Tillämpbara lagar på webbuktik och "white labelling products"

2017-04-29 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! jag har som plan att driva ett nätverk av e-handelsbutiker som tillämpar ett visst sorts distributionssätt. Planen är att bedriva försäljning över hela världen med hjälp av dropshipping. Det innebär att när kunden beställer från min webshop så skickas beställningsordern till en fabrik (oftast i Kina) och fabriken skickar varan direkt till kunden utan att varan någonsin kommer till Sverige (om inte kunden beställer till Sverige såklart).Nu undrar jag vilka lagar som gäller. Är det svensk lag eftersom mitt företag som framställer e-handelsbutikerna är registrerat i Sverige?Behöver jag då t.ex. erbjuda 14 dagars ångerrätt över hela världen oavsett beställare?Eller är det kinesisk lag eftersom mina varor skickas därifrån? Eller beror vilka lagar som ska tillämpas på varifrån varorna beställs?Nu till min andra fråga. När man väljer ut produkter till sin webshop så sker det ofta automatiserat. Man väljer ut vissa varor bara genom att klicka på dem och har ofta ingen direkt kontakt alls med producenten. I vissa fall har företag kontaktat producenten ifråga och gjort något som kallas "white-labeling products" vilket innebär att producenten sätter företagets logga/varumärke på de produkter företaget beställer. Jag har hört vissa skräckhistorier om att dessa företag sedan gör en rättssak av att man säljer likadana produkter som de gör men utan en logga. Är det möjligt för dem att få rätt i ett sådant mål eller är det bara en skrämseltaktik?Mvh Hampus
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Till att börja med är det viktigt att särskilja beställning av konsument från din webbutik och din beställning till det tillverkande företaget. Det här är viktigt eftersom det är olika skydd för avtal mellan företag – konsument och företag – företag, konsumentavtal erhåller alltid starkare skydd till konsumentens fördel. Vidare kommer jag att dela upp mitt svar på första delen av frågan i två delar och sedan besvara den andra delan av din fråga. Del 1 - tillämpliga lagar på webbutiken - Konsumenterna (kunderna)Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (DAL) bygger på att handel sker i eller till Sverige och är därför inte tillämplig när handel sker ut över den svenska gränsen. Det här innebär alltså att DAL är tillämplig när du säljer till konsument i Sverige, i det här fallet måste du t.ex. tillämpa 14 dagars ångerrätt i enlighet med lagen. Se här: https://lagen.nu/2005:59Det går inte att säga generellt vilken lag per se som ska tillämpas på din webbutik eftersom det oftast är lagen i det landet där mottagaren av varan bor som är tillämplig på köpet av produkten, samt att det råder olika bestämmelser för olika typer av produkter. De flesta EU-länderna har liknande konsumentskyddslagstiftning som Sverige, trots det ska du alltid säkerställa hur lagstiftningen ser ut i det landet du säljer till och hur de reglerna kommer att påverka din verksamhet. Vid handel med konsumenter i EU-länder är det Europaparlamentets och Rådet direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter som ska tillämpas eftersom det här är ett så kallat "fullharmoniseringsdirektiv", vilket innebär att den nationella lagen i alla medlemsländerna inte får vara varken mer liberal eller mer sträng är direktivet. Se här: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011L0083&qid=1493447947534&from=SV- Leverantörskedjan; näringsidkare I de här förhållandet är de inte längre svensk lagstiftning om reglerar avtalet även om företaget är registrerat i Sverige. Igen, beroende på vilket land du gör affärer med och i det här fallet även hur ert avtal ser ut så kan det vara olika regelverk som ska tillämpas.Är båda länderna medlemmar till CISG (Lag (19897:822) om internationella köp), så kommer CISG att tillämpas på ert avtal om ni inte explicit i avtalet skriver in att ni inte vill det. Vill ni inte tillämpa CISG är det att välja ett annat regelverk att tillämpa och skriva in det i kontraktet. Vidare är det viktigt att veta att länder kan göra reservationer enligt art. 95 i CISG för tillämpningen av CISG, det här kommer i så fall innebära att det är det landets nationella lag som tillämpas på avtalet. Se här: https://lagen.nu/1987:822Som du förstår finns det inget givet svar i det här fallet utan återigen, varje avtal med varje land kommer att regleras olika beroende på, vilket gör det essentiellt att undersöka hur det ligger till innan du börjar göra affärer för att veta hur avtalen regleras och hur din situation kommer att se ut. Del 2 - "white-labeling products" (märkeslösa produkter)Precis som ovan nämnt så är det CISG som är tillämpligt på ett avtal mellan dig och en leverantör som du har beställt en "white-label product" (märkeslös produkt) från om båda länderna är medlemmar till CISG. Lagen är inte tillämplig ni skriver det explicit i kontraktet eller om någon av länderna har gjort en reservation enligt artikel 95 i CISG och den andra parten inte är medlem. Det är viktigt att du iakttar så kallad due diligence (samla in och analysera företagsinformation innan påskriften av ett kontrakt) för att säkerställa så att det inte är ett intrång i några immateriella rättigheterna som eventuellt kan vara knutna till produkten. Det har förmodligen varit ett intrång i immateriella rättigheter i de "skräckhistorierna" som du har hört. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Aktiepris vid internt förvärv av aktier mellan holdingbolag och aktiebolag

