Beslutsgång om nyemission

2015-07-01 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag grundade ett AB 2011. Jag ägde då 100% av aktierna. År 2013 tog jag in en partner som köpte 50% av mina aktier. År 2015 gjorde vi en riktad nyemission då bolaget behövde kapital för en kommande produktlansering, vi avyttrade 8,75% vardera så att ägarstrukturen ser idag ut såhär: 41,25%, 41,25% och den senaste delägaren har 17,5%. Samtliga är i styrelsen som för övrigt består av 4 medlemmar. Min fråga är att om jag kan avstyra en nyemission på egen hand eller kan jag riskera att bli tvingad till detta?Tack på förhand!
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Som huvudregel är det bolagsstämman som fattar beslut om nyemission av aktier, vilket framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 11:2 första stycket. Vanligtvis är det styrelsen som tar initiativet till att lägga fram det som förslag på bolagsstämman, men även aktieägare kan lägga fram ett sådant förslag (Aktiebolagslag 13:3). Under vissa förutsättningar så kan dock också styrelsen fatta beslut om nyemission (Aktiebolagslag 11:2 första stycket). I ett sådant fall kan det antingen vara som så att styrelsen fattar ett preliminärt beslut om nyemission som därefter slutgiltigt prövas av stämman eller att stämman har givit styrelsen ett bemyndigande, som sträcker sig som längst fram till nästa årsstämma, att fatta beslut om framtida nyemissioner (Aktiebolagslag 13:31 första stycket och 13:35-36).Det framgår inte av vad du har berättat om ert aktiebolag har en ordning som bemyndigar styrelsen att fatta beslut på egen hand om nyemission eller inte. Jag behandlar därför bägge utgångspunkterna.Utifall att styrelsen är bemyndigad av bolagsstämman att fatta beslut om framtida nyemissioner så saknar faktumet att vissa av styrelsens medlemmar har stora aktieposter betydelse för beslutsgången. Varje styrelseledamot har en röst och den mening som vinner mer än hälften av rösterna, i ert fall minst tre av fyra röster, gäller som styrelsens beslut såvida inte bolagsordningen föreskriver en särskild röstmajoritet. Skulle lika röstetal uppstå med två mot två röster så har ordföranden utslagsröst (Aktiebolagslag 8:22). För att hindra ett beslut om nyemission måste du därför övertyga antingen ordföranden eller de två övriga ledamöterna om att gå på din linje, eller en av de tre övriga ledamöterna om du själv är ordförande.Utifall att styrelsen inte är bemyndigad av bolagsstämman att fatta beslut om framtida nyemissioner så hanteras frågan på bolagsstämman enligt huvudregeln, även om styrelsen har fattat ett preliminärt beslut i saken. I ett sådant fall får ägarnas aktieposter betydelse för röstviktningen. Jag förutsätter här att alla tre aktieägare är införda i aktieboken, vilket är kravet för rätt att delta på stämman (Aktiebolagslag 7:2 första stycket). Eftersom inget annat är sagt så förutsätter jag också att alla aktier har samma röstvärde, det vill säga en röst per aktie, i enlighet med likhetsprincipen (Aktiebolagslag 4:1). Eftersom ett beslut om nyemission inte handlar om personval så krävs att en mening får mer än hälften av rösterna, det vill säga att den företräds av aktieägare som tillsammans har mer än 50 % av de avgivna rösterna, för att antas som bolagsstämmans beslut (Aktiebolagslag 7:40 första stycket). Om vi förutsätter att alla tre aktieägare är närvarande på bolagsstämman så vinner i ert fall den mening som företräds av dig och den andre storägaren, dig och den mindre ägaren eller den andra storägaren och den mindre ägaren (41,25 % + 41,25 %, 41,25 % + 17,50 %, 41,25 % + 17,50 %). Med andra ord måste du övertyga någon av de två övriga delägarna att gå på din linje för att hejda ett beslut om nyemission. Om en framtida föreslagen nyemission däremot är riktad på samma sätt som den förra, det vill säga att den avviker från aktieägarnas företrädesrätt, så krävs dock att meningen stöds av två tredjedelar av de på bolagsstämman både avgivna rösterna och företrädda aktierna för att den ska bli ett gällande beslut (Aktiebolagslag 13:2). Eftersom du har 41,25 % av både rösterna och aktierna på en bolagsstämma där alla aktieägare är närvarande så kan du med andra ord ensam stoppa en riktad nyemission (41,25 % > 33,33 %). På samma sätt måste två tredjedelar av de på bolagsstämman avgivna rösterna och företrädda aktierna stå bakom meningen att ge styrelsen bemyndigande att på egen hand kunna fatta beslut om riktade nyemissioner för att ett sådant bemyndigande ska kunna antas som stämmans beslut (Aktiebolagslag 13:35).Med andra ord så kan du inte ensam hindra ett beslut om nyemission på bolagsstämman, men väl ett beslut om riktad nyemission. Med vänlig hälsning

