Skriva in någon i en styrelse.

2018-01-17 i Bolag
FRÅGA |Kan man skriva upp vem som helst att ingå i en styrelse till ett bolagsengagemang.detta handlar om utan den uppskrivnes medverkan eller vetskap
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Att ingå i en styrelse är ett uppdrag man som person åtar sig. Det innebär att personer som ingår i styrelser vet om att de gör de för de har godkänt att anta en viss position och allt vad den innebär.En person som utses till ledamot i ett bolag får med det uppdraget ett ansvar över verksamheten. Ansvaret varierar naturligtvis efter vilken form bolaget bedrivs men det är likväl ett ansvar. Det skulle vara ohållbart om styrelsemedlemmar registreras utan sin vetskap om det, och naturligtvis är det inte legitimt. Det finns även krav på vem som får åta sig uppdrag i en styrelse och hur en styrelse ska utformas, samt registreras. Reglerna är lite olika beroende på i vilken bolagsform bolaget bedriver sin verksamhet. Svaret på din fråga är dock att en styrelse inte är behörig om styrelsemedlemmarna inte existerar, och om personen existerar kan dennes identitet anses ha använts olovligt. Hoppas svaret är behjälpligt.Med vänliga hälsningar

Göra sig av med en aktieägare

2018-01-10 i Bolag
FRÅGA |Jag har 50% aktier i en aktiebolag men är inte firmatecknare eller i styrelse. Är det någonting som jag ska vara rädd för t.ex om ledamöter och suppleant tillsammans med andra aktieägare kommer överens att bli av med mig.
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är bolagsstämman som väljer styrelse och det är styrelsen som ansvarar för att teckna bolagets firma (8 kap 35 § ABL). En enskild styrelseledamot är däremot inte ensam behörig att teckna avtal, varav denna får behörighet genom att bli personligt bemyndigad såsom särskild firmatecknare (8 kap 37 § ABL). Vidare får styrelse bemyndiga VD, styrelseledamot eller någon annan att företräda bolaget utåt. Att du inte är särskild firmatecknare eller med i styrelsen har alltså ingen påverkan på huruvida ledamöter, suppleanter eller andra aktieägare kan göra sig av med dig. Utan det betyder endast att du inte kan sluta avtal med utomstående för bolagets räkning. Som aktieägare har du fortfarande rättigheter såsom att kunna närvara på bolagstämma (se 7 kap 1 § ABL) och vara med och rösta (se 7 kap 8 § ABL). Övriga aktieägare och styrelse kan aldrig rösta ut en annan aktieägare. Om man är minoritetsägare och innehar en tiondel av alla aktier så kan däremot en majoritetsägare som äger mer än 90 % av alla aktier lösa ut minoritetens aktier (22 kap 1 § ABL). I ditt fall är detta inte aktuellt eftersom du äger 50 % av alla aktier. Det är sammanfattningsvis svårt att göra sig av med en aktieägare. Men det finns sätt att göra det, varav två exempel illustreras nedan. 1. Träda i likvidation och sedan köpa innehållet av likvidatorn för att sedan starta upp verksamheten igen, utan en av ägarna (se 25 kap ABL om likvidation). 2. Inte låta en aktieägare få del av vinstutdelning (utsvältning). Dock finns en minoritetsskyddsregel i 18 kap 11 § ABL, vilket kan användas av ägare om 10 % av aktierna. I ditt fall eftersom du har hälften av aktierna så är det liten risk för att utsvältning skulle bli ett problem.Hoppas du fick svar på din frågaFör mer frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Klander av stämmbobeslut

2018-01-02 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är VVD Ordförande i ett privat AB tillsammans med 2 st delägare varav två st (ink mig själv) äger 24% vardera och resterande till 3e part.Jag blev kallad till extra bolagsstämma 2 veckor innan mötet och dom vill att jag ska lämna styrelsen, vilket jag är helt 100% emot detta beslut. Jag skrev inte under eller godkände någonting alls Men revisorn skickade in ärendet till Bolagsverket Och det är inte klart ennu men vad kan jag göra eller kolla upp för att undvika ändringen?Mvh Mattias
Jesper Lublin |Hej och tack för din fråga.Din fråga rör klander av stämmobeslut och jag tolkar det som att du söker svar på om du kan undvika att behöva lämna din styrelsepost. Klander, regleras i 7 kap. 50 § Aktiebolagslagen. Där anges att minoritetsaktieägare kan få till en ändring eller hävning av ett stämmobeslut om det har varit lagstridigt eller i sådana fall där majoritetsreglerna inte har efterföljts. Maximalt tre månader får ha gått sedan beslutet innan klandertalan väcks.Med det sagt så har du inte angett någon omständighet som är lagstridig eller annat. Beslutandemakten på stämman sker genom majoritetsprinciperna. Det är antingen absolut eller relativ majoritet som gäller för att ta beslut i frågor på stämman, se 7:40-41 Aktiebolagslagen. Eftersom de andra aktieägarna har haft majoritet, enligt båda typerna, vid beslutsfattandet kommer röstproceduren anses vara giltig.Det kan vara så att ni har fastslagit en annan röstlängd, än efter aktieägarantalet, i era stadgar. Detta är otroligt men kan förändra situationen. I stadgan skulle ni också kunna ha beslutat att ni ska vara berättigade en styrelsepost såsom aktieägare, kontrollera detta.Kontentan av mitt svar är alltså att du inte kommer att vinna framgång med en klandertalan med grund av att besluten har varit lagstridiga. Du har inte heller angett några omständigheter som talar för att ditt minoritetsskydd har brutits. Minoritetsskyddet berättigar inte heller till en styrelseplats.Om du har några följdfrågor eller vill ha vidare hjälp i ärendet kan du kontakta mig på jesper.lublin@lawline.se.Med vänlig hälsning,Jesper Lublin

Lån till närståendes bolag

2017-12-28 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har ett Aktiebolag som jag sitter som styrelseordförande i, aktiebolaget är redan startat och igång men aktiebolaget behöver ta ett lån. Jag hade då tänkt att låna pengar av min pappas Aktiebolag, det kommer vara ett riktigt lån med regelrätt ränta och återbetalningsskyldighet.Är detta ett Förbjuden lån och omfamnas detta av aktiebolagslagen?
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Lånet omfattas inte av låneförbudet utifrån de angivna förutsättningarna, eftersom företagen får/ger det på affärsmässiga grunder. Det är viktigt att det enbart sker i detta syfte och inte av personliga intressen! Så som jag förstår dig behöver ett aktiebolag A, som du är ordförande i, ta ett lån av aktiebolag B som ägs av din pappa. Det finns alltså en närståenderelation mellan långivare och låntagare som kan ställa till problem. Men, lånet sker med ränta och återbetalningsskyldighet - med andra ord så som om det skett till en utomstående person.Huvudregeln är att penninglån från ett aktiebolag till ett företag som en närstående äger är förbjudet. Det är förbjudet om den närstående ägaren, din pappa, har bestämmande inflytande i aktiebolag B enligt 21:1 Aktiebolagslag (se särskilt p.4). Så antar jag är fallet. Däremot är lån som sker uteslutande för företag A:s rörelse och att B lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl inte förbjudet enligt 21:2 AktiebolagslagMed vänliga hälsningar