2017-04-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har precis bildat ett holdingbolag där jag vill att holdingbolaget köper upp mina andelar i mina två andra bolag som är relativt nystartade. I ett av bolagen kommer jag även att köpa upp min delägares 30% för 200 000:-. Frågan är; kan jag köpa mina egna aktier för 1 krona eller måste det som minst vara anskaffningsvärdet?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du har valt att ställa din fråga till Lawline!Syftet med ett holdingbolag är att agera som moderbolag och förenkla köp och försäljning av dotterbolag, fördelen är att dotterbolag i vissa fall kan säljas helt utan skattekonsekvenser. Det finns en hel del fallgropar och vid genomförandet av försäljningar av den hör typen bör du ta hjälp. Enligt svensk lagstiftning kan du sälja ditt svenska fåmansbolag till underpris när holdingbolaget tar över det, förutsättningen är dock att holdingbolaget är ett aktiebolag registrerat antingen i Sverige eller annat EU-land.Ett holdingbolag vars enda syfte är att inneha andelar i andra företag, som inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av dessa företag, betraktas inte som en beskattningsbar person av Skatteverket. Ett holdingbolag som deltar i förvaltningen av företagen det äger andelar i, anses vara en ekonomisk verksamhet och kommer att vara skattskyldig för transaktioner såsom administrativa och finansiella tjänster.En överlåtelse av aktier till ett holdingbolag från ett bolag där innehavaren av aktierna har tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning, kommer att vara en skattefri transaktion trots att säljaren äger 30% av aktierna. Sammanfattningsvis så måste det först och främst avgöras om ditt holdingbolag utgör en ekonomisk verksamhet eller inte för att kunna avgöra om skatteplikt föreligger. Själva överlåtandet av aktierna till underpris, att du köper dina aktier till ett underpris, finns det inget förbud mot utan det är de skattepliktiga konsekvenserna som spelar roll. Som tidigare nämnt så är inte enbart innehav eller förvärv av andra bolag klassificerat som ekonomisk verksamhet, vilket innebär att ditt holdingbolag inte är en beskattningsbar person. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man föra över ett aktiebolags pengar på ett bankkonto till ett kapitalförsäkringskonto om det är allt aktiebolaget äger?

