Skuldsatt delägare i aktiebolag

2014-11-22 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag och två nära vänner ska starta ett aktiebolag, jag själv har skulder hos kronofogden så min fråga är om det kan bli problem för mig att vara delägare i ett AB om jag har skulder hos kronofogden?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Att i egenskap av delägare (aktieägare) ha skulder hos kronofogden behöver ej nödvändigtvis föranleda problem. Aktiebolaget utgör ett separat subjekt (en juridisk person), vars förmögenhetsmassa är skild från aktieägarnas (se 1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Att aktieägarna har skulder kan sålunda ej direkt inverka på bolagets ekonomi. Vad som däremot kan föranleda problem är potentiellt tvångsmässigt ianspråktagande och försäljande av en delägares aktier.Tvångsmässiga värdeöverföringar, varvid aktier i egenskap av lös egendom säljes, kan komma ifråga antingen under ett konkursförfarande (aktieägares konkurs) eller vid utmätning (hos aktieägaren) (se konkurslagen respektive utsökningsbalken). Eftersom Du har skulder hos kronofogden bör risken för utmätning, i händelse av att Du inte betalar skulderna, inte negligeras.Lyckligtvis är det dock möjligt att utan större svårighet förhindra en ny delägares inträde i bolaget genom införandet av antingen samtyckes-, förköps- eller hembudsklausul i bolagsordningen (se 4 kap. 7-36 §§ samt 7 kap. 43 § aktiebolagslagen). Eftersom det i detta fall synes ändamålsenligt att i möjligaste mån skydda delägarnas intressen och ge dem inflytande över eventuell aktieförsäljning torde en hembudsklausul vara lämpligast. Innebörden av en sådan är att övriga aktieägare har rätt att lösa de utmätta och därefter försålda aktierna åter mot betalning. Sålunda föreligger, om hembudsklausul intagits i bolagsordningen, ingen risk för att utomstående förmår bereda sig inflytande i företaget vid eventuell konkurs, förutsatt att övriga delägare är förmögna nog att erlägga betalning för de aktier som löses.Konkurslagen finner Du här, utsökningsbalken här och aktiebolagslagen här.Önskas vidare hjälp i ärendet är Du välkommen att kontakta oss per telefon (tfn 08-533 300 04) eller e-post info@lawline.se.Vänligen,

Vad innebär kvotvärdet på en aktie?

2014-10-31 i Bolag
FRÅGA |Vad innebär det att en aktie är en kvotdel i ett bolag?
Jennifer Rönnerhed |Hej!Normalt kallas det för kvotvärde. Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, representerar varje aktie en lika stor andel av aktiekapitalet. Aktiens andel i aktiekapitalet utgör aktiens kvotvärde 6 § https://lagen.nu/2005:551 Aktiebolagslagen. Det är alltså aktiebolagets aktiekapital delat med antalet aktier. Aktiekapital är det som ägaren bidrar med och är normalt 50 000 för privata aktiebolag och 500 000 för publika aktiebolag 5 § Aktiebolagslagen. Kvotvärdet säger vad en aktie är värd d.v.s. vad du ska betala.  

Har en bostadsrättsinnehavare rätt att elda i kakelugn?