Förlorad aktiebok och bortkomna aktiebrev

2015-06-16 i Bolag
FRÅGA |Hej,Min man äger ett aktiebolag. Han tänkte ge som en gåva till mig hälften av bolagets aktier. Nu hittar vi inte bolagets aktiebok eller aktiebrev någonstans.Han har alltid varit själv ägare. Bolaget har registrerats 1990 med 500 aktier och nyemission har gjort 1997 med 500 aktier.Kan vi döda handlingar och få nya aktiebrev?Hur länge tar det?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom din mans aktiebolag hanterar fysiska aktiebrev så rör det sig om ett så kallat kupongbolag, vilket framgår motsatsvis av Aktiebolagslag (2005:551) 1:10. Ett kupongbolags aktiebrev kan dödas efter ansökan av din man i egenskap av aktieägare som har förlorat handlingarna, om det kan antas att aktiebreven har kommit bort. Detta framgår av Lag (2011:900) om dödande av förkommen handling 2 § första stycket, punkt 6, och 3 §. Beviskravet för att aktiebreven har kommit bort är lågt ställt, men din man måste ändå göra det sannolikt (Lag om dödande av förkommen handling 8 § första stycket). Ansökan om dödande av aktiebreven görs hos Bolagsverket, ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om omständigheter som stödjer att aktiebreven har kommit bort och det innehåll i dem som är nödvändigt för att de ska kunna identifieras (Lag om dödande av förkommen handling 4-5 §§). Lämpligtvis kan sådana uppgifter utgöra vad aktiebrev ska innehålla, bland annat bolagets organisationsnummer, aktieägarens namn och personnummer, aktiernas individualiserade nummer och vilken dag de lämnades ut. Om din man kan göra sannolikt att aktiebreven har kommit bort så ska Bolagsverket utfärda föreläggande i Post och Inrikes Tidningar om att den som kan inneha aktiebreven eller vet var de finns ska anmäla detta till myndigheten senast en viss angiven dag. Anmälningstiden uppgår till minst ett år och maximalt två år. När tiden har löpt ut, och om det inte finns något som visar eller ger skälig anledning att tro att aktiebreven är i behåll, så fattar Bolagsverket beslut om att döda dessa handlingar (Lag om dödande av förkommen handling 8-9 §§). Efter beslutet kan din man i egenskap av aktieägare vända sig till bolaget för att begära utfärdande av nya aktiebrev.Notera att din man trots frånvaron av aktiebrev ändå kan överlåta till dig de aktier som aktiebreven representerar. Det är dock ur bevissynpunkt och med hänsyn till dina möjligheter att utöva din rätt som aktieägare problematiskt att du saknar aktiebreven och att aktieboken är borta. Eftersom aktieboken är borta så kan du inte skrivas in i den, varav du som utgångspunkt helt saknar möjlighet att utöva din rätt som aktieägare mot bolaget (Aktiebolagslag 4:37 första stycket). Om aktieboken förutsätts vara i behåll så kan du dock ändå inte skrivas in i den, med hänsyn till att du inte kan visa upp aktiebreven (Aktiebolagslag 5:9 första stycket). Frånvaro av aktiebrev medför dessutom att du inte kan utöva vissa rättigheter som är oberoende av att du står i aktieboken, exempelvis vinstutdelning eller erhållande av betalning i samband med utskiftning vid bolagets likvidation (Aktiebolagslag 4:38). I fråga om aktiebok för kupongbolag så är styrelsen ansvarig för att hålla den tillgänglig (Aktiebolagslag 5:7). Jag förutsätter att din man är ensam styrelseledamot. Om han kan anses ha varit oaktsam i sitt borttappande av aktieboken så kan straffansvar i form av böter eller fängelse i högst ett år aktualiseras (Aktiebolagslag 30:1 första stycket, punkt 2). Jag rekommenderar därför att ni gör ytterligare ett försök att snarast hitta den och i sådana fall digitalisera den för att undvika liknande problem i framtiden. Om ni inte kan hitta den så bör din man omgående vända sig till en revisionsbyrå för att beställa en rekonstruktion av aktieboken för att på så vis minska risken för straffansvar. Med vänlig hälsning