2017-04-15 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har ett s k vilande aktiebolag sedan flera år. Aktiekapitalet i reda pengar sitter på ett bankkonto. Nu undrar jag om det är OK att föra över dessa pengar till ett Kapitalförsäkringskonto för att pengarna ska generera lite avkastning? I dagsläget blir det ju noll och ingenting. Tack på förhand för hjälp och info!
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om ditt aktiebolag kan flytta över pengarna på bankkontot till ett kapitalförsäkringskonto istället.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningJa, du kan föra över pengarna till ett kapitalförsäkringskonto. Det viktiga är att ditt aktiebolags egna kapital är lika stort som det du har registrerat som bolagets aktiekapital.Vad är aktiekapital?Aktiekapitalet är bara en bokföringspost.Det speciella med aktiekapitalet är att det måste finnas eget kapital som motsvarar det i bolagets balansräkning (en av delarna i ett aktiebolags årsredovisning).Bolaget kan behöva likvideras om aktiekapitalet inte är tillräckligt täckt av eget kapital (25 kap. 13 § första punkten aktiebolagslagen). Vill du läsa mer om tvångslikvidation av aktiebolag på grund av kapitalbrist kan jag rekommendera följande tidigare svar på Lawline som bl.a. behandlar den frågan: Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist.Därför spelar det ingen roll att du har pengar på just ett bankkonto, som du anser utgör aktiekapitalet. Det viktiga är bara att aktiekapitalet finns kvar i bokföringen.Observera att aktiekapitalet kan vara förbrukat även om du har pengar på ett bankkonto. Ett exempel vore om ditt aktiebolag skulle ha så mycket skulder så att det inte finns något eget kapital kvar i bokföringen.Kan du föra över pengarna till ett kapitalförsäkringskonto?Du kan överföra pengarna till andra konton, eftersom aktiekapitalet bara måste finnas kvar i bokföringen. Det viktiga är att aktiebolaget har så mycket eget kapital kvar att det motsvarar vad du har registrerat som aktiekapital. Det aktiekapitalet kan finnas i form av tillgångar på t.ex. ett kapitalförsäkringskonto.Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med aktiekapital är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rotationsschema i styrelsen för ideell förening

2017-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ideell förening ersätta valberedningens förslag och årstämmas val av ledamöter till styrelsen, med ett rotationsschema bland medlemmarna för styrelseuppdrag? Frågan uppstod på ett årsmöte för en koloniträdgårdsförening då en motion om rotationsschema diskuterades. Motivationen var att ett rotationsschema skulle kunna lösa problemet med att engagera föreningsmedlemmar till styrelsearbete. Det skulle fungera så att medlemmen startar sin 3-åriga period i styrelsen med ett successivt ökande styrelseansvar med start som suppleant, sen ledamot, för att till sist avsluta som kassör eller ordförande. Diskussionen kring motionen kretsade kring: formella krav på ideella föreningar, krav på stadgeändringar, demokratiprinciper, lämplighet för styrelsearbete samt kontinuitet i föreningsarbetet. Medlemmarna avslog motionen med motivation att underlaget inte var tillräckligt för att ett väl övervägt beslut skulle kunna fattas.
JR Umeå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med ditt ärende.Jag förstår din fråga som att det uppstått en konflikt kring styrelsen för en koloniträdgårdsförening gällande införandet av ett rotationsschema där föreningsmedlemmarna väljs in till olika poster i styrelsen. Schemat skulle för vardera medlem löpa under en 3-års period, där medlemmarna successivt väljs till högre poster med start som suppleant, för att sedan möjligtvis väljas till kassör eller ordförande. Ni undrar om det är okej att använda sig av detta schema istället för valberedningens förslag. Formella krav på ideella föreningarI Sverige finns ingen lag som reglerar den inbördes ordningen för styrelsearbete i ideella föreningar. En ideell förening är en juridisk person, vilket innebär att föreningen i sig kan rättshandla och ingå avtal. Om en förenings tillgångar överstiger 1 500 000 kr, så finns krav att bokföring ska föras enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) (BfL). Oavsett huruvida föreningen omfattas av krav på bokföring så ska ett årsbokslut föras enligt 6:3 BfL, vilket innefattar resultaträkning och balansräkning. De krav som ställs utifrån Bolagsverket och praxis är att en ideell förenings verksamhet ska ha ett ideellt syfte och att den ska företrädas av en styrelse som väljs på årsstämman (föreningsstämman). Styrelsen ska bestå av minst 3 medlemmar, utifrån bolagsverkets riktlinjer, men något lagstadgat krav finns inte och styrelsen kan därför bestå av en ensam ledamot. Krav på stadgeändringarFöreningens arbeta styrs av stadgarna som väljs på föreningsstämman, och beslut rörande ändringar av stadgan röstas vanligtvis igenom med absolut majoritet (mer än hälften av rösterna). Dock kan ni föreskriva i stadgarna att annan typ av majoritet kan användas, på samma sätt som ni kan förskriva i stadgarna att tillsättning av styrelseledamöter ska ske via ett rotationsschema. Driver ni en bokföringspliktig förening (se ovan), kan det finnas krav på att styrelseledamoten inte ska ha näringsförbud. Styrelseledamöternas skyldighet att verka för föreningens ändamål är mer av moralisk än lagstadgad natur för ideella föreningar, och hur styrelseledamöter tillsätts styrs av stadgarna. Ni har med andra ord all rätt att ändra stadgan till att göra rotationsschemat gällande för er. Det finns inget lagstadgat hinder för er att använda detta schema. Lämplighet för styrelsearbeteI ekonomiska föreningar (föreningar som verkar för medlemmarnas ekonomiska intresse) finns begränsningar för vem som får ta ett styrelseuppdrag. För en ideell förening finns ingen sådan begränsning vilket innebär att ni i praktiken obehindrat skulle kunna ha ett rullande schema för tillsättning av styrelsemedlemmar. Beslutet om ett rotationsschema verkar vara i enlighet med verksamhetens ändamål, vilket delvis verkar vara att medlemmarna ska vara mer aktiva i styrelsearbetet, och därmed ser jag inga hinder för er att införa detta. Det som styr är medlemmarnas röst på föreningsstämman och att beslutet inte ska strida mot stadgarna. Vill ni ha vägledning hur ni ska genomföra sådana här beslut så kan lag (1987:667) om ekonomiska föreningar användas som riktlinje, även om den inte kan tillämpas juridiskt på er förening.Bolagsverkets information gällande ideella föreningar hittar ni här.Hoppas att ni fått svar på er fråga, och ni är välkomna att vända er till Lawline igen om ni har ytterligare funderingar. Vänliga hälsningarJessica Andersson

