föreningar, https://lagen.nu/1987:667#K7P16S2. Styrelsen ska avgå efter den ordinarie föreningsstämman där en ny styrelse utsetts, . Jag tolkar omständigheterna i din fråga som att den utgående styrelsen kallade till extra stämma innan den ordinarie stämman, vilket gör att de var i sin fulla rätt att kalla till extra stämma. Dock gör reglerna kring avbyte av styrelse, 6 kap 1 § 2 st lagen om ekonomiska föreningar, https://lagen.nu/1987:667#K6, att de skiljs från sitt uppdrag. Detta innebär att den nya styrelsen har rätt att kalla till extra stämma efter den ordinarie stämman. Sammanfattningsvis, om den gamla styrelsen utsåg extra stämma innan ordinarie årsstämma så hade de rätt att göra det. Om de utfärdade extra stämma efter att den nya styrelsen blivit vald är det alltså inte korrekt utan då är det den nya styrelsen som ska utfärda stämman. Det som är avgörande för om kallelsen ska anses korrekt i ert fall är således när extra stämman utfärdades. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Behandling av ärenden på föreningsstämma

2017-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Behandling av ärende på föreningsstämma.Enl en paragraf i Lag om ekonomiska föreningar, har en medlem rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma om han eller hon skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att......Fråga: Finns det undantag för en föreningsstämman att besluta att ett ärende/motion inte skall behandlas på stämman? Motionen var omnämnd i kallelsen? Medlem i bostadsrättsförening.
Emil Forssell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rätten till ärendebehandling gäller både ordinarie och extra föreningsstämma och utgör ett led i minoritetsskyddet.Med ”ärende” förstås något som kan bli föremål för ett beslut av stämman. En begäran om en upplysning utgör inte ett ärende. En sådan begäran har medlemmen därför bara rätt att få framställd om den har samband med något som stämman ska ta ställning till.Svaret på din fråga blir följaktligen att det beror på vad slags ärende som har lyfts upp av medlemmen. Huvudregeln är att frågan ska behandlas om den kan bli föremål för beslut av stämman (eller har ett samband med något som stämman ska besluta i). Annars finns det inget krav på att frågan måste behandlas av stämman.Hoppas du fått svar på din fråga. Om någonting var oklart i mitt svar når du mig påVänligen

Styrelsesuppleants rätt att närvara vid styrelsemöten

2017-06-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Jag sitter som suppleant i en bostadsrättsstyrelse men får inga kallelser till styrelsemötena. Har jag rätt att närvara vid mötena även utan inbjudan då jag vet var och när mötet är eller kan man helt sonika utesluta mig från ett sådan möte? Tack på förhand!
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!En styrelsesuppleant är likställd med en styrelseledamot, 6 kap 1 §, lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, LEF, se https://lagen.nu/1987:667. I föreningens stadgar kan det dock anges vissa avvikande bestämmelser om suppleanter. Det är endast suppleant för arbetstagarledamot som enligt lag ska bli behandlad på samma sätt som personen den är suppleant för i bemärkelsen att hen på samma sätt ska bli kallad till och närvara under styrelsemöten. É contrario (motsatsvis) kan det här tolkas som att det inte föreligger en skyldig för styrelsen att kalla en "vanlig" suppleant till varje sammanträde, 6 kap 9 §, LEF. Det vanligaste är dock att suppleanterna blir kallade till alla möten och deltar fullt ut i styrelsearbetet, med den stora skillnaden att suppleanter inte har någon rösträtt. Sammanfattningsvis så kan du komma till mötena om det inte står något annat i föreningens stadgar, eftersom du som styrelsesuppleant är likställd med styrelseledamot enligt lag. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Principen att aktier kan överlåtas fritt, och undantag från principen

