Karin Olofsson | Hej och tack för din fråga. Enligt 2 kap. 20§ Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser. Detta betyder att ni båda (som bolagsmän) är ansvariga för bolagets skulder. Med vänlig hälsning

Alexandra Leppälä |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Ett handelsbolag är en associationsform där bolagsmännen är personligt och solidariskt ansvariga. Det är bolagsmännen som gemensamt kommer överens om vem det är som får ingå avtal i handelsbolagets namn. För att ta reda på vem det är som har firmateckningsrätt i handelsbolaget du ingått ett kontrakt med kan du vända dig till bolagsverket och begära ut ett registreringsbevis. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning, 

Viktor Persson |Hej, och tack för att du kontaktar Law-Line med dina frågor! För det första ska sägas att den ägarkonstruktion som du lagt fram inte riktigt går ihop – om ert Svenska aktiebolag ägs av ert schweiziska aktiebolag kan det inte även ägas gemensamt av dig och din bror. I sådana fall ägs det helt av det schweiziska bolaget där du och din bror är till 50 % vardera är delägare. Här är alltså informationen som du ger litet bristfällig – det som du bör ta reda på här är vem som faktiskt står som den slutgiltiga ägaren; är det du och din bror som fysiska personer, eller är det du och din bror som fysiska personer genom det schweiziska bolaget. Om det är så att aktierna i ert gemensamt ägda svenska aktiebolag ägs genom ert schweiziska bolag, och ägarandel i detta bolag är 50 % vardera – då har du som aktieägare i det schweiziska bolaget rätt till hälften av värdet i detta bolag – eftersom du äger 50 % av aktierna. Detta kan alltså inte förändras genom någon nyemission i det svenska bolaget, såtillvida nyemissionen inte gjorts till en ny ägare vid sidan av det schweiziska bolaget. Eftersom läget är en aningen oklart går jag istället vidare till att förklara innebörden av de materiella reglerna som gäller vid nyemission i Sverige. Enligt 13:1 1 st. aktiebolagslagen (https://lagen.nu/2005:551) (ABL) stadgas att huvudregeln är att var aktieägare vid en nyemission ska ha företrädesrätt till nya aktier proportionellt till dennes nuvarande aktieinnehav i bolaget. Det finns ett antal undantag från regeln och dessa stadgas i 13:1 2 st. ABL, och dessa blir i första hand tillämpliga när betalning av aktierna görs genom apportegendom. Då det inte finns förutsättning för någon djupare bedömning av frågan, eftersom det saknas information om omständigheterna gällande nyemissionen, får antas att vid emissionen var huvudregeln enligt 13:1 1 st. ABL tillämplig. Detta betyder alltså att du haft företrädesrätt vid nyemissionen. Effekten av att detta inte beaktats vid emissionen, samt att du inte erhållit någon information om nyemissionen, är att du bör äga rätt till skadestånd gentemot din bror enligt 29:3 ABL. Vidare bör du även kunna väcka talan om att upphäva nyemissionen enligt 7:50 ABL. Huvudregeln är att ett sådant klagande måste göras senast tre månader efter beslutet, men eftersom du inte erhållit en korrekt kallelse till bolagsstämman där nyemissionen beslutades, gäller en förlängd tidsgräns enligt 7:51 2 st. 3 p. ABL. Därav bör beslutet kunna klandras, vilket görs i domstol. Till sist vad det gäller omständigheten att din bror förfalskat din namnteckning. Detta är en mer allvarlig art av åtgärd som anses utgöra brott enligt 14:1 brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700) (BrB) – nämligen brottet urkundsförfalskning. Om detta bör du rapportera till åklagare.

Sofia Lilja | Hej och tack för din fråga! Regler om ekonomiska föreningar regleras i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. Enligt 8 kapitlet 1§ lag om ekonomiska föreningar ska en ekonomisk förening ha minst en revisor. Vidare så krävs det att revisorn är auktoriserad om bolaget uppfyller mer än ett av kriterierna som stadgas i 8 kapitlet 5§ lag om ekonomiska föreningar. Dessa kriterier är: 1. medelantalet anställda i föreningen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, 2. föreningens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, 3. föreningens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Förarbetena till lag om ekonomiska föreningar (proposition 2005/06:97) poängterar vikten av att revisorn för en ekonomisk förening inte är jävig (en situation då en person kan uppfattas som partisk) och att revisorn därför inte har några bindningar till den som har hand om föreningens redovisning.   8 kapitlet 7§ i lag om ekonomiska föreningar stadgar vem som inte får vara revisor i en ekonomisk förening. Om man uppfyller någon av paragrafens sex punkter får man alltså inte vara revisor för den ekonomsiska föreningen. Dessa punkter är: 1. är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll däröver, 2. är anställd hos eller på annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller någon som avses i 1, 3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver, 4. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1, 5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 6. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i låneskuld till denna eller ett annat företag i samma koncern eller har en förpliktelse som föreningen eller ett sådant företag har ställt säkerhet för.   Sjätte punkten är till för att möjliggöra för medlemmar att vara revisor, så svaret på din fråga är Ja men för att det ska vara lagenligt får inga kriterier av punkterna vara uppfyllda och det är viktigt att den medlemmen inte på något sätt hjälper till med bokföringen. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen 

