Moderbolagsborgen

2015-04-16 i Bolag
FRÅGA |Hej,Är moderbolagsborgen en form av enkel eller proprieborgen? Det vill säga kan man alltid som borgenär gå direkt på moderbolaget eller behöver man först bevisa att dotterbolaget inte har möjlighet att betala?Eller beror det på borgensförbindelsens utformning?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Jag förutsätter att det rör sig om aktiebolag. Eftersom ett moderbolag och ett dotterbolag tillsammans utgör en koncern enligt Aktiebolagslag (2005:551) 1:11 fjärde stycket, så får moderbolaget ställa säkerhet, inklusive borgen, för dotterbolagets penninglån. Ett bolag i samma koncern ingår således inte i den förbjudna krets där aktiebolaget inte får ställa säkerhet för penninglån (Aktiebolagslag 21:1, 21:2 första stycket, punkt 2 och 21:3).Moderbolagsborgen är inte i sig något särskilt institut. Det framgår således av borgenshandlingen om den avser en enkel borgen eller en proprieborgen. Om inget särskilt uttalas så förutsätts borgensförhållandet gälla en enkel borgen, där borgenären först måste styrka gäldenärens oförmåga att betala innan han kan vända sig till borgensmannen, i detta fall moderbolaget. Detta framgår av Handelsbalk (1736:0123 2) 10:8. Om borgensmannen däremot uttryckligen, skriftligt eller muntligt, åtar sig att borgenär kan söka antingen gäldenär eller borgensman för betalning, så föreligger istället proprieborgen (Handelsbalk 10:9). Detta brukar vanligen uttryckas i borgenshandlingen som att ”X AB lämnar en moderbolagsborgen så som för egen skuld”.I fråga om när en bank är borgenär så tillämpas närmast undantagslöst proprieborgen för att minska risken för banken att inte få betalt för sin fordran. Detta ska förstås mot bakgrund av att banker nästan alltid är i en styrkeposition vid förhandlingar. I fråga om moderbolag i egenskap av borgensman så kan däremot en rad olika ekonomiska och strategiska överväganden utgöra skäl för om antingen proprieborgen eller enkel borgen ska tillämpas när ett sådant ställer säkerhet för sitt dotterbolag, om förhandlingsutrymme finns i förhållande till borgenären. Med vänlig hälsning

Om styrelseledamöter i bostadsrättsförening

2015-04-07 i Föreningar
FRÅGA |I Brf där jag bor består styrelsen av 4 personer och en suppleant, varav 2 ordinarie kommer från samma lägenhet och en av dessa är ordförande med utslagsrätt. Detta betyder att en lägenhet kan fatta beslut för hela föreningen vid omröstning 2-2. Jag tycker att denna styrelsesammansättning är mycket olämplig och har skrivit en motion om att varje lägenhet bara ska kunna tillsätta en styrelsemedlem. På stämman har varje lägenhet bara en röst medan styrelsebeslut kan helt domineras av en lägenhet.Det blir ju problem om beslut som gäller de 2 medlemmarnas lägenhet då inte har rätt att rösta i eget ärende.I stadgarna finns ingen begränsning om antalet styrelsemedlemmar per lägenhet.Finns det uttalande/rådgivning om lämpligheten i denna fråga?Styrelsen måste bestå av minst 3 personer enligt våra stadgar. Med vänlig hälsning
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Huvudregeln är att man ska vara medlem i föreningen för att kunna bli styrelseledamot, om inte stadgarna tillåter annat i särskilt angivna fall, vilket framgår av Lag om ekonomiska föreningar (1987:667) 6:4 andra stycket. Om inte annat bestäms i stadgarna så kan även bostadsrättshavarens make eller sambo vara styrelseledamot, även om bostadsrättshavaren själv inte är medlem i föreningen, vilket framgår av Bostadsrättslag (1991:614) 9:12 punkt 2. Dock ska det alltid finnas en ordförande, och denne måste väljas bland styrelsens ledamöter (Lag om ekonomiska föreningar 6:8 första stycket). Det innebär att lagen inte uppställer något hinder mot att styrelsen innehåller ledamöter som bor i samma lägenhet, och inte heller mot att några av dem inte ens är medlemmar i föreningen.I fråga om styrelsens befogenhet så tillämpas likhetsprincipen, bland annat för att hindra att röstmajoriteten i en situation liknande din vidtar åtgärder som står i konflikt med bostadsrättsföreningens ändamål. Denna princip gäller oberoende av lag, men kommer i fråga om bostadsrättsföreningar till uttryck i Lag om ekonomiska föreningar 6:13. Innebörden av denna bestämmelse är att styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. Denna bestämmelse är dock fakultativ och gäller inte om samtliga medlemmar i föreningen är överens om en åtgärd, även om åtgärden senare blir ifrågasatt. Om en styrelseledamot åsidosätter likhetsprincipen genom oaktsamhet så kan han bli ersättningsskyldig för den skada han åsamkar föreningen, föreningsmedlem eller någon annan (Lag om ekonomiska föreningar 13:1).Problematik kan precis som du säger uppstå i fråga om jäv när två av styrelsens ledamöter är gifta eller sambor med varandra, eller i fallet där hela styrelsen utgörs av medlemmar från samma familj. För att styrelsen ska vara beslutsför så måste mer än hälften, i ditt fall minst tre, eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna vara närvarande (Lag om ekonomiska föreningar 6:9 första stycket). Jäv föreligger om föreningen handlägger en fråga om ett avtal med ledamoten, eller ett avtal med någon annan i vilken ledamoten har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens intresse. En sådan tredje person kan mycket väl vara ledamotens make eller sambo, som också råkar vara ledamot och därmed heller inte får handlägga frågan på grund av jäv (Lag om ekonomiska föreningar 6:10). Faktumet att några av styrelsens ledamöter är gifta eller sambor med varandra innebär inte jäv i sig, men kan vara olämpligt eftersom styrelsen kan mista sin beslutsförhet om flera ledamöter inte får handlägga och besluta i en fråga på grund av jäv. HSB rekommenderar av jävsskäl att styrelsen i en bostadsrättsförening inte innehåller ledamöter som är närstående med varandra.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort läget och givit dig ytterligare argument för din ståndpunkt om stadgeändring. Om något skulle vara fortsatt oklart så är du självklart välkommen att återkomma till mig. Med vänlig hälsning

Frivillig likvidation av aktiebolag

2015-03-31 i Bolag
FRÅGA |Hej,Har några frågor gällande likvidation av AB. Nu finns det 3 ägare i bolaget, de äger 50%, 40% och 10%. Finns i dagsläget ingen aktivitet i bolaget, bolaget har en kassa som ska delas mellan aktieägare.För att kunna genomföra en frivillig likvidation krävs enkel majoritet. Om det nu blir 50-50 (40 + 10) i en omröstning, vad händer då? (Antal röster grundas på ägarandel.)Kan största ägaren förhala allt i evigheter eller finns det någon tidsgräns? Görs uppdelningen av bolagets tillgångar alltid efter ägarandel vid likvidation?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!När aktieägare själva vill likvidera sitt bolag så krävs det att de fattar ett beslut på bolagsstämman för att likvidationsförfarandet ska sättas igång, vilket framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 25:1-2. Ett sådant beslut är giltigt om det har biträtts av aktieägare med mer än hälften av 50 % av de avgivna rösterna. Om en situation där lika röstetal ställs mot varandra som du befarar skulle uppstå, så har stämmans ordförande utslagsröst (Aktiebolagslag 25:2 första stycket). Det innebär att om stämmans ordförande står på den störste ägarens sida i ditt fall så kan inte likvidationsförfarandet inledas, såvida inte bolagsordningen föreskriver en annan regel för hur stor andel röster som krävs för likvidation (Aktiebolagslag 25:2 andra stycket). Teoretiskt sett kan den störste aktieägaren därmed förhala förslaget för överskådlig framtid.En strategi som de mindre ägarna skulle kunna tillämpa för att få igenom likvidationen mot hälftenägarens vilja är alltså att tillsätta en ordförande på stämman som är vänligt inställd mot förslaget. Om inte bolagsordningen föreskriver något annat så utses en stämmoordförande av bolagsstämman (Aktiebolagslag 7:30). Om lika röstetal skulle uppstå i valet av ordförande så avgörs valet genom lottdragning (Aktiebolagslag 7:41 första stycket). Det innebär att de mindre ägarna har 50 % chans att tillsätta en ordförande som är vänligt inställd till deras likvidationsförslag. En annan möjlighet är att sälja aktierna. Som huvudregel är aktier fritt överlåtbara, om inte bolagsordningen uppställer vissa förbehåll (Aktiebolagslag 4:7 första stycket).Om likvidation genomförs så vidtas ett skifte av bolagets återstående tillgångar, så snart anmälningstiden i kallelsen till okända borgenärer har löpt ut och alla kända skulder har betalats (Aktiebolagslag 25:38). Vid skiftet så har aktieägare som utgångspunkt rätt att av tillgångarna få vad som belöper på deras aktieandelar, om inte annat följer av bolagsordningen (Aktiebolagslag 4:1). Om bolaget enligt bolagsordningen exempelvis helt eller delvis har ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna så kan en annan användning av de återstående tillgångarna vid likvidation vara föreskriven (Aktiebolagslag 3:3). Skulle någon av ägarna vara missnöjd med skiftet kan han antingen väcka talan mot bolaget eller rikta skadeståndskrav mot den likvidator som Bolagsverket har utsett för förfarandet (Aktiebolagslag 25:39 respektive 25:43). Med vänlig hälsning

Styrelsen tillsättning i AB

2015-03-26 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag äger 25% i ett fastighetsbolag. För närvarande representerar min man mig i styrelsen. Den 1/9-2015 kommer min man ta över rollen som vd. Tidigare har min svåger varit vd. Min syster som även hon äger 25% är med i styrelsen och de andra 50 % innehas av min moster 25% och hennes två barn 12,5% vardera. I styrelsen sitter i nuläget min man, min syster och min mosters son som är ordförande. Nu vill min syster och hennes man utestänga mig från medlemskap i styrelsen och vill att min svåger ska ta min plats i styrelsen. Enligt bolagsordningen skall styrelsen bestå av 4 personer. Kan de verkligen neka mig en plats i styrelsen? Vilken rätt har jag till en plats i styrelsen?Tacksam för svar.
Eric Brinck |Hej!Tack för din fråga jag ska försöka besvara den så gott jag kan! Jag utgår ifrån att det är ett Aktiebolag ni har tillsammans. För AB tillämpas Aktiebolagslagen (ABL). I 8 kap 8 § ABL(som du finner här) finner vi att styrelsen utses av stämman. Val av styrelse sker genom majoritetsval, dvs de som får flest röster blir invalda i styrelsen, 7:40 ABL. Enligt bolagsordningen kan dock en eller flera styrelseledamöter utses på annat sätt, 8:8 ABL. Du bör därför kolla vad som står i bolagsordningen om hur styrelseledamöter utses. Står det inget om detta i bolagsordningen gäller ABL:s regler fullt ut. Eftersom du äger 25% i företaget har du 25 % av rösterna på stämman. Du kan självklart rösta på dig själv, men du bör få någon mer med dig på stämman för att få över 50% och vara säker på en plats i styrelsen. Det finns dock inget i ABL som ger dig rätt till en styrelseplats i egenskap av ditt aktieinnehav. Eftersom du äger mer än 10% av rösterna kan du göra vissa minoritetsregler gällande, du har här rätt att utlysa en extra bolagsstämma enligt 7:13 ABL. På denna stämma kan du, precis som alla andra aktieägare, rösta på den du anser ska sitta i styrelsen. Styrelsen utser sedan vem som ska vara VD i företaget, 8:25 ABL. Din syster kan alltså inte utesluta dig från styrelsen men du har inte heller någon rättighet i egenskap av aktieägare att sitta i styrelsen. Styrelsens sammansättning röstar ni igenom på stämman där ni alla har rösträtt efter hur många aktier ni äger (förutsatt att ni alla har samma sorts aktier i bolaget) 4:1 ABL. Hoppas det var svar nog på din fråga!Vänliga hälsningar

Extra bolagsstämma och protokoll

2015-04-09 i Bolag
FRÅGA |Hej, har ägarandel i AB som inte bedriver någon verksamhet utan bara besitter en kassa. Tre ägare finns i bolaget 50%, 40% och 10%. Största ägare på 50% har även ordförandeposten. Nu vill vi två ägare (40% + 10%) att ordförandeposten går till den ägare som har 40% i ägarandel.Vi ska ha med detta på dagordningen (val av ny ordförande) på kommande bolagsstämma. Det kommer helt säkert att bli 50% mot 50% (40%+10%) i denna fråga. Då blir det lottdragning enl Aktiebolagslagen 7:41. Om vi nu förlorar i denna lottdragning kan vi då kalla till en extra bolagsstämma och ännu en gång genomföra en ny omröstning som slutar med ny lottdragning? Måste det finnas speciella skäl för att få kalla till extra bolagsstämma? Kan jag som 40% ägare själv på kalla till denna extrastämma? Hur ofta kan en extra stämma genomföras? Kan vi hålla på och kalla till ny extra stämma i princip tills att vi vinner lottdragningen och ny ordförande röstas igenom med hjälp av lottdragning? Om vi får igenom val av ny ordförande på Bolagsstämman kan då största ägare 50% vägra att skriva på protokollet för stämman och då göra hela beslutet ogiltigt?
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom du och den andra minoritetsägaren vardera äger minst 10 % av alla aktier i bolaget så kan var och en av er skriftligt begära kallelse till extra stämma för att behandla ett noga angivet ärende, vilket framgår av Aktiebolagslag (205:551) 7:13 andra stycket. Med sådant ärende förstås något för bolaget relevant spörsmål som kan bli föremål för stämmobeslut. Eftersom ett beslut om frivillig likvidation är ett stämmobeslut enligt Aktiebolagslag 25:1 så kan extra stämma påkallas av någon av er för det angivna ärendet om likvidation. Det finns ingen begränsning för hur många stämmor ni kan påkalla, så länge ni gör det skriftligt och har ett noga angivet ärende. Med andra ord kan ni påkalla extra stämma om och om igen tills ni får igenom er vilja i val av ordförande och därmed likvidationen med hänseende till ordförandens utslagsröst i likvidationsbeslutet enligt Aktiebolagslag 25:2 första stycket. Kallelsen ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före extra stämma (Aktiebolagslag 7:20 första stycket).Protokollets syfte är att synliggöra vilka beslut som har fattats på stämman och tjäna som bevisning. Stämmans ordförande har i uppgift att se till att protokoll förs. Om ordföranden är den som för protokollet så ska han underteckna det och en på stämman utsedd justerare ska justera det (Aktiebolagslag 7:48 tredje stycket). Eftersom det är fråga om ett val så utses justerare genom relativ majoritet, och vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning (Aktiebolagslag 7:41 första stycket). Skulle hälftenägaren som motsätter sig likvidation på detta sätt bli justerare och denne vägrar att justera protokollet så är läget något oklart vad som blir följden. I varje fall så har ett protokoll som inte har justerats ett sämre bevisvärde än en justerad motsvarighet. Enklast är i sådana fall att påkalla ännu en extra stämma för att på detta sätt välja en ordförande och en justerare som båda är vänligt inställda till likvidationen och till att underteckna och justera protokollet. Med vänlig hälsning

Fråga om möjlighet att genom avtal reglera att bolag inte ska ses om enkelt bolag

2015-04-07 i Bolag
FRÅGA |Kan man i ett samarbetsavtal reglera att det INTE ska röra sig om ett enkelt bolag
Anna Backman |Hej, och tack för din fråga!Enkla bolag regleras främst genom avtal men också genom lagen om handelsbolag och enkla bolag, nedan kallad HBL, som du hittar här.Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret (HBL 1 kap 1 §). Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att det är att anse som ett handelsbolag enligt 1 kap 1 §, det vill säga utan att bolaget förts in i handelsregistret (HBL 1 kap 3 §). Med avtal avses såväl skriftliga som muntliga avtal och avtal kan också uppstå genom bolagsmännens faktiska, så kallade konkludenta, handlande. Av dessa stadganden följer att ett enkelt bolag inte kräver registrering för att uppstå och att det i princip kan existera utan att bolagsmännen vet om att bolaget klassificeras som enkelt bolag så länge de på något sätt har avtalat om ett gemensamt syfte att bedriva verksamhet och bolagsmännen arbetar för att uppnå detta syfte.När ett enkelt bolag föreligger regleras bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter oftast genom ett av bolagsmännen själva upprättat avtal (HBL 4 kap 1 §). Om inte bolagsmännen har skrivit något avtal som reglerar bolagsmännens rättigheter och skyldigheter gäller i stort sätt samma regler som för handelsbolag (HBL 4 kap 1 och 2-4 §§). Delar av lagen är dock tvingande för enkla bolag och kan därför inte avtalas bort, detta gäller bolagsmännens ansvar i förhållande till tredje man (HBL 4 kap 1 § 2 st motsatsvis och 4 kap 5-6 §§).Sammanfattningsvis kan ni inte enbart genom avtal reglera att det inte ska röra sig om ett enkelt bolag såvida inte bolaget rent faktiskt utgör någon annan typ av association, exempelvis handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, eftersom bolaget då per automatik inte är att betrakta som ett enkelt bolag. Detta beror på att ett bolag betraktas som enkelt bolag så fort bolaget uppfyller vad som krävs för att vara ett enkelt bolag, oavsett vad bolagsmännen själva väljer att kalla det. Beroende på varför ni inte vill att bolaget ska vara ett enkelt bolag kan ni däremot delvis avtala om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter på ett sätt som avviker från lagens dispositiva regler. Driver ni ett enkelt bolag kan ni dock aldrig genom avtal avvika från vad som gäller för ert ansvar i förhållande till tredje man, enda sättet att avvika från dessa regler är att istället driva bolaget i en annan form än som ett enkelt bolag.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Förvärvslåneförbudet i aktiebolag

2015-03-26 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har två frågor angående låneförbudet i ABL.Aktiebolag B äger 60% av aktierna i aktiebolag A. Resterande del av aktiebolag A ägs av Daniel. Aktiebolag B vill nu köpa Daniels aktier i aktiebolag A för 10 miljoner kronor men har just nu ingen möjlighet att finansiera köpet. Är någon av dessa möjligheter tillåten?1) Aktiebolag B lånar pengar i en bank och som säkerhet får banken ett pantbrev i en fastighet som Aktiebolag A äger.2) Daniel lämnar kredit till aktiebolag B på hela köpeskillingen och som säkerhet för krediten får Daniel aktier i aktiebolag A.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Eftersom ägarbolaget B vill ta ett lån i syfte att förvärva aktier i målbolaget A så får inte A ställa säkerhet i form av pant i dess fastighet för lånet, vilket framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 21:5. Det första upplägget är alltså otillåtet.I det andra fallet tolkar jag din beskrivning som att ägarbolaget B ställer en del av sitt eget innehav av aktier i bolag A som säkerhet för den kredit Daniel lämnar i form av betalningsuppskov till B vid köpet av Daniels aktier i A. Eftersom det här inte är fråga om att målbolaget A lånar ut pengar till eller ställer säkerhet för B:s kreditköp av aktier i A, utan att det är B som står risken, så aktualiseras inte förvärvslåneförbudet. Det senare upplägget är alltså tillåtet enligt låneförbudsreglerna.Observera dock att om banken i det första fallet skulle gå med på att ge B ett lån utan ställande av säkerhet och B därefter köper aktierna av Daniel så finns det inget som hindrar A från att i efterhand bestämma sig för att ställa säkerhet för ägaren B:s lån. Detta ska förstås mot bakgrund att förvärvslåneförbudet enligt Aktiebolagslag 21:5 endast avser förestående aktieförvärv. Eftersom aktiebolaget B efter köpet av Daniels aktier i aktiebolaget A äger 100 % av aktierna så har B mer än hälften av röstvärdet och ska räknas som moderbolag i förhållande till dotterbolaget A, varav de tillsammans utgör en koncern (Aktiebolagslag 1:11 första stycket, punkt 1 och fjärde stycket). Eftersom A och B i detta fall anses som företag i samma koncern så är A:s ställande av säkerhet efter aktieköpet för B:s lån från banken tillåtet, vilket är ett undantag från den generella låneförbudsregeln (Aktiebolagslag 21:2 första stycket, punkt 2 och 21:3). Upplägget fordrar dock att banken står en reell risk under tiden mellan B:s köp av Daniels aktier i A och tidpunkten då A går med på att ställa säkerhet för B:s banklån. Om A redan innan B:s köp av aktierna de facto åtar sig att ställa säkerhet för lånet så aktualiseras förvärvslåneförbudet och upplägget blir otillåtet. Med vänlig hälsning

Gemensam firmateckning för handelsbolag

2015-03-20 i Bolag
FRÅGA |Hej! Vad kallas den lösning där båda bolagsmännen i ett handelsbolag måste medverka för att kunna ingå bindande avtal för bolaget? Hur ska man gå tillväga för att införa detta?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!När två (eller fler) personer i ett handelsbolag måste medverka för att bolaget ska kunna ingå bindande avtal kallas det för att bolagets firma tecknas av flera personer gemensamt. För att uppnå en sådan situation ska ett avtal upprättas i vilket just detta ska framgå (en sådan bestämmelse kan även skrivas in i bolagsavtalet). Detta avtal ska registreras hos Bolagsverket. Det kan tilläggas att även om ett sådant avtal existerar har en enskild bolagsman rätt att vidta en åtgärd som inte tål att bli uppskjuten, om den andra bolagsmannen inte hinner tillkallas eller om hen är sjuk eller av någon annan anledning inte kan ta del i bolagets förvaltning (se 2 kap. 3 § tredje stycket lagen om handelsbolag och enkla bolag).Hoppas du fick svara på dina frågor.Vänligen,