2017-06-25 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är delägare med 2 st andra delägare i ett aktiebolag. jag äger 33%. Person 2 äger 33% och Person 3 äger 34%. Om jag vill ge bort allt mitt aktieinnehav samt delägarskap till person 2, behöver då person 3 bevilja/godkänna detta eller går det utan denne persons samtycke?Tack på förhand! Mvh
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDu behöver inte den tredje delägarens godkännande för att ge bort dina aktier. Denna regel gäller med undantag för om bolagsordningen begränsar den på något av tre olika sätt. Regeln kan också indirekt begränsas genom avtal mellan delägarna.RekommendationUndersök om det finns något förbehåll i bolagsordningen som begränsar din möjlighet att överlåta dina aktier.Undersök även om ni delägare har ett avtal som begränsar din möjlighet att ge bort dina aktier.Du kan ge bort ditt aktieinnehav om du villAktier kan överlåtas fritt, som huvudregel (4 kap. 7 § aktiebolagslagen (ABL)). Det betyder att du kan sälja eller ge bort dem, även om den tredje delägaren inte godkänner det.Ibland kan bolagsordningen utgöra hinderDet finns dock ett undantag från principen att aktier kan överlåtas fritt.I bolagsordningen kan det finnas tre olika slags förbehåll (4 kap. 7 § ABL). Dessa förbehåll begränsar möjligheten att fritt överlåta aktier, på något sätt.Ett samtyckesförbehåll innebär att du måste ha bolagets samtycke för att få överlåta dina aktier (4 kap. 8 § ABL).Ett förköpsförbehåll kan t.ex. innebära att en aktieägare först måste få möjlighet att köpa dina aktier, före du får sälja dem till någon annan (4 kap. 18 § ABL). Beroende på hur det är utformat kan ett sådant förbehåll nog inte hindra dig.Ett hembudsförbehåll kan innebära att t.ex. en aktieägare kan tvinga fram ett köp av aktier som du har sålt till någon annan (4 kap. 27 § ABL).Ibland kan aktieägare ha avtal med varandra som utgör hinderObservera att principen att aktier kan fritt överlåtas också kan begränsas genom att ni delägare avtalar om begränsningar med varandra.Det vore dock ett avtal som bara gäller mellan er tre. Du kommer då ändå kunna överlåta dina aktier som du vill. Konsekvensen blir dock att du bryter ditt avtal med dina två delägare. Vad som händer då beror på hur ert avtal är utformat.Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med aktieöverlåtelser är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur fattar bostadsrättsföreningen beslut om trädfällning?

2017-06-25 i Föreningar
FRÅGA |Är det en väsentlig förändring att såga ned ett stort träd i en bostadsrättsförening som måste tas upp på extrastämma?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du funderar kring vad en väsentlig förändring inom en bostadsrättsförening innebär i juridisk mening.Till att börja med regleras denna fråga genom bostadsrättslagen (BrL) och borde även regleras av bostadsrättsföreningens stadgar. Huvudregeln är att varje beslut som innebär en väsentlig förändring av föreningens hus eller mark ska fattas på en föreningsstämma, om föreningsstadgarna inte har bestämt annat. (9 kap. 15 § 1 stycke BrL). Vad som menas med väsentliga förändringar är inte specificerat i BrL, bland annat pga. styrelsens handlingsfrihet att bedöma vilka åtgärder som kräver ett ställningstagande av stämman och vilka åtgärder som styrelsen själv kan besluta om. Detta gör att det råder en viss osäkerhet kring begreppets innebörd och som i sin tur leder till en gränsdragningsproblematik. Styrelsen ska svara för förvaltningen av föreningens angelägenheter och normalt behöver stämman därför inte besluta om reparation och underhåll (dock kan annat vara bestämt enligt föreningsstadgarna). (6 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar). Om föreningsstadgarna eller tidigare beslut som fattats av föreningsstämman inte ger besked om en viss åtgärd (såsom trädfällning) innebär en väsentlig förändring eller inte, får man söka ledning i åtgärdens: * art och omfattning, * de ekonomiska åtaganden som följer med åtgärden eller * vad som kan anses vara allmänt vedertaget. Normalt borde förändringar av väsentligt slag också vara kostsamma men kostnadsfrågan har inte ensamt en avgörande betydelse. Vidare kanske trädfällningen innebär att någon granne får ökad insyn? Vid tveksamma fall där gränsdragningen inte är solklar, skulle jag rekommendera att låta föreningen besluta om åtgärden i enlighet med huvudregeln i BrL (observera att föreningsstadgarna eventuellt reglerar annat). Därför anser jag att beslut angående trädfällning borde fattas genom föreningsstämma. Att ha i åtanke är då att en medlem kan bli berörd av beslutet (genom exempelvis ökad insyn). Om den berörda medlemmen inte accepterar beslutet, behöver stämman besluta med tvåtredjedels majoritet samt att beslutet godkänns av Hyresnämnden. Skulle ingen medlem vara berörd, räcker det med enkel majoritet. (9 kap. 15 § 2 stycke, 9 kap. 16 § 1 stycke punkten 2 BrL). Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Styrelsebeslut om nedläggning av ideell förening utan att vara beslutsför

