Lagen om ekonomiska föreningar - dispositiv eller tvingande?

2014-04-17 i Föreningar
FRÅGA |Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Är lagen helt eller i delar dispositiv/a?  Jag kan inte läsa ut av lagtexten.
Johan Hult |Hej,Som huvudregel är lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tvingande, d.v.s. inte dispositiv. Den innehåller vissa dispositiva bestämmelser, men det finns ingen specifik paragraf i lagen som förklarar vilka delar som är dispositiva. Istället förklarar varje enskild paragraf när man har möjlighet att avvika från lagtexten.Som exempel kan nämnas 3 kap. 4 § tredje stycket, där det står att det är föreningsstämman som ska besluta om en medlems uteslutning "om inte annat föreskrivs i stadgarna". På samma sätt föreskrivs det i 6 kap. 1 § andra stycket att det är föreningsstämman som väljer styrelsen "om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter ska utses på annat sätt".Lagen innehåller många andra exempel på bestämmelser där lagen gäller om man inte kommit överens om att något annat ska gälla, bestämmelser som alltså är dispositiva. De dispositiva reglerna finns tyvärr inte samlade på ett enda ställe; de är spridda över hela lagtexten. När en regel får "avtalas bort" så står det uttryckligen i lagen att man får ändra den - oftast genom att man bestämmer i föreningens stadgar att andra regler ska gälla. I övriga fall är lagen tvingande.Lagen om ekonomiska föreningar hittar du t.ex. https://lagen.nu/1987:667.Med vänlig hälsning,

Styrelseledamots lojalitetsplikt samt ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet samt