Uppsägning efter arbetsträning på grund av stroke

2015-06-01 i Uppsägning
FRÅGA |Hej!Jag fick en stroke oktober 2012 och har sedan dess varit sjukskriven från min tjänst på SJAB. Jag har arbetstränat 1 år som tågvärdinna då jag velat komma tillbaka till mitt jobb men inser att pga min sjukdom så måste jag omskolas. Nu är jag utförsäkrad och mitt företag vill säga upp mig pga personliga själ och utan uppsägningslön. Är detta korrekt? Tacksam för var!Hälsningar Karin
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!I 7 § Lagen om anställningsskydd (https://lagen.nu/1982:80) står i princip angående sådana här situationer att en uppsägning måste vara sakligt grundad, och att den inte är det om det är skäligt att kräva en omplacering. Uppsägningen sker naturligtvis, som du säger, av personliga skäl. Det krävs ganska mycket för att man exempelvis på grund av sjukdom eller skada (eller stroke) skall kunna sägas upp. Man skulle i korthet kunna säga att om man fortfarande kan sköta jobbet åtminstone till ganska stor del är uppsägningen inte sakligt grundad. Om man däremot - som det brukar formuleras - inte "kan utföra arbete av någon betydelse" kan uppsägning vara sakligt grundad. Det här kan förstås innebära lite olika saker, men om man exempelvis inte kan arbeta "vanliga tider" några gånger i veckan ens med visst stöd och om det inte är möjligt med effektiv rehabilitering kan tyvärr uppsägningen sägas vara sakligt grundad.När det gäller omplaceringsskyldigheten, är det kort sagt så att uppsägningen inte är sakligt grundad om det är möjligt att ge en arbetstagare som annars skall sägas upp en ny position. Om det skulle behövas att arbetsgivaren skapade en helt ny tjänst anses inte omplaceringsmöjligheten vara skälig, och saklig grund föreligger.Kort sagt verkar det tyvärr som om uppsägningen i ditt fall är sakligt grundad, åtminstone om arbetsträningen har varit seriös och det inte finns några andra lediga arbetsuppgifter som du har kompetens för och klarar av (eventuellt efter viss kortare, men inte särskilt omfattande, omskolning). Särskilt gäller detta eftersom det har gått så lång tid sedan du fick stroken. När det gäller lönen, har man tyvärr heller inte rätt till någon lön under uppsägningstiden om det inte är så att det finns arbetsuppgifter man kan och klarar av att utföra under uppsägningstiden! Man anses nämligen inte "stå till arbetsgivarens förfogande" i ett sådant fall (ett rättsfall där domstolen kommer fram till detta är AD 1988 nr 78).Kort sagt verkar det tyvärr som uppsägningen är korrekt, men förhoppningsvis finns det andra jobbmöjligheter för dig!Hälsningar,