En hembudsklausuls omfattning

2018-01-12 i Bolag
FRÅGA |Hej jag har jag en fråga kring aktiebolagsrätt. Om vi har fyra personer A, B, C och D som äger aktier, i bolagsstämman finns det en hembudsklausl där det står "Har en aktie övergått till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten kan inte utnyttjas för ett mindre antal aktier, utan omfattar samtliga aktier, i erbjudandet".A vill ge sina aktier till B. C och D vill inte att B ska äga 50% och vill därför över en 1/3. Kan de göra det?
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt om inget annat följer av förbehåll som anges i bolagsordningen (se 4 kap 7 § aktiebolagslagen, ABL). En hembudsklausul som är angiven i bolagsordningen inskränker huvudregel om aktiers fria överlåtbarhet (se 4 kap 27 § ABL). I din fråga anger du att hembudsklausulen finns i bolagsstämman, vilket jag tolkar som att du menar bolagsordningen. I 4 kap 28 § ABL anges vad en hembudsklausul ska innehålla vilket bland annat är om ett erbjudande om hembud skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Detta är således uppfyllt i ditt fall eftersom klausulen anger att lösningsrätten inte kan utnyttjas för mindre antal aktier än vad som omfattas i erbjudandet. Hembudsklausulen i ditt fall har du vidare angett lyder som följande: "Har en aktie övergått till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien." Min tolkning är att om en aktie överlåts till någon som är aktieägare inom bolaget som exempelvis B, så aktualiseras inte hembudsklausulen. Det leder vidare till att huvudregeln fortsatt bör gälla. Med detta sagt så har C och D ingen lösningsrätt eftersom hembudsklausulen bara aktualiseras om det är en överlåtelse som sker till någon som inte är aktieägare i bolaget. Det är fullt möjligt att begränsa lösningsrätten till att gälla endast vid exempelvis förvärv som görs av person som inte tidigare är aktieägare. Sen vet jag inte om det finns ytterligare förbehåll eller något aktieägaravtal. Men utifrån förutsättningarna i frågan så torde inte hembudsklausulen aktualiseras i detta fall. Hoppas du fick svar på din frågaFör mer juridisk rådgivning är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Möjlighet till skadestånd från aktieägare som skadat bolaget

2018-01-03 i Bolag
FRÅGA |En minoritetsägare i ett AB, varken styrelseledamot eller firmatecknare förmådde en extern firmatecknare att med sitt bankID, logga in och upprätta ett stämmoprotokoll via verksamt.se. I protokollet står att minoritetsägaren valts till ordförande och att samtliga aktieägare var på plats och röstade för beslutet. Stämman "hölls" i Stockholm men majoritetsägaren var i Spanien vid tillfället. Händelsen är polisanmäld.Protokollet skrevs under av minoritetsägaren med bankID och handlades av bolagsverket. Personen försökte dagen efter ändra firmateckningen i bolaget samt, i egenskap av styrelseordförande flytta bolagets domän till sig själv som privatperson, detta stoppades dock i tid. Övriga aktieägare ämnar använda protokollet som minoritetsägaren signerade med sitt bankID som bevisning. Aktiebolaget stod, när detta skedde, i begrepp att genomföra en emission av preferensaktier och hade tagit emot ca 2 miljoner kr från investerare. När denna situation uppdagades och personen hotades med polisanmälan och stämning för förfalskning av protokoll ringde personen till de som investerat och spred en lögn om att två namngivna personer i bolaget förskingrat pengar. Majoriteten av investerarna avbröt investeringen vilket troligen var personens avsikt, att sabotera. Bolaget led alltså ekonomiska skador samt skador på varumärken (företagets likväl som privata) som ännu är svåra att värdera. Vilka punkter kan personen stämmas på? Hur stort skadestånd kan vi yrka på? Är som sannolik?
Louise Beskow |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Först och främst vill jag verkligen beklaga den situation som ni hamnat i. I mitt svar kommer jag att utgå ifrån att minoritetsägaren är en verklig person och inte en juridisk person (företag). Först kommer jag redogöra lite generellt för hur skadeståndsrätten fungerar. Därefter kommer jag gå in på era möjligheter till skadestånd och slutligen kommer jag sammanfatta vad jag kommit fram till. Har ni följdfrågor så kan vi diskutera det vid den telefonuppföljning som ni beställt. Jag kommer att ringa er på fredag 10:00. Passar inte tiden är ni välkomna att kontakta mig på louise.beskow@lawline.se så hittar vi en ny tid. SkadeståndsrättenSkadeståndslagen är en så kallad ramlag. Det innebär att den anger grundläggande regler och principer men att specifika regler om skadestånd även kan finnas i andra lagar eller i allmänna rättsliga principer. Olika typer av skadorInom skadeståndsrätten finns huvudsakligen fyra olika typer av skador:1. Personskador vilket är skador på en persons fysiska kropp, exempelvis brutet ben2. Sakskador vilket är skada på en fysisk sak, exempelvis en maskin eller ett hus3. Förmögenhetsskador vilket utgör en ökad kostnad för den skadelidande eller inkomstbortfall4. Kränkning vilket utgör en kränkning av någons integritet, omfattar enbart skador mot privatpersoner Förutsättningar för skadeståndEn förutsättning för att skadestånd ska kunna krävas är att det uppstått en skada och att den som orsakat skadan varit vållande till den. Det behöver också finnas ett tydligt orsakssamband mellan den vållandes agerande och skadan som uppstått. Är alla dessa villkor uppfyllda ska skadestånd som huvudregel utgå. Observera dock att det finns vissa undantag till detta, exempelvis nödvärn. Ersättning för ren förmögenhetsskadaEftersom varken person- eller sakskada är aktuell i ert fall kommer jag enbart redogöra för vad som gäller för förmögenhetsskador. Jag bedömer utifrån er frågeställning att bolaget lidit skada genom att bolagets värde sjunkit på grund av minoritetsägarens agerande. Kanske har bolaget även lidit skada på annat vis men det framgår inte utifrån er fråga. Det kan även vara så att ni som enskilda aktieägare lidit en skada till följd av minoritetsägarens agerande. Om varumärket skadats så utgör även det en ren förmögenhetsskada. Förutsättning för ersättning för ren förmögenhetsskadaI skadeståndslagen anges att om någon vållat en ren förmögenhetsskada genom brott så ska denne ersätta skadan. Enligt praxis innebär det huvudsakligen att det måst vara tal om ett brott för att man ska kunna få ersättning för ren förmögenhetsskada. Skadestånd enligt aktiebolagslagenNu framgår det inte om minoritetsägaren inte bara varit aktieägare utan även styrelseledamot men oavsett det så kan en skadeståndstalan föras enligt aktiebolagslagen, se 29 kap ABL. Enligt ABL kan en styrelseledamot, 29 kap. 1 §, eller aktieägare, 29 kap. 3 §, om denne bryter mot bestämmelser i aktiebolagslagen och även orsakar en skada. Precis som jag tidigare nämnt så är förutsättningen dock den allmänna skadeståndsrättsliga principen om att det måste finnas ett orsakssamband mellan agerandet och skadan. Dessutom måste skadan ha skett med grov oaktsamhet eller vårdslöshet.Skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt – bevisningNär man pratar om domstolsprocesser brukar man säga att det är stor skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Det hjälper inte att ha rätt om man inte kan bevisa att man har rätt. Det betyder att ni kommer bli tvungna att bevisa det ni påstår dvs. 1. Att det uppstått en skada för bolaget/er som aktieägare2. Hur stor skadan är, i belopp3. Vad som orsakat skadan (direkt samband mellan minoritetsägarens agerande och själva skadan)4. Vem som orsakat skadan5. Att den som orsakat skadan varit grovt oaktsam eller haft uppsåt Sammanfattning av era möjligheter till skadeståndUtifrån hur ni beskrivit skadan som uppstått och hur den uppstått så låter det som om ni har goda möjligheter att kräva skadestånd från minoritetsägaren, både som aktieägare samt för bolagets räkning. Det baserar jag framförallt på att det verkar som om ni har goda bevis för att minoritetsägaren agerat med uppsåt. Jag förstår att en stor fråga för er del är hur mycket ni kan kräva i skadestånd men det är mycket svårt att svara på och jag misstänker att det är där själva frågan kommer landa i eventuell domstolsprocess. Ni kommer att behöva bevisa hur stor skada ni lidit på grund av agerandet. Detta kan göras genom att man åberopar exempelvis sakkunnigvittnen, vittnen som är experter på ett visst område. I ert fall skulle det exempelvis kunna vara någon som är expert på att värdera bolag och som kan göra en bedömning kring vad bolaget var värt innan skadan inträffade (dvs. minoritetsägarens agerande) jämfört med värdet efter att skadan inträffade. Jag hoppas ni känner er lite mer på det klara angående möjligheterna att kräva skadestånd, vi hörs på fredag. Vänligen,

Aktiemarknadsbolag

2017-12-31 i Bolag
FRÅGA |Hejsan, jag är smått förvirrad vad gäller benämningar av aktiebolag. 1. Är ett aktiemarknadsbolag alltid ett börsbolag? Jag läste att aktiemarknadsbolag "ger ut sina aktier på börsen/marknadsplats". Kan aktiemarknadsbolag vara onoterade publika aktiebolag, då onoterade publika aktiebolag inte syns på marknadsplatsen men KAN ge ut aktier till allmänheten (marknadsplatser)?. Mvh Hilda
Alvaro Castro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett aktiemarknadsbolag är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige.Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Att bli av med en knepig delägare i aktiebolag