2014-04-11 i Bolag
FRÅGA |En styrelseledamot, tillika hälftenägare i bolaget (två delägare), har i två mail påstått sig ha en konkurrerande produkt under utveckling (i sitt eget helägda bolag) som snart är klar för försäljning. Styrelsen består av två personer. Denne ledamot avböjer att delta i det styrelsemöte som jag i egenskap av styrelseordförande kallat till. Fråga 1. Kan jag genomföra mötet genom att kalla in suppleanten (min hustru)? Fråga 2. Finns det något tydligt lagrum eller något rättsfall som kan visa att det inte är tillåtet att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag?
Märta Ahlén |Hej och tack för dina frågor!Det framgår inte av omständigheterna i vilken bolagsform som verksamheten drivs och jag antar därför att fråga är om ett aktiebolag, även om två personer, som det nu är fråga om, givetvis även kan driva handels -eller kommanditbolag. I ett aktiebolag måste det finnas minst en ägare. Det kan vara en person (fysisk person) eller ett företag (juridisk person). Fråga 1: Huvudregel om styrelsesuppleanter i aktiebolag återfinns i 8 kap. 3 § aktiebolagslagen, ABL (se: https://lagen.nu/2005:551). En styrelsesuppleant inträder t.ex. i ordinarie ledamots ställe när denne inte kan delta i styrelsens arbete, exempelvis på grund av sjukdom eller bortovaro. Det åvilar styrelsen att i en arbetsordning närmare precisera bl.a. i vilken utsträckning suppleanten ska delta i styrelsens arbete. Detta föreskrivs i 8 kap. 6 § ABL. Enligt bestämmelsen ska en bolagsstyrelse, om bolaget har fler än en ledamot (andra stycket), på årlig basis fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Lagtexten stipulerar att det i arbetsordningen ska anges hur arbetet rent praktiskt ska gå till och i förekommande fall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda och i vilken utsträckning suppleanterna skall delta i styrelsens arbete och kallas till dess sammanträden. Med andra ord ska arbetsordningen tydligt ange när en suppleant ska inträda i ordinarie ledamots ställe och, om det finns flera suppleanter, i vilken ordning de ska inträda (se Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen (1 januari 2013), kommentaren till 8 kap. 4 § och 6 §). Oavsett arbetsordningens innehåll verkar det dock kunna antas att suppleanten alltid ska träda in vid meddelande om att ordinarie ledamot på grund av sjukdom eller längre utlandsvistelse faktiskt är förhindrad att ha löpande kontakt med bolaget.Sammanfattningsvis: Först och främst bör du alltså konsultera arbetsordningen och vad som däri sägs om när din hustru i egenskap av suppleant kan kallas in. Påminn därtill styrelseledamoten om dennes ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet. Lägg tyngd bakom orden genom att upplysa om att en styrelseledamot, som är frånvarande utan godtagbara skäl, inte kan undgå ansvar om frånvaron har satts i system. Ansvar kan uppkomma genom underlåtenhet, exempelvis genom att inte delta i sammanträden eller att inte sätta sig in i beslutsärenden; frånvaron kan anses visa på försumlighet och därmed föranleda skadeståndsansvar enligt 29 kap. ABL. Fråga 2: Javisst finns det ett lagrum angående tillåtligheten i att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag. Dock är frågan om styrelseledamöters personliga ansvar svår och bristen på rättsfall påtaglig. Ramarna för styrelsens ansvar sätts upp i 8 kap. 4 § vilket är tvingande och medför att det inte kan beslutas en annan ordning för styrelsens ansvar och behörighet. Bestämmelserna i 8 kap. 4 § tillsammans med jävsreglerna för styrelse i 8 kap. 29 § stipulerar att styrelsen har en lojalitetsplikt gentemot bolaget av innebörd att bolagets intressen ska iakttas och tillgodoses i alla lägen då styrelseledamoten handlar å bolagets vägnar. Styrelsen får, som ett exempel, inte fatta beslut som är ägnade att bereda vissa/viss aktieägare fördel framför andra och inte heller handlägga en fråga om, säg avtal mellan bolaget och styrelseledamoten. Detta gäller oavsett om styrelsen tillsatts av bolagsstämma, därför att bolagsordningen föreskriver det, eller annan tillämplig lag så stadgar. Lojalitetsplikten vilar tyngre på allmänna sysslomannarättsliga principer än bolagsrättsliga regler och lojalitetsplikten är mer vidsträckt än vad som framgår av bolagsrätten. Skälet bakom lojalitetsplikten är ju givetvis att förhindra att ledningen för ett bolag handlar i egenintresse, vilket kan inträffa på andra sätt än att styrelseledamoten fattar beslut. Man pratar om att styrelseledamöterna har ”sysslomannaställning”, vilken, exempelvis, kan jämföras med den lojalitetsplikt som en arbetstagare har gentemot sin arbetsgivare. Det är dock svårt att exakt säga vad som i det enskilda fallet kommer att klassificeras som illojalt beteende. När det kommer till hur en tänkbar brist i detta ansvar för en styrelseledamot kan drivas rättsligt så ska det påpekas att styrelsen i vissa avseenden är underställd straffrättsligt ansvar. Oförmåga att efterfölja 8 kap. 4 § och principen om styrelseledamots lojalitetsplikt utlöser inte i sig straffrättsligt ansvar – men de har betydelse i detta hänseende. Vid bedömningen av uppsåtsfrågan är även den ovan nämnda och beskrivna arbetsordningen om styrelsens interna uppgiftsfördelning av intresse. Vad du rent konkret borde göra är alltså att tala med din styrelsekollega och upplysa denne om att vederbörande har en lojalitetsplikt gentemot bolaget och att du anser att grund finns för att driva saken i domstol.För vidare hjälp, alltifrån förmedling av juridiskt ombud som kan hjälpa dig att granska arbetsordningen till svar på uppföljande frågor, kan du kontakta mig på 076-226 18 13 eller via mail på martaahlen24@gmail.com.Jag önskar dig lycka till!Vänligen 

Betydelse av termen "juridisk person"

2014-04-06 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, Innebär ett köp av en bostadsrätt av juridisk man lika som att ett företag köper bostadsrätten?
Molly Malm |Hej och tack för din fråga!En juridisk person (eller juridisk man) är en juridisk term för en verksamhet som har rättskapacitet som en fysisk person. En juridisk person kan ha skulder, fordringar, sluta avtal m.m. precis som en människa kan ha. Ett företag kan vara en juridisk person och det är den juridiska personen som ex. kan köpa en bostadsrätt. Det betyder alltså att det är samma sak som när ett företag köper en bostadsrätt.Vänligen,

Uppsägning av aktieägaravtal

2014-03-29 i Uppsägning
FRÅGA |Ett aktieägaravtal innehåller överlåtelseförbud för parterna. Avtalet har ingen uppsägningstid utan är giltigt så länge part äger aktier i bolaget. Parterna måste således få tillåtelse att sälja till tredje part för att inte vara bunden avtalet. Finns det då möjlighet att säga upp avtalet pga att avtalet är träffat på obestämd tid?
Linda Olsson |Hej och tack för din fråga!Ett aktieägaravtal som löper på obestämd tid kan sägas upp med skälig uppsägningstid, vilket kan variera mellan olika branscher. Aktieägaravtal brukar dock anses vara ett enkel bolag, vilket innebär att lagen om handelsbolag och enkla bolag (HBL) kan bli tillämplig, se https://lagen.nu/1980:1102 Enligt HBL kan ett avtal som ingåtts på obestämd tid sägas upp när som helst. Om en bolagsman säger upp aktieägaravtalet upphör avtalet att gälla efter sex månader, 2 kap 24 § och 4 kap 7 §. Denna regel gäller så länge inte aktieägaravtalet innehåller andra bestämmelser om uppsägningstid. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Avtalstolkning - Aktieägaravtal

2014-04-13 i Bolag
FRÅGA |Hej ! Har lite uppföljningsfrågor till en av de jag ställt tidigare. Bifogar ett aktieägaravtal som i sig inte är speciellt bra skrivet men nu finns det där. Knuten ligger i pkt 1. Parterna B och M är inte längre överens om att jobba ihop och äga Bolaget tillsammans, M vill hoppa av och har erbjudit B att köpa hans andel i bolaget som i sin helhet är värderat per 31/3 till 800.000 kr. Logisk sett ska alltså B betala M 400.000 för M:s andel medan han köper min andel för 30.000 kr och sen betalar 30.000 kr till för att överta resten av aktiekapitalet. Alltså är bolaget värt 800 tkr plus 60 tkr enligt ovan värdering. B vill dock inte betala detta belopp utan försöker komma undan med betydligt lägre köpeskilling. En tolkning av Aktieägaravtalet som jag låtit göra med min Revisor och hans jurist är att sannolikt kan B hävda att han kan köpa ”sin andel” för 30.000 kr och jag i så fall skulle stå kvar som delad ägare med honom 50/50, vilket jag absolut inte tänker vara. Det skulle aldrig fungera. Kommer vi inte överens om utköpet så kan då enligt Revisorns tolkning det bli nödvändigt för mig att INNAN 6-månadersfristen som går ut 1 maj likvidera bolaget och dela upp pengarna mellan oss. Detta tar dock en längre tid om man inte betalar och köper sig tid via ett bolag som betalar oss mot provision och själv inväntar den frist som är nödvändig –vilket i så fall vi vill göra för att kunna ha kapital att starta upp ny verksamhet på olika håll. Det är alltså bråttom att agera! Håller ni med om att tolkningen i Aktieägaravtalet är ovan beskriven? Kan B hävda att han ska köpa halva bolaget för 30 tkr – eller kan jag hävda att eftersom den ena parten (M) inte vill vara delägare längre så faller klausulen och jag kan begära avveckling av bolaget om inte B köper även M:s andel? (Vid avveckling ska förstås allt utom mina 60.000 kr tillfalla ovan parter.)Mvh/Göran Jornevald
Essie Malkoc |Hej Göran,Vi kan självklart hjälpa dig med dina frågor och funderingar! Tyvärr ingår inte avtalstolkning som en del av medlemskapet i Lawline Premium, vilket ditt senaste ärende berör. Jag har därför vidarebefordrat ditt ärende till Martin Nyberg som är affärsjurist på vårt ägarföretag Moretime. Han kommer att ta kontakt med dig angående ärendet samt för att lämna ett kostnadsförslag.Jag hoppas att du hittills har varit nöjd med våra tjänster på Lawline och att du i fortsättningen kommer att använda dig av våra tjänster i form av Lawline Preimium & Express liksom våra övriga erbjudanden som vi har utformat tillsammans med våra samarbetspartners.Återkom gärna om du undrar över något och eller har andra affärsjuridiska frågor som vi kan hjälpa dig med!Bästa Hälsningar,essie.malkoc@lawline.se070 - 382 99 88