Frida Lindberg |Hej,Tack för din fråga! Just när det gäller insatser i bostadsrättsförening måste beslutet hänskjutas till föreningsstämman. Detta kan inte ändras av stadgarna.För att beslutet ska kunna tas på föreningsstämman krävs endast enkel majoritet. När beslutet är taget måste det skickas in för registrering hos Bolagsverket och ett år efter denna registrering kan beslutet verkställas.Vänligen,

jacob sandelin | Hej, tack för din fråga.  Ideella föreningar regleras inte i lag. Ledning får istället sökas ur vad vi brukar kalla "god företagssed". Detta är i praktiken den information vi kan utläsa ur litteraturen och domstolarnas tidigare avgörande.  Jag ser att du har gjort din hemläxa och kan inte annat än instämma. De 4 kategorier du anger stämmer. Jag ska således endast kort utveckla några punkter jag anser vara viktiga. Domstolen har i NJA 1988 s 283 prövat uteslutning ur en föräldrakooperativ förening där medlemskapet hade ekonomisk betydelse för medlemmarna. Det är även just i sådana fall, när medlemskapet hade ekonomisk betydelse, som domstolen undantagsvis prövat uteslutnings materiella grund. Beträffande din fråga om formalia fel återknyter även detta till att ideella föreningar inte regleras i lag. Utgångspunkten för ideella föreningar är istället stadgarna där det som regel angetts vem som är behörigt att utesluta, hur detta ska ske samt under vilka förutsättningar. I de fall stadgarna inte ger någon ledning ska man som regel se tillbaka på föreningens interna praxis. Alltså måste en uteslutning kunna härledas till föreningens interna praxis för att den ska vara accepterad.   Samtliga ideella föreningar måste dock iaktta likabehandlingsprincipen, vilken innebär att ingen medlem ska gynnas framför annan. Då jag inte har någon mer information om föreningens stadgar kan jag inte göra en mer djupgående bedömning   Lycka till 

Sofia Timoudas |Hej och tack för din fråga, Inledningsvis kan sägas att ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna saknar personligt ansvar för bolagets förpliktelser. En aktieägare riskerar i princip enbart aktiekapitalet. I 1 kap. 3 § aktiebolagslagen står att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Den personliga ansvarsfriheten är däremot inte undantagslös. Åtgärder som vidtas före registreringen hos Bolagsverket kan medföra personligt ansvar. Dessutom kan personligt ansvar bli aktuellt om den verkställande direktören och styrelsen inte fullgör vad som åligger dem i samband med reglerna om likvidation. I 25 kap. 18 § aktiebolagslagen står att om styrelsen har underlåtit att bl.a. upprätta balansräkning och låtit bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning, underlåtit att sammankalla till en första kontrollstämma eller underlåtit att ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation är bolagets företrädare personligt betalningsansvariga. Även aktieägare bär ett personligt betalningsansvar om denne med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet enligt 25 kap. 19 § aktiebolagslagen. Vidare finns undantag från regeln om personligt ansvar enligt praxis, men denna praxis är omstridd.   Vad gäller obetalda skatter regleras detta i 59 kap. 12 – 13 §§ skatteförfarandelagen. Där står att om en företrädare för en juridisk person bl.a. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp eller inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp, den skatten eller den avgiften som den juridiska personen har gjorts ansvarig för. Notera slutligen att det finns ett förbud mot s.k. målvakter enligt 30 kap 1 § aktiebolagslagen. Med målvakt menas i detta sammanhang en fysisk person som tar på sig ett civilrättsligt ansvar genom att exempelvis vara verkställande direktör i ett bolag åt någon annan. Sammanfattningsvis kan därför sägas att för att du ska få vara verkställande direktör i aktiebolaget, förutsätter detta att det inte rör sig om ett sådant förhållande som beskrivs i 30 kap. 1 § aktiebolagslagen, d.v.s. i princip att detta inte är ägnat att dölja vem som utövar den faktiska ledningen av bolaget. Huruvida du som verkställande direktör sedermera blir ansvarig för obetalda skatter eller likvidation beror på om rekvisiten i övriga nämnda bestämmelser är uppfyllda eller inte. 

Mats Carlasjö |Hej och tack för din fråga!Enligt det generella låneförbudet i 21 kap. 1 § ABL är det förbjudet för ett aktiebolag att lämna penninglån till en aktieägare, styrelseledamot eller en verkställande direktör samt fysiska eller juridiska personer som är närstående till dessa personer. Från förbudet mot sådana närståendelån görs vissa praktiskt viktiga undantag.Ett sådant undantag är det i 21 kap. 2 § st. 2 ABL. Denna bestämmelse stipulerar att ett lån är tillåtet till en aktieägaren eller närstående till denna om deras gemensamma aktieinnehav inte överstiger 1 procent. Bestämmelsen utgör alltså enbart ett undantag för någon som i egenskap av aktieägare tillhör den förbjudna kretsen.Undantaget omfattar dock inte någon som tillhör den förbjudna kretsen på den grunden att hen är närstående till någon i ledande ställning. En låntagande aktieägare kan således inte samtidigt vara  verkställande direktör eller närstående till denne  om undantaget ska gälla. I det här fallet är det alltså du som har tolkat rättsläget korrekt.Aktiebolagslagen finner Ni https://lagen.nu/2005:551Vänligen,