Avträda som styrelsesuppleant innan mandatperioden gått ut

2015-05-30 i Bolag
FRÅGA |Hej,Min bror gick nyligen bort. Han drev ett aktiebolag där jag finns med som styrelsesuppleant. Min önskan är att om möjligt "skriva bort" mig i denna roll genom en fullmakt. Är detta möjligt?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!En styrelseledamot (och suppleant) kan på egen begäran lämna sitt uppdrag innan mandatperioden gått ut. Denna anmälan ska du göra till bolagets styrelse om du blivit tillsatt genom bolagsstämma, enligt 8 kap. 14 § aktiebolagslagen (ABL). Om annan har tillsatt dig som suppleant ska du även anmäla din avgång till den personen. Din avgång börjar inte gälla förrän ändringen har kommit in till Bolagsverket. På Bolagsverkets hemsida finns information och blanketter för detta, se här: http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/styrelse-1.3691 .För att frånträda din roll som styrelsesuppleant måste du således anmäla detta till styrelsen och bolagsverket. När du väl är avförd kan du inte för framtida handlingar bli ansvarig för bolagets handlingar men det som redan har hänt under den tid som du varit med i styrelsen kan du inte komma ifrån. Som suppleant har man i princip samma ansvar som en ordinarie styrelseledamot, för de beslut man själv är med om att fatta, se 8 kap. 3 § ABL. Blir en suppleant aldrig inkallad att delta i beslut kan man heller inte ta något ansvar. Tar man däremot del i beslut blir man ansvarig och har samma ansvar som en ordinarie ledamot att sätta sig in i företagets ekonomiska situation och förstå de konsekvenser som styrelsebesluten kan medföra, se 8 kap 4 § ABL. Man har också ett skadeståndsansvar för de skador man uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar bolaget, tredje man eller aktieägare, se 29 kap. 1 § ABL. ABL hittar du https://lagen.nu/2005:551.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

När blir man personligt ansvarig?

2015-06-22 i Bolag
FRÅGA |Hej!Min sambo och jag startade Aktiebolag några år sedan. Mitt roll var styrelse ledarmot, och min sambo var supplemang. I början satsade vi eget, privat kapital på några hundra tusen kronor. Själva verksamhet gick i minus i första året, på nästan hela investerade kapital. Nästa året gick min sambo ut från aktiebolag ( äger 0 aktier). Fortfarande står jag ensam på aktiebolag (bolagsman)-äger alla aktier. Företaget är forfarande aktiv, men sitter i minus skuld som är faktiskt skuld mot mig själv (bolagsman).Vad är mitt och företagets ansvar om företaget ansöker om konkurs? Vad skulle ni rekomendera som bästa lösning på denna situationen om man vill att förtsätta att driva företaget? Tack på förhand
Gabriella Lundqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor! Enligt Aktiebolagslagen (ABL) kan man bli personligt ansvarig om man inte ser till att upprätta en kontrollbalansräkning när det tex finns skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (se 25:13 ABL). Upprättas inte detta i tid eller inte alls kan man komma att bli personligt ansvarig. Har man upprättat en kontrollbalansräkning kan man därefter få en betänketid på 8 månader för att sedan därefter upprätta en ny kontrollbalansräkning. Har man då lyckats återställa kapitalet kan man fortsätta verksamheten, annars måste man gå i likvidation. Hoppas detta klargjorde dina funderingar!