2017-06-24 i Föreningar
FRÅGA |Styrelsen i en ideell förening med 70 medlemmar har lagt ner föreningen utan att kalla medlemmarna annat än med annonsering på fb. Adresser o e-post fanns. • Medlems- och styrelsemöten har hållits utan att medlemmarna vederbörliga kallelser• Styrelsen fattar beslut utan att vara beslutsföra, endast två av fem närvarande• ”Medlemsmöten” hölls med en resp två av sjuttio medlemmar. • Revisorn har deltagit i alla möten Revisorn har mot beslut enl protokoll lagt beslag på föreningens åkgräsklippare och röjsåg och säger sig ska sälja dessa (ev är de inte kvar) • Tre medlemmar har förstört fyra fasta träningshinder trots info om att ny styrelse tar överÖverväger A/ polisanmälan av revisorn för stöld eller B/ ansöka hos Kronofogden om särskilt handräckning för åkgräsklipparen och röjsågen. (protokoll för verifiering men ev svårt att få fram fakturorna då detta är inköpt för några år sedanC/ Stämma revisorn som aktiv o för att frångått sin roll o funktion för tillsyn mot oegentligheterD/ Polisanmälan för åverkanVerkar inte finnas möjligheter för konstruktiva överläggningar. Förstörd egendom totalt ca 50 000 kr.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! En ideell förening drivs och företräds av styrelsen som är vald av föreningsstämman, som också väljer revisorn. Det finns ingen explicit lag om hur en ideell förening ska drivas, men framförallt så är utgångspunkten i föreningens stagdar. Här står det hur många av styrelsemedlemmarna som ska vara närvarande för att föreningen ska vara beslutsför och om hur föreningen ska fatta beslut om ett avvecklande. Grundprinciper som ideella föreningar vilar på är majoritetsbeslut, öppenhet och demokrati. För att avveckla föreningen måste blanketter skickas in till Skatteverket där det bör finnas en kopia av det sista medlemsmötet med beslutet om att föreningen ska läggas ner, där kan du börja, att begära ut blanketterna från Skatteverket.Revisorns främsta uppgift i en ideell förening är att se till att styrelsen genomför de beslut som årsmötet och medlemmarna har tagit, samt att kontrollera att styrelsen på ett korrekt sätt sköter föreningens ekonomi. Är det så att revisorn olovligen har tagit åkgräsklipparen och röjsågen så borde du definitivt anmäla det, på så sätt kan du få beslut av domstol som sedan kommer att verka som exekutionstitel för Kronofogden. Det är en exekutionstitel som ger Kronofogden rätt att mäta ut, eller i det här fallet ta tillbaka de lösa sakerna.Dessvärre så saknar lagen sanktioner mot en styrelse som inte följer stadgarna, och utan att veta vad era stadgar säger så kan jag inte ge mer råd än så här.Om det är så att beslut om avvecklade har tagits på ett inkorrekt sätt i förhållande till stadgan så kan du följa sanktionerna, om det finns sanktioner, i stadgarna. Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,