FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt28/07/2013

Kontaktförbud och förordnande av målsägandebiträde

Min dotter har misshandlats och kränkts av en man hon länge försökt slippa se i sin lägenhet. Åklagare lade ner ärendet "i brist på bevis". Läkarintyg finns. Hon/vi skulle i första hand vilja driva ärendet till ett kontaktförbud. Vi har överklagat nedläggningsbeslut. Har hon rätt till målsägandebiträde? Vi skulle vilja få kontakt med lämplig jurist i Göteborg?

Lawline svarar

Hej, och tack för din fråga.

Ett kontaktförbud innebär vanligtvis att en person som trakasserar eller hotar en annan person förbjuds att ta kontakt med denna, t.ex. genom besök, telefonsamtal, e-mail m.m. I vissa fall kan förbudet även innefatta att personen i fråga inte får vistas på vissa ställen som den utsatte måste besöka t.ex. arbetsplatsen. Att bryta mot ett kontaktförbud är olagligt och kan leda till böter eller fängelse i högst 1 år enligt 24§ Lag om kontaktförbud (LK). Ansökan om kontaktförbud kan göras oavsett utgången i detta specifika ärende. Åklagaren behöver alltså inte återuppta och driva ärendet för att ett kontaktförbud ska bli aktuellt. Ansökan görs hos polis eller åklagarmyndigheten och beslut fattad av åklagare eller domstol.

Enligt lagtexten får kontaktförbud meddelas om det p.g.a. särskilda omständigheter finns risk för att den mot vilken förbudet avses gälla, kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avser skydda (1§ st. 2 LK). Detta medför att kontaktförbudets syfte i huvudsak inte är att verka som ett straff för ett redan begånget brott, utan som en skyddsåtgärd för att brott o.s.v. inte ska begås i framtiden.

För att kontaktförbud ska utfärdas måste en riskbedömning göras. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om personen som kommer begränsas av förbudet har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid. Detta medför att fällande domar angående brott som misshandel o.s.v. skulle kunna tala för att ett kontaktförbud behövs i denna situation. Det finns dock inget krav på att brott ska ha lett till lagföring. Det finns många situationer där trakasserier inte överskridit gränsen till det straffbara området eller där åtal lagts ner av andra anledningar som skulle kunna tjäna som särskilda omständigheter vid riskbedömningen.

Som antytts ovan behöver eventuella brottsliga handlingar och trakasserier inte nödvändigtvis vara riktade mot just den som ska skyddas av förbudet för att händelserna särskilt ska beaktas i riskbedömningen. Om personen i fråga begått brott som riktar sig mot tredjemans liv, hälsa, frid eller frihet kan detta alltså också påverka bedömningen. Möjligheten att besluta om kontaktförbud utan att (den mot vilken förbudet avses gälla) har begått brott mot (den som förbudet avser skydda) bör dock enligt lagstiftaren användas restriktivt.

Ett kontaktförbud får vidare endast meddelas om skälen för ett sådant förbud uppväger det intrång eller men i övrigt som förbudet innebär för den mot vilken förbudet avses gälla. (1§ st. 3 LK). Förarbeten påtalar att det ska finnas en konkret risk för att den som förbudet ska skydda kommer att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Risken för att den mot vilket förbudet avses gälla kommer att utsätta den andre för detta torde alltså vara konkret grundad.Ett tungt vägande skäl för kontaktförbud är alltså att personen som förbudet avses gälla tidigare begått brott (ang. liv, hälsa, frid och frihet) mot den som förbudet avser skydda.

När det gäller din fråga angående rätt till målsägandebiträde kan sägas att ett sådant kan förordnas när en förundersökning har inletts eller återupptagits enligt 1§ st.1 Lag om målsägandebiträde (LM). Det kan inte förordnas sedan åklagaren beslutat att allmänt åtal inte ska väckas eller att sådant åtal ska läggas ner (2 § LM). Alla brott resulterar inte i att ett målsägandebiträde förordnas. Högsta prioritet har sexualbrotten i Brottsbalken kap 6 (BrB), där ska biträde förordnas så länge det inte är uppenbart att målsägande saknar behov av ett sådant (1 § st.1 p.1 LM).

När det gäller brott enligt 3 kap BrB (t.ex. misshandel) ska ett målsägandebiträde förordnas om fängelse kan följa av brottet och om det med hänsyn till målsägandes personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter, kan antas att målsägande har behov av sådant biträde (1§ st.1 p.2 LM). Det är rätten som fattar beslut i frågan om målsägandebiträde, detta sker ofta efter att åklagaren lyft frågan (ansökt) om ett sådant. Om fallet skulle återupptas kan det vara en bra idé att påtala för åklagaren att ni önskar ett biträde för säkerhets skull.

Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1988:688) för LK och (https://lagen.nu/1988:609) för LM (https://lagen.nu/1962:700) för BrB.

Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.

MVH/ Veronica Eriksson 

Veronica ErikssonRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo