Fråga om förtal
Hej,
Jag undrar över ärekränkning och förtal, brottsbalken (1962:700) Kap 5 §1 och orsaken är att jag blivit förtalad av två kulturprofiler och komiker, Kristoffer "Kringlan" Svensson och Josefin "Josefinito" Johansson i deras podcast "Crazy Town" avsnitt 143, tidsintervall: 1h 4min 48sek - 1h 6min 43sek. Jag blir kallad "CP" och "psykiskt sjuk" av Johansson och "en dålig människa" "en jävel" och någon som "skiter i sina medmänniskor" av Svensson. Grunden till detta är att min personliga mail är "Kringlan@gmail.com" och av att Svenssons scennamn är just Kringlan så har jag under lång tid mottagit mail som varit adresserat till honom. Jag har vanligen svarat avsändaren och sagt att jag inte är Kristoffer Svensson och att de adresserat mailet fel. I podcasten pratar de om det här och målar fram en bild av mig som en dålig människa med psykologiska problem till följd av att jag inte vidarebefordrat dessa mail till Svensson när jag inte har något ansvