När har man rätt till en offentlig försvarare?

2018-01-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA
Jag har blivit misstänkt för drograttfylleri och ringa narkotikabrott, eget bruk, vilket jag inte är skyldig till. Jag har begärt offentlig försvarare, då jag har aspergers syndrom och inte klarar att gå på förhöret på egen hand. Tingsrätten har nekat mig en offentlig försvarare och då jag lever på försäkringskassan och knappt går runt kan jag inte själv betala för det. Vad kan jag göra?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När ska en offentlig försvarare förordnas?
Rätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § rättegångsbalken (RB).

Enligt första stycket i paragrafen ska en offentlig försvarare förordnas om den misstänkte begär det och är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott, för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader (21 kap. 3a § 1 stycket RB).

Drograttfylleri (4 § lagen om straff för vissa trafikbrott) och ringa narkotikabrott (2 § narkotikastrafflagen) förskriver båda högst 6 månaders fängelse och uppfyller således inte kravet på att minimistraffet ska vara 6 månaders fängelse. Du omfattas således inte av första stycket (21 kap. 3a § 1 stycket RB).

Det finns dock tre andra situationer där en offentlig försvarare ska förordnas (21 kap. 3a § 2 stycket RB).
Dessa är:
1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Utgångspunkten för domstolens bedömning om offentlig försvarare ska förordnas är alltid om försvarare överhuvudtaget behövs med hänsyn till målets beskaffenhet. Domstolen gör en bedömning i det enskilda fallet och beaktar målets beskaffenhet utifrån processuella synpunkter. Vidare beaktas den misstänktes personliga förutsättningar att klara av sitt försvar på egen hand.

Vilka omständigheter beaktar domstolen?
I det följande kommer jag att redogöra för olika omständigheter domstolen har att beakta enligt ovanstående lista.

Med utgångspunkt i den första punkten som nämner utredningen om brottet, bedöms den misstänkte normalt kunna föra sin talan själv om det handlar om enklare mål, exempelvis trafikbrott med böter i straffskalan, även om muntlig bevisning förekommer. När det gäller skriftlig bevisning, exempelvis analysbevis i mål om rattfylleri, föranleder detta sällan att en offentlig försvarare förordnas.

Den andra punkten nämner fall där en försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller dessa i förening. Offentlig försvarare kan förordnas när det råder osäkerhet om vilken påföljd som ska väljas, för att vara säker på att de relevanta omständigheterna kommer fram. Detta kan även vara fallet för enklare mål. Om det inte föreligger någon egentlig tveksamhet vid påföljdsvalet ska dock ingen offentlig försvarare förordnas om det inte behövs av andra skäl.

Enligt den tredje punkten kan offentlig försvarare förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden. Exempel på detta är mycket hög ålder, psykisk eller allvarlig fysisk sjukdom, nedsatt syn eller hörsel eller annat allvarligt handikapp.

Vad kan du göra?
Förutsatt att du har framfört att du har asperger symtom, har möjligen domstolen gjort bedömningen att din diagnos inte utgör ett sådant skäl som gör att du har rätt till en offentlig försvarare. Vad du kan göra är att argumentera varför du är i behov av en offentlig försvarare och utveckla dessa argument med hänsyn till ovanstående tre punkter.

Det är också viktigt att komma ihåg att om du skulle förordnas en offentlig försvarare och dömas för brottet blir du, beroende på din inkomst, vanligen skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader för den offentlige försvararen. I regel är den tilltalade dock inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (31 kap. 1 § 3 stycket RB).

Jag hoppas att du fick vägledning i vilka bestämmelser som är relevanta för dig. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Amanda Blomberg
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (695)
2018-01-13 Att förhindra en straffrättslig process
2018-01-13 När har man rätt till en offentlig försvarare?
2017-12-30 Vad innebär ett prövningstillstånd?
2017-12-29 Fråga om att få tillgång till handlingar

Alla besvarade frågor (48334)