Beslutsmajoritet för ansvarsfrihet (ideell förening)

2014-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Beslutsregel gällande ansvarsfrihet för styrelse i Ideell Tomtförening:Är det tillräckligt att 10% av föreningens medlemmar nekar styrelsen ansvarsfrihet för att det ska gälla (minimiregeln) eller krävs majoritet av närvarande medlemmar vid årsstämman? Styrelsens medlemmar äger självfallet inte rösträtt. Tacksam för klargörande svar.Med vänlig hälsning,Sten Ask
David Hedendahl |Hej Sten och tack för din fråga!Särskild lagstiftning på området ideella föreningar finns inte i svensk rätt. I vissa fall kan dock lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EFL) och aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) vara analogiskt tillämpliga, dvs. kunna tillämpas på situationer där uttryckliga bestämmelser saknas. Ett beslut om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter i en ekonomisk förening fattas av föreningsstämman vilket framgår av EFL 7 kap. 4 § 2 st. 3 p. Beslutet fattas med absolut majoritet (mer än hälften av samtliga röster) om inte annat framgår av lag eller föreningens stadgar, EFL 7 kap. 13 §. Eftersom uttryckliga bestämmelser för ideella föreningar saknas ligger det nära till hands att tillämpa dessa regler analogt, vilket även den juridiska doktrinen har gett uttryck för. I regel ska därför beslut som inte gäller val fattas med absolut majoritet, med undantag för vissa fall av särskilt stor betydelse (då kvalificerad majoritet, dvs. två tredjedelar av rösterna, möjligen kan krävas). Med hänsyn till det anförda torde det vara så att ett förslag om ansvarsfrihet för styrelsen eller styrelseledamöter måste biträdas av mer än hälften av rösterna för att gå igenom.MVH