Arvode och lönesättning för styrelseledamot i AB

2015-06-04 i Bolag
FRÅGA |Hej, ärendet gäller Interfejs Global System AB där jag sitter som 50% ägare i bolaget och som ordinarie ledamot i styrelsen. Jag jobbar också heltid i företaget, samt borgar för vår checkkredit på Swedbank.Det finns fyra andra delägare i bolaget som delar på den andra hälften, dessa sitter endast i styrelsen, jobbar inte alls i företaget, heller inget arvode för styrelsearbetet.Jag har nu plockat ut en bil som kostar företaget ca 1500,- mer i månaden.Nu i en mejldialog mellan styrelseordföranden och en annan styrelseledamot har de bestämt att sänka min lön med samma summa som bilen är dyrare. Får det gå till på det här sättet? Inga andra styrelsemedlemmar har yppat sig...Och vid röstning, är allas mandat lika mkt värda fast jag är 50% ägare och tecknar firman ensam ?
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förutsätter att det finns allt som allt fem ledamöter i bolagets styrelse, inklusive du själv.Det är bolagsstämman, inte styrelsen, som bestämmer varje styrelseledamots eventuella arvodering m.m. för sin egenskap som styrelseledamot, vilket framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 8:23 a första stycket. Även om stämman inte har bestämt något arvode så kan det till viss del argumenteras för skäligt arvode utifrån vad som gäller för syssloman, vilket framgår av Handelsbalk (1736:0123 2) 18:5. Eftersom du dock skriver att de andra styrelseledamöterna inte har något arvode för sitt styrelsearbete så förutsätter jag att du inte heller har det och att du endast uppbär ersättning för ditt arbete i själva bolaget. Ersättning för arbeten vid sidan av styrelsearbetet, så kallat konsultarvode, behöver inte beslutas av bolagsstämman. Det finns inga lagbestämmelser om lön för anställda. Om det med andra ord inte finns några löneavtal så är det arbetsgivaren, exempelvis företrädd av styrelsen eller en chef som har delegerats ansvar i detta avseende, som bestämmer lönen. Varje styrelseledamot har en röst i beslut, oavsett om någon av dem är ensam firmatecknare eller har stora andelar aktier. Det är på bolagsstämman som stora aktieandelar kan ge betydande rösttyngder till enskilda aktieägare, inte i styrelsen.Eftersom din lönesättning är ett avtal mellan dig och bolaget så anses du, i din egenskap som styrelseledamot, jävig och får inte handlägga frågan (Aktiebolagslag 8:23 första stycket, punkt 1). Eftersom du är jävig i detta beslut så anses du som frånvarande när styrelsen fattar beslut i detta ärende. Styrelsen är dock beslutsför om mer än hälften av de fem styrelseledamöterna är närvarande (Aktiebolagslag 8:21 första stycket). Eftersom du skriver att beslutet om din lön fattades av styrelseordföranden och en annan styrelseledamot via e-post samt att ingen av de två övriga har yppat sig så finns det anledning att anta att de andra två styrelseledamöterna har uteslutits från behandling av ärendet. Om inte alla styrelseledamöter såvitt möjligt har fått delta i behandlingen eller har fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet så får inte beslut fattas i ärendet (Aktiebolagslag 8:21 andra stycket, punkt 1-2). Det kräver i regel att styrelsens ledamöter har kallats till sammanträdet i er föreskrivna ordning. Om dessa dock har accepterat att kallelsen inte har gjorts på föreskrivet sätt eller om de ändå har haft faktisk möjlighet att delta i sammanträdet så kan bristen på korrekt kallelse möjligen inte anses som hinder för beslut. Om däremot alla styrelseledamöter inte har fått möjlighet att sätta sig in i ärendet eller inte har erhållit tillräckligt med beslutsunderlag så är beslutet i ärendet ogiltigt och kan inte åberopas. Dessutom kan de som fattade beslutet dömas till böter eller fängelse i högst ett år för att inte ha givit sina kollegor i styrelsen möjlighet att delta i handläggningen (Aktiebolagslag 30:1 första stycket, punkt 3).Om vi däremot förutsätter att alla närvarande fyra styrelseledamöter fick möjlighet att sätta sig in i ärendet och erhöll tillräckligt underlag så gäller vid styrelsebeslut den mening som har den absoluta majoriteten av rösterna. Eftersom två styrelseledamöter inte har yppat sig och de två övriga, inklusive styrelseordföranden, gav sitt stöd till förslaget så är röstetalet lika varav ordförandens röst blir utslagsgivande och beslutet om att sänka din lön godtas. Även om styrelsen inte är fulltalig på grund av att du är frånvarande genom jäv så går beslutet ändå igenom med hänseende till att den vinnande meningen företräds av mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter (2/5 = 40 % > 33,33 %), om inte något annat gäller enligt bolagsordningen (Aktiebolagslag 8:22).Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Om något skulle vara fortsatt oklart så är du givetvis välkommen att återkomma till mig. Med vänlig hälsning