Förtäckt värdeöverföring ekonomisk förening?

2017-04-28 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening sälja sin fastighet till ett lägre pris än marknadspriset och själv bestämma köpare?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ekonomisk förening ska värna om sina medlemmar och deras intressen. Detta innebär att den ekonomiska föreningen givetvis ska göra de beslut som gynnar föreningen mest även ekonomiskt. Dock har föreningen själva möjlighet att sälja en fastighet under marknadsvärdet om stämman eller styrelsen anser att det är ett bra beslut för föreningen, likaså får de välja köpare om så önskas. Skulle priset understiga bruttovärdet av fastigheten och det visar sig att föreningen säljer fastigheten till klart underpris för att gynna viss person, kan detta ses som en olovlig värdeöverföring, se 9 kap lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För att det ska ses som en olovlig värdeöverföring krävs dock som ovan nämnt att beloppet understiger bruttovärdet (ej marknadsvärdet).Hoppas att du fick svar på din fråga!

Handelsbolag

2017-04-23 i Bolag
FRÅGA |Vad blir konsekvensen av att bolagsmännen inte registrerar sitt bolag (handelsbolag)? Hänvisa till lag.
Julia Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med följer det av 1 kap. 1 § lagen om handelsbolag och enkla bolag att ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret. Ett icke registrerat handelbolag är enligt 1 kap. 3 § lagen om handelsbolag och enkla bolag ett enkelt bolag. För att starta ett handelsbolag krävs det alltså att man ska skicka in en anmälan om att registrera bolaget. Bolaget får genom registreringen sitt namn och organisationsnummer. Ett handelsbolag måste registreras hos Bolagsverket och då blir handels-/kommanditbolagets namn skyddat i det län där företaget är registrerat. Det är först när ett handelsbolag har registrerats som man kan ansöka om godkännande för F-skatt, momsregistrering och arbetsgivarregistrering.Så konsekvensen blir att man aldrig får sitt företagsnamn registrerat varför detta inte heller blir skyddat utan alla andra är fria att använda det namnet. Den andra konsekvensen är att man utan organisationsnummer inte kan få F-skattsedel. Man får driva ett enkelt bolag utan F-skatt men då måste kunden, den man tillhandahåller verksamhetens produkt till dra av skatt eller betala socialavgifter, se 10 kap. 11 § skatteförfarandelagen. Av den anledningen är det att rekommendera att ha en F-skattsedel. Då sköter bolagsmännen allt sånt själva och behöver således inte belasta sina kunder med något extra arbete. Du kan läsa om F-skatten i 9 kap. skatteförfarandelagen. Att vara momsregistrerad är också förmånligt då detta innebär att näringsidkaren får dra av den ingående momsen, det vill säga belastas aldrig av momsen som ligger på priset på nästan alla varor.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Hur skyddas fordringsägare i en ekonomisk förening?

2017-04-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar vad finns för ekonomisk skydd för fordringsägare i en ekonomisk förening. I ett aktiebolag är väl skyddet de 50 000 som sätts in vid start. Hur är det vid ekonomiska föreningar?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Medlemmarna respektive ägarna ansvarar inte för skulderna I både aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att delägarna (aktiebolag) och medlemmarna (ekonomiska föreningar) som huvudregel inte ansvarar för bolagets respektive föreningens förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen samt 1 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns dock bestämmelser i båda lagarna om personligt betalningsansvar för bl.a. styrelseledamöter i vissa fall.Vad är bundet eget kapital?I ett (privat) aktiebolag ska aktiekapitalet mycket riktigt uppgå till minst 50 000 kr (1 kap. 5 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet är en del av det bundna egna kapitalet. I en ekonomisk förening gäller att medlemmarnas insatser är bundet eget kapital. Hur stort det bundna egna kapitalet är i en ekonomisk förening beror alltså dels på hur många medlemmar föreningen har, dels hur stor varje medlems insats är.Hur skyddas det bundna egna kapitalet?Bundet eget kapital får inte användas hur som helst, delvis på grund av att fordringsägarna ska skyddas mot att tillgångar lämnar föreningen eller bolaget. När tillgångar lämnar bolaget kallas detta för en värdeöverföring.En ekonomisk förening kan exempelvis välja att köpa en bil för pengarna som sattes in av medlemmarna när föreningen startades (det finns ju fortfarande 50 000 kr kvar i tillgångar i föreningen, förutsatt att bilen inte köptes för mer pengar än den faktiskt är värd). Om föreningen däremot beslutar att medlemmarna ska få plocka ut pengarna som finns på bankkontot försvinner dessa helt från föreningen och därmed har en värdeöverföring skett.Värdeöverföringar får endast ske om det efter överföringen finns täckning för det bundna egna kapitalet (9 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Om det bundna egna kapitalet är 50 000 kr ska motsvarande tillgångar finnas kvar i föreningen efter överföringen. Om föreningen går bra och tillgångarna har ökat till 100 000 kr får alltså utdelning göras med högst 50 000 kr.Vad händer om en värdeöverföring sker ändå?Om en värdeöverföring har skett på så sätt att föreningens tillgångar är lägre än det bundna egna kapitalet kan den som har mottagit värdeöverföringen bli tvungen att återbära denna, dvs. betala tillbaka eventuella pengar eller ge till baka egendom (9 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det förutsätter dock att mottagaren var i ond tro (visste eller borde ha insett att värdeöverföringen var otillåten). Annars kan istället den som t.ex. den som har beslutat om värdeöverföringen bli skyldig att ersätta föreningen.Det är ofta i samband med konkurs eller likvidation som eventuella återbäringar blir aktuella med syfte att se till att fordringsägarna får betalt.SlutsatsSkyddet för fordringsägarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar är mycket snarlikt. Den stora skillnaden är att ett aktiebolag har ett bestämt belopp som det bundna egna kapitalet inte får understiga (50 000 kr).

Krav på att revisor är medlem i ideell förening

2017-04-05 i Föreningar
FRÅGA |Måste en revisor vara medlem i den idiella förening som hen ska vara revisor i?
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget krav på att revisorn är medlem i den ideella förening som hen ska vara revisor i.Revisorn får vara medlem i föreningen men det är inget krav. För att undvika att en jävssituation uppstår så kan det vara att föredra att revisorn inte är medlem i föreningen.Revisorn får dock inte vara styrelseledamot, styrelsesuppleant eller gift,sambo eller nära släkt med någon i styrelsen.Hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,