2017-12-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har ett problem som jag skulle vilja få feedback på. Det är så här att jag och en kompis blev tillfrågade om att gå med i ett befintligt bolag, den tredje person som ägde 100% av aktierna gav oss ett förslag som innebar att vi tre skulle bli jämn lika delägare (33% vardera)Vi accepterade förslaget och jobbade hårt i 6 månader och sedan kom problemen. Grundaren alltså han som tog in oss och gav oss 66 % i bolaget, missköte sitt arbete och satte käppar i hjulet för hela företaget. I och med detta så tog vi ett styrelse möte där han i samförstånd med oss blev avsatt, detta innebar då att han skulle vara passiv delägare vilket alla partner var överens om. Då kommer ännu mer problem.. Han skriver ett pressmeddelande där han beskriver situationen och säger typ att han blivit avsatt av oss OCH skriver att han nu ska starta nytt företag inom samma område. Vilket vi då tyckte var helt tokigt och konfronterade honom om detta. I och med detta så vill han nu bli utköpt från bolaget. Vilket är okej för oss. Men priset han begär är helt orimligt och vi gav honom ett rimligt pris baserad på verksamhetens ekonomi och framtidsutsikter som han avböjde. Vi har inga problem att ha honom som passiv delägare men problemet är att han SKA öppna ett företag som konkurrerar med vårt och samtidigt ha kvar sina % i vårt gemensamma bolag. Vilket blir helt tokigt igen. Vi har inget avtal som säger att han inte får konkurrera men det bör väl finnas visa regler ändå? Har ni några tips? Uppskattar svar
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Precis som du skriver omgärdas aktiebolagsformen av en uppsjö regler som gäller även utan uttrycklig avtalsreglering. Det är ett komplext och emellanåt svårtolkat regelverk men jag ska göra mitt yttersta för att koka ner det mest relevanta till en lättbegriplig sammanfattning. 1) Styrelseledamöters skadeståndsansvar 1) Med styrelseuppdraget följer en långtgående lojalitetsplikt gentemot bolaget, dvs., en skyldighet att agera i bolagets intresse eller att i vart fall inte underminera det. Lojalitetsplikten härleds delvis ifrån 8 kap. 4, 29 §§ ABL men framförallt från allmänna sysslomannarättsliga principer. Det senare är ett luddigt begrepp vars innebörd är att lojalitetsplikten är ännu mer långtgående än vad aktiebolagslagen föreskriver. Den kan jämföras med en arbetstagares långtgående lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare, men i olikhet med arbetsrättens område är det mycket knapert med upplysande prejudikat kring styreledamöters dito. Det, i kombination med att jag inte känner till vilka omständigheter som föranledde att din partner avgick från uppdraget, innebär att jag svårligen kan sia kring huruvida han brustit i sin lojalitetsplikt. Däremot kan du och din mer fungerande partner som påtryckningsmedel använda hot om skadeståndstalan enligt 29 kap. ABL, på grund av affärsskadande illojalt beteende – risken att drabbas av väl tilltagna rättegångskostnader och åläggas skadeståndsansvar kanske uppmuntrar samarbetsvillighet2) Att "köpa ut" en aktieägare Om Trubbelpartnern trots varningar om skadeståndstalan vidhåller sin position, kan ni tvinga ut honom. Jämfört med styrelseledamöter har aktieägare en betydligt mindre – i princip obefintlig – lojalitetsplikt. Det är naturligt eftersom aktiebolagslagen huvudsakligen är utformad för större, publika bolag, i vilka ägandet är spritt över tusentals aktieägare med intressen över hela börsen. Att komma åt Trubbelpartnern på den grunden är således svårt. Det finns däremot andra möjligheter, kort redogjorda för i det följande. Ett tillvägagångssätt är att spä ut aktierna genom nyemissioner och på kuppen se till att antingen du eller din