Fördelning av aktier i bolag, nyemission

2014-03-30 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har arbetat tillsammans med två personer i deras bolag som de äger till 50% vardera.Nu har vi kommit överens om att dela upp bolagets aktier i tre delar. Hur gör vi det? Är det något särskilt vi bör tänka på?Vi vill också skydda oss mot utspädning. En idé är att nya aktier inte ska kunna ges ut utan samtycke från samtliga grundare. Är det möjligt? Vad skriver vi för avtal då? Är det något särskilt vi bör tänka på?
Anna Helgesson |Hej, och tack för din fråga.Då det rör sig om ett aktiebolag blir aktiebolagslag (2005:551) (ABL) tillämplig ( och jag utgår i mitt svar från att det inte finns olika typer av förbehåll i vare sig tidigare aktieägaravtal eller i bolagsordningen). Till att börja med kan sägas att det finns lite olika alternativ när det kommer till att fördela aktier i ett bolag. Vill ni inte öka antalet aktier i bolaget finns alternativet att den som kommer att bli ny ägare av aktier köper av de två befintliga aktieägarna en viss mängd aktier, så att fördelningen i bolaget blir som ni vill ha det. Här är det viktigt att uppdatera aktieboken, så att det framgår vem som är ägare till vilka aktier, enligt 5 kap ABL och att aktiebreven lämnas över från den tidigare ägaren till den nya.Det finns även möjligheter att öka antalet aktier, så att resultatet blir de tre delar du nämner i din fråga. Alla sådana beslut måste fattas av bolagsstämman, 11 kap 2§ 1st ABL. För att öka antalet aktier kan en så kallad nyemission av aktier genomföras, detta innebär alltså att man skapar nya aktier i bolaget 11kap 1§ 1st 2p. ABL. De nya aktierna innebär att bolagets aktiekapital ökar, och att ägaren har rätt till bolaget utdelning 11 kap 10§ ABL. Även detta beslut ska fattas av bolagsstämman, 13 kap 11§ ABL och grundas på ett emissionsförlag som arbetats fram enligt 13 kap 3§ ABL. Detta förslag upprättas vanligen av styrelsen, men även aktieägare som inte sitter i styrelsen har rätt att lägga fram och upprätta ett sådant förslag, 13 kap 3§ ABL. Vid en nyemission har i regel har tidigare aktieägare företrädesrätt till de nya aktierna, men undantag från detta får göras om det exempelvis kan motiveras i emissionsförslaget, och att det efter omröstning vunnit med minst 2/3 av de totala antalet aktier som företräds på bolagsstämman, och minst 2/3 av de totala antalet röster som finns på bolagsstämman röstade för, 13 kap 1-2§§ ABL. När det kommer till att samtycke ska kunna krävas finns även sådana förbehåll i aktiebolagsrätten, men dessa hanterar frågan om överlåtelse av aktier till en ny förvärvare, och rör då inte frågan om att nya aktier ges ut. Ett sådant samtyckesförbehåll regleras i 4 kap 8-14§§ ABL. Detta kan väldigt kortfattat sägas innebära att om en aktieägare vill sälja aktier i bolaget måste försäljningen godkännas av bolaget. Styrelsen måste alltså lämna sitt samtycke. Om ni önskar reglera hur en försäljning av aktierna kan ske kan ni skriva ett aktieägaravtal mellan er, eller föra in förbehållet i bolagsordningen. Skillnaden är att ett aktieägaravtalet inte är offentligt, medan bolagsordningen är det. Med detta sagt skulle jag i så fall rekommendera er att skriva in det i bolagsordningen, för att på så vis ge klausulen en starkare ställning gentemot en ny köpare.Sammanfattningsvis kan sägas att det inte föreligger någon generell skyldighet för ett aktiebolag att öka antalet aktier i ett bolag, utan detta måste ske genom beslut på bolagsstämman. Om nyemission är det ni vill göra kan undantag göras från aktieägares företrädesrätt, men även detta måste godkännas av bolagsstämman. Om ni inte vill öka antalet aktier i bolaget kan den tredje person som vill bli aktieägare köpa av de två andra aktier så att fördelningen mellan aktierna blir som ni önskar. Av oavsett viket alternativ ni väljer är det viktigt att uppdatera aktieboken och det till att aktiebreven lämnas över till den nya ägaren. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen, 

Funktionär i två bolag - intressekonflikt vid rättshandlande mellan bolagen?

2014-03-26 i Bolag
FRÅGA |Hej, En person är verksam i två företag: ledamot i ett företag (Företag 1) och suppleant samt delgivningsbar person i ett annat företag (Företag 2). Kan företag 1 och 2 göra affärer med varandra, fakturera varandra mm eller blir det sk intressekonflikt företag emellan?
Per Englund |Hej!Den som har ett uppdrag för ett företag måste iakta bolagets intressen när den rättshandlar. Det kan därför vara problematiskt om en och samma person agerar ombud för båda avtalsparterna. Därmed är inte sagt att det är omöjligt att tillvarata båda bolagens intressen i ett och samma avtal. En viktigt utgångspunkt för denna frågeställning är att funktionärer i bolag hålls ansvariga inför bolagets ägare. Om bolagets ägare anser att bolagets intressen inte tillvaratagits finns risk för att ansvarsfrihet inte beviljas. Huvudsaken bör dock vara att avtalet är legitimt och att den aktuella funktionären inte åsidosätter bolagets intressen när den rättshandlar.Med vänliga hälsningar