Ändring av ägarförhållanden i fåmansbolag

2015-05-31 i Bolag
FRÅGA |Jag äger 40% i ett aktiebolag. Min dotter 30% och en utomstående 30%. Har jag rätt att som gåva ge mina 40% till min dotter? Hon blir det majoritetsägare med 70%. Är detta möjligt?Med vänlig hälsning
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Jag ser inga rent avtalsrättsliga problem med din överlåtelse till din dotter utan det är helt ok. Däremot kan det uppstå en del skattemässig konsekvenser som ni måste beakta.Förutom detta så kan det även krävas när ägarförhållandena i ett fåmansbolag förändras att det ska rapporteras till skatteverket. Det kan du läsa mer om här. https://www.verksamt.se/avveckla/aktiebolag/generationsskifteVänligen,

Brott mot likhetsprincipen i bostadsrättsförening

2015-05-30 i Föreningar
FRÅGA |Vår bostadsrättsförening planerar nu att bygga balkonger.Det har uppstått ett problem med de som bor på samma plan som gården.Styrelsen hävdar att de som bor där inte kan bygga uteplats då det är föreningens egendom.Detta blir ju klart diskriminerande mot dem som bor på b.v.Gården är stor nog för att det blir en ordentlig allmän yta kvar.Större yta har aldrig använts till gårdsfest eller dylikt.Hur hantera detta.
Matilda Hellström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I det här fallet handlar det om bostadsrättsföreningen kan anses ha brutit mot likhetsprincipen när de beviljat att nya balkonger ska byggas när medlemmarna på bottenplan inte beviljas uteplatser för att det är föreningens egendom.Likhetsprincipen återfinns i 7 kap. 16§ lag (1987:667) om ekonomiska föreningar vad gäller beslut som tas på föreningsstämman och i 6 kap. 13§ vad gäller styrelsebeslut. Där återges att föreningsstämman inte får fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. Trots denna bestämmelse kan föreningens stadgar innehålla bestämmelser som klart gynnar vissa medlemmar mer än andra. Detta är tillåtet om det sakligt motiverat att viss olikhet förekommer. Även ändring av stadgarna i den riktningen är godtagbart om det fattas med kvalificerad majoritet. Likhetsprincipen är tillämplig även när ett beslut fattas på föreningsstämman med kvalificerad majoritet. Om beslutet om nybygget av balkonger fattades med sådan majoritet till nackdel för dem på bottenvåningen kan de medlemmarna alltså hävda att de strider mot likhetsprincipen ändå. De måste enbart visa att beslutet var till nackdel för dem. I praxis finns det ett antal rättsfall som behandlar likhetsprincipens tillämpning i förhållande till bostadsrättsföreningar. Det mest relevanta fallet för den här situationen är NJA 2009 s. 550. I fallet hade en bostadsrättsförening gett tillstånd till två medlemmar att bygga balkong, men gett avslag till en tredje. Medlemmen som fått avslag ansökte då om stämning för beslut stridande mot likhetsprincipen. Både hovrätten och Högsta domstolen konstaterade genom en genomgång av förarbeten och doktrin att en bostadsrättsförening har ett stort mått av handlingsfrihet när det gäller hur fastigheten ska hanteras. Vad gällde beslutet om avslag skulle därför prövas om det fanns beaktansvärda skäl för att avslå balkongsansökan. Om föreningen inte kunde visa objektiva skäl av tyngd för att godkänna vissa medlemmars ansökningar och avslå en medlems ansökan skulle det varit ett brott mot likhetsprincipen. I det här fallet stred det dock inte mot likhetsprincipen för de kunde visa att beslutet berodde på arkitektoniska överväganden. I ert fall kan alltså beslutet anses strida mot likhetsprincipen om det inte finns objektivt beaktansvärda skäl som gör att medlemmarna på bottenvåningen inte får bygga uteplatser. Skälet att gårdsplanen är föreningens egendom kan mycket väl vara ett godtagbart skäl för olik behandling. Det är ett ekonomiskt övervägande avseende fastigheten som kan tänkas ingå i styrelsens handlingsfrihet. Om medlemmarna önskar pröva beslutet och om det är föreningsstämman som fattat beslutet kan det klandras inom tre månader hos tingsrätten enligt 7 kap. 17§ lag om ekonomiska föreningar.