2014-10-02 i Föreningar
FRÅGA |Hej! I juli 2013 flyttade jag in i en bostadrättslägenhet i Uppsala. I lägenheten hade tidigare flera kakelugnar funnits, men samtliga hade tagits bort någon gång 70-talet. Flera lägenheter i fastigheten hade kvar sina kakelugnar. Jag bestämde mig för att undersöka möjligheterna att montera en ny kakelugn, då jag såg att befintlig ventilation fanns och att det fanns andra spår som tydde på att en kakelugn funnits just i det hörnet i ett rum tidigare. En välansedd firma anlitades som undersökte saken och konstaterade att rökkanalen behövde repareras, men att det var fullt möjligt. BRF-styrelsen meddelade mig då att man i styrelsen hade sagt att det råder eldningsförbud i fastigheten, trots att detta inte stod att läsa i stadgarna. Anledningen till eldningsförbudet var att befintliga kakelugnar i fastigheten var otäta, samt att rökkanalerna inte heller höll tätt. Jag meddelade då styrelsen att jag kommer att reparera rökkanalen och att jag skulle respektera eldningsförbudet. Jag lät sedam (helt på egen bekostnad förstås) en kakelugn installeras och rökkanalen reparerades med hjälp av insatsrör. En sotarfirma (samma firma som min BRF brukar anlita) kom och undersökte och godkände såväl kakelugnen som rökkanalen. Sedan fick jag också tillstånd att elda från kommunen. När jag då, i våras inför årsstämman, bad styrelsen göra ett undantag från eldningsförbudet för min del, då det ju inte längre fanns grund för det, fick jag beskedet att jag skulle invänta resultatet från en OVK som skulle genomföras under sommaren. Det hela skulle nog lösa sig genom detta fick jag muntligt besked om. Jag väntade och OVK genomfördes. För ett par veckor sedan gick BRF-styrelsen ut med ett utskick till samtliga där det står att "fortsatt eldningsförbud gäller". Orsaken är, menar man, att "många" rökkanaler är otäta samt att det i vissa fall delas på ventilationsgångar och rökkanaler. Men inget av detta gäller ju mig. Dessutom hade man skrivit något helt nytt, och enligt mig gripet ur luften, nämligen att man vid beslutet om att inte lyfta på eldningsförbudet också hade vägt in risken att närboende skulle störas. Det står nu klart för mig att styrelsen/föreningen vägrar låta mig elda. Anledningen är nog inte så lätt att förstå längre, det handlar nog mer om känslor än om sakskäl. Det jag undrar är om det verkligen är så att dörren till denna möjlighet oåterkalleligt är stängd för mig så länge styrelsen och föreningen inte ändrar uppfattning? Får jag acceptera att läget är som det är eller finns det någonting jag kan göra? Jag är beredd att fortsätta kämpa om det inte anses vara helt lönlöst. Tack för er hjälp! Med vänliga hälsningar 
Hedda Gejrot |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller bostadsrättsföreningar finns det vissa lagstadgade begränsningar angående vad en boende får göra utan att ha styrelsens godkännande. I Bostadsrättsföreningslagen 7 kap 7 § tredje punkten framgår det att en bostadsrättsinnehavare måste ha styrelsens tillstånd för att utföra en åtgärd som avser en ”väsentlig förändring” av lägenheten. Styrelsen inte får neka en boende ett sådant tillstånd om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.Angående hindrande av eldning i kaminenVad som avses med väsentlig förändring är inte helt klart. I förarbetena till lagen nämns förflyttning av väggar (ej bärande), inläggning av heltäckande mattor och uppsättning av persienner som exempel på förändringar som anses vara tillåtna. Det bör påpekas att ett grundläggande krav är att det rör sig om förändringar i den aktuella lägenheten. Det kan vara svårt att avgöra om en sådan förändring som avses i ditt fall är en förändring av din lägenhet eller inte; det beror på hur rören är kopplade. Ett mycket intressant fall är Svea hovrätts mål ÖÄ 9037-12 där ett par av sin bostadsrättsförening hade uppmanats att koppla bort sin kamin och sätta igen ett rökhål som de hade öppnat. Eftersom det är bostadsrättsföreningen som ansvarar för underhållet av ledningar etc. ville inte föreningen att rökhålet skulle vara öppet. Paret protesterade och menade att de hade anmält installationen till styrelsen enligt stadgarna i god tid och sett till att öppnandet av rökhålet inte skulle leda till skador.Hovrätten gav paret rätt eftersom den aktuella kanalen endast tillhörde parets lägenhet och skulle (om stadgarna ändrades) kunna överföras på de boende, vilket talar för att åtgärden kan sägas ha utförts i en del av lägenheten. Det ska tilläggas att målet är överklagat till HD som har meddelat prövningstillstånd, vilket innebär att domen kan ändras. Angående risken att närboende störsNär det gäller en förenings skyldighet att inte störa allmänheten finns det en bestämmelse i bostadsrättslagen 7 kap 9 §. Där framgår att ”när bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas.” I förarbetena anges att vissa lindriga störningar som kan sägas ha en viss skadlig inverkan på hälsan är tillåtna. Som exempel anges att lekande barn i en lägenhet kan störa sömnen för en granne som arbetar på nätterna. Hur det ser ut i ditt fall är svårt att bedöma utan att ha mer insyn i hur det ser ut där du bor, hur mycket rök som släpps ut och så vidare. Om, som du skriver, din rökkanal inte delas med andras finns det, med stöd av fallet från hovrätten, en möjlighet för dig att gå vidare med detta. Om du vill ha hjälp med det och juridiken kring detta vänligen återkom till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete eller förmedling av en juristkontakt. Bostadsrättsföreningslagen hittar du https://lagen.nu/1991:614.Hoppas du har fått svar på dina frågor, lycka till!Vänligen 

Anställning av personal

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag är styrelseordförande i en ekonomisk förening på omkring 70 medlemmar, inga anställda i dagsläget. Vi ska eventuellt anställa en person inom kort i rollen som verksamhetsledare. Jag undrar: skulle denna person kunna vara jag, alltså - kan en person både vara ordförande och verksamhetsledare i en ekonomisk förening av vår storlek? Vad jag förstår så ska en ek. förening på över 200 anställda ha en VD som inte kan vara samma person som ordförande, men har inte kunnat hitta vad som gäller i vårt fall. Eller gör man kanske ingen särskiljning av rollerna i vårt fall, det skulle mer handla om en arbetande/operativ ordförande? Tillsätts personen i så fall på samma sätt som ordföranden - alltså genom årsstämman - eller kan anställningen göras av styrelsen?
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Precis som du säger kan inte verkställande direktören (VD) och styrelseordföranden vara samma person, vilket framgår av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) 6 kap. 8 § 1 st. Eftersom ni inte har några anställda är föreningen inte skyldig att ha någon VD (EFL 6 kap. 3 § 1 st.) och den person ni anställer som verksamhetsledare behöver inte vara VD i lagens mening, även om denne sköter den löpande förvaltningen som VD:n normalt ska (EFL 6 kap. 6 § 1 st.).Vilket föreningsorgan som handhar anställning av personal är inte lagfäst utan kan bestämmas i föreningsstadgarna. Om så inte är fallet torde VD:n vara den som beslutar i anställningsfrågor, vilket kan ingå i den löpande förvaltningen. Eftersom ni saknar VD står det därmed mellan styrelsen och föreningsstämman. Min uppfattning är att det torde ankomma på styrelsen att besluta i ett så administrativt ärende som detta.MVH

Skoluppgift

2014-11-12 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag heter Manar,jag är elev i gymnasiet.jag pluggar på juridikprogram och jag har en juridisk fråga angående arbetes tillstånd i Sverige. Min fråga är om man starar egen företag i Sverige t.ex att starta en riktigt stort livsmedel som city gross eller Coop får man då arbetes tillstånd eller inte och beror detta på hur mycket pengar ska man lägga på företaget? Hoppas att jag får svar så snabbt som möjligt angående arbetes till stånd.Mvh Manar
Mattias Vilhelmsson |Hej, och tack för din fråga.Lawline har som policy att inte svara på frågor som har med skoluppgifter, skolarbeten och liknande att göra. Man är givetvis välkommen att använda sökfunktionen och söka bland tidigare frågor och svar även när man söker information till ett skolarbete.Ett generellt tips är väl att fundera på vilken typ av associationsform du vill driva företaget i. Angående arbetstillstånd: titta i 6 kap. Utlänningslag (2005:716).

Kan ett aktiebolags egendom göras till endast en aktieägares egendom?

2014-10-27 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag är majoritetsägare i ett privat aktiebolag . Vi är 3 ägare; A (91%, jag), B (1%), C (7%, har ingen ägarandel formellt men vi har en muntlig överenskommelse). I bolaget bedrivs ett teknikprojekt, vars immateriella tillgångar vi ämnar skydda med en Patentansökan1.Jag vill även skicka in en Patentansökan2, som är relaterat till ett individuellt projekt som jag bedrivit helt ensam och som inte är knutet till verksamheten i stort. Jag vill dock skicka in Patentansökan2 med aktiebolaget som ägare av juridiska och skattemässiga skäl. Och jag vill ej starta ett helt nytt aktiebolag för att göra detta.Det jag undrar är om man kan upprätta ett avtal där denna enskilda immateriella tillgång i form av Patentansökan2 ägs fullständigt av mig som enskild ägare A, så ägare B och C ej kan göra anspråk på Patentansökan2 och framtida vinster relaterat till den över huvud taget. Med andra ord ett avtal där jag som enskild aktieägare tillskrivs ensamt ägarskap av en specifik tillgång i aktiebolaget utan att ägarfördelningen av bolagets övriga tillgångar förändras.
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!Regler om aktiebolag finns i aktiebolagslagen, ABL. Till att börja med kan endast aktieägare som är inskrivna i aktiebolagets aktiebok utöva rättigheter i förhållande till aktiebolaget 4:37 ABL, som du hittar här. C som inte har en "formell ägarandel" har alltså inga rättigheter i förhållande till bolaget. Det muntliga avtalet ni har kan dock innebära att du och B förpliktigar er att ge C vissa rättigheter som följer med ett aktieinnehav, dock genom er själva och det berör inte aktiebolaget. T.ex att du och B vid en vinstutdelning ger C motsvarande vad han fått om han hade ägt 7 % av aktierna. Aktieägare äger vidare bara en ideell andel i aktiebolaget som motsvarar hans andel aktier av det totala antalet aktier i bolaget. All aktiebolagets egendom tillhör endast aktiebolaget och inte aktieägarna, viss egendom i aktiebolaget kan således inte vara en enskild aktieägares egendom. Ett avtal med övriga aktieägare kan därför inte göra patentet till endast din egendom, det kommer att vara aktiebolagets egendom som du i egenskap av aktieägare kommer att få 91% av avkastningen ifrån denna. Inom aktiebolagsrätten har likhetsprincipen en central betydelse, den kommer till uttryck i 4:1 ABL, här. Den innebär att alla aktier ha lika rätt i aktiebolaget, dina aktier kan alltså inte ges några fördelar som inga andra aktier har som till exempel rätt till avkastning från viss egendom. Stämman får inte heller som utgångspunkt enligt den så kallade generalklausulen besluta om något som otillbörligt innebär en fördel för en aktieägare och till nackdel för en annan, se 7:48 ABL här. T.ex. att ge en aktieägare mer vinstutdelning än vad som motsvarar hans andel aktier. Enligt den så kallade SAS-principen kan dock alla regler som är tänkta att skydda aktieägare frångås vid enskilda tillfällen. Det innebär alltså att du inför varje vinstutdelning kan komma överens med övriga aktieägare, dvs. endast B, att du ska få avkastningen från det andra patentet. Notera dock att ett sådant avtal endast kan avse ett tillfälle och är inte bindande vid en senare vinstutdelning.Du har alltså svårt att tillskansa dig alla rättigheter som följer med aktiebolagets innehav av det andra patentet. om du inte skulle vara nöjd med den situationen har du som aktieägare med mer än 90 av aktierna rätt att köpa ut övriga aktieägare från bolaget enligt 22:1 ABL, här.Vänligen,

Tillhör terrasser bostadsrättsföreningnen

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Jag vet att terrasser inte tillhör lägenheten i en bostadsrättsförening utan att de tillhör föreningen. Men jag undrar var i lagen jag kan hitta paragrafen som säger detta? Antar att det är bostadsrättslagen men kan inte hitta det.Mvh Helena Fransson
Benjamin Svensson |Hej och tack för din fråga!En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening med syfte att upplåta en lägenhet i form av en bostadsrätt till sina medlemmar, se bostadsrättslagen 1:1 här. Bostadsrättsföreningen äger hela fastigheten inklusive de upplåtna lägenheterna, men medlemmarnas förfoganderätt till lägenheterna omfattande, se 7:e kap. samma lag. I 1:4 anges att upplåtelsen endast får avse hus eller del av hus men att mark som ligger i anslutning till huset får omfattas om det är ett komplement till nyttjandet av lägenheten. En terrass skulle således kunna ingå i upplåtelsen av lägenheten, och därmed tillhöra lägenheten sett ur ett nyttjanderättsperspektiv. Den kommer dock alltid, som resten av fastigheten, ägas av föreningen. Vad som ingår i upplåtelsen kommer att framgå av det individuella upplåtelseavtalet mellan bostadsrättsföreningen och den enskilda medlemmen.Vänligen,

Bostadsrättsförening - insynsfrågor

2014-09-27 i Föreningar
FRÅGA |Hejsan. Jag har lite frågor angående bostadsrättsföreningar. Jag undrar i vilken mån en medlem i en bostadsrättsförening har rätt till insyn i föreningens arbete. Kan en medlem begära att få se styrelseprotokoll? Har en medlem rätt att vara med på styrelsemöten? Om man inte får någon information av sin bostadsrättsförening vem kan man vända sig till då? Om det inte står något alls i föreningens stadgar om ovanstående frågor, vad gäller då? Ange gärna lagrum och rättsfall. Tack på förhand!
David Hedendahl |Hej och tack för din fråga!Eftersom bostadsrättsföreningar är ekonomisk föreningar återfinns många regler om dessa i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL).Den lagstadgade upplysningsskyldigheten i EFL hittas i 7 kap. 11 §. Enligt bestämmelsen ska styrelsen på medlems begäran, vid föreningsstämman, "lämna upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman." Kan inte styrelsen tillhandahålla upplysningen direkt vid stämman ska medlemmen som begärt den få skriftlig tillgång till upplysningen inom två veckor efter stämman. Vägrar styrelsen att lämna ut begärda upplysningar kan du som medlem vid domstol väcka talan om att få ut upplysningen (prop 1986/87:7 s 133).Styrelseprotokoll ska upprättas vid styrelsens sammanträden enligt EFL 6 kap. 8 § 3 st. Detta protokoll är inte offentligt och medlemmarna har ingen rätt att ta del av det, till skillnad från revisorerna.Styrelsemöten ska vid behov hållas enligt EFL 6 kap. 8 § 2 st. Bestämmelsen stadgar att styrelsen samt verkställande direktören får närvara. Detta torde innebära att medlemmarna, om inte annat anges i stadgarna, inte har någon rätt att delta i ett styrelsesammanträde. Med detta sagt torde det dock inte föreligga något hinder för styrelsen att låta medlemmar närvara ändå. Ett sådant berättigande bör i så fall gälla samtliga medlemmar, för att inte strida mot generalklausulen i EFL 6 kap. 13 § 1 st.Förutom att anlita en jurist kan du kostnadsfritt begära medling i en tvist med bostadsrättsföreningen hos hyresnämnden. Nämnden kan dock inte gripa in och ålägga föreningen att lämna ut upplysningar och information. För detta måste du väcka talan mot föreningen i domstol.Hoppas att mitt svar gett någon hjälp på vägen. Har du fler frågor är du självklart välkommen att ställa dessa här.MVH