fungerande kompanjon erhåller fler än nio tiondelar av aktierna. Det möjliggör för att unilateralt köpa ut Trubbelpartnern som då reducerats till en minoritetsägare med ett innehav understigande 10 %, se 22 kap. 1 § ABL.a)-c) redovisar för olika nyemissionsalternativ. a) Emission med företrädesrättFör att utfärda nyemission med företrädesrätt, dvs. en lika rätt för alla aktieägare att förskansa sig de utbjudna aktierna, krävs stämmobeslut med enkel majoritet, se 13 kap. 1 § ABL. Om ni är mer kapitalstarka än Trubbelpartnern kan ni, genom att sätta aktiekursen till ett överpris överstigande hans resurser, se till att ni lägger beslag på samtliga aktier. Det här förfarandet är ineffektivt om ni är lika kapitalstarka. b) Riktad nyemissionGivet att ni inte antagit en bolagsordning som stipulerar annat, krävs det att ett stämmobeslut biträds av två tredjedelar. Ni kan emellertid inte rikta emissionen mot varken dig eller din kompanjon, i och med att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen i 4 kap. 1 § ABL samt generalklausulen i 7 kap 47, 50 §§ ABL. Således måste nyemissionen riktas mot någon annan. Därigenom kan Trubbelpartnerns innehav reduceras till under 10 %, vilket innebär att hans minioritetsägarskydd bortfaller. Han kommer dock alltjämt vara en ägare. Ni kan göra en underhandsuppgörelse med den mot vilken nyemissionen riktas, om att ni efter en viss period ska få återköpa aktierna. Det kommer eventuellt strida mot nyssnämnda bestämmelser, men det är – faktiskt – ett problem först när någon uppmärksammar det. c) Riktad apportemission En apportemission riktad mot en majoritetsägare är i olikhet med b) inte att bedöma som otillbörlig. En apportemission innebär att de nyemitterade aktierna byts mot en sak istället för kontanter. Om antingen du eller din kompanjon har en större tillgång – exempelvis en fastighet eller innehav i ett målbolag – som kan tänkas gynna bolaget, kan ni med enkel majoritet rikta emissionen till denne i utbyte mot tillgången och därigenom öka ert innehav. d) Likvidation Bortsett från att omkonstruera aktiefördelningen och därigenom, med stöd av 22 kap. 1 § ABL, köpa ut Trubbelpartnern, finns en mer ingripande men ibland nödvändig åtgärd. Med enkel stämmomajoritet kan ni besluta att likvidera bolaget, se 25 kap. 2 § 1 st. ABL. Som följd kommer bolagets tillgångar att bjudas ut på offentlig auktion där ni sedan, med ett nytt bolag, kan återförvärva tillgångarna och i praktiken fortsätta driva verksamheten men utan Trubbelpartnern. Se dock till att värde inte överförs från det gamla bolaget till det nya. Att ni trots allt försökt lösa dispyterna med Trubbelpartnern stärker förfarandets tillåtlighet, se NJA 2013 s. 1250. e) Utlösen Det krävs ett innehav om mer än 90 % för att man ska kvalificera som majoritetsägare i den bemärkelse som avses i 22 kap 1 § ABL. Du och din kompanjon måste således – om ni väljer a)-c) – se till att en av er innehar ert kollektiva aktieägande. För att inte tvist ska uppstå bör ni noggrant reglera den transaktionen i avtal. Vad beträffar köpeskillingen, ska den bestämmas till ett skäligt, marknadsmässigt pris. Om den inte kan stipuleras emellan majoritets- och minoritetsägarna, ska den avgöras av en skiljenämnd. Det är avsevärt dyrare än allmän domstol. Trubbelpartnern vore alltså ovis att vidhålla en förlorande inställning, se 22 kap. 2 § ABL.Det kan vara så att er bolagsordning eller annan bolags- eller aktieägarintern överenskommelse förhindrar ovanstående. I sådana fall måste den omformuleras med ett stämmobeslut. Notera också att mitt svar är en grov förenkling. Stort lycka till!Kontakta gärna mig om ni har ytterligare frågor eller vill ha hjälp att komma i kontakt med en jurist.elias.olsson@jurstud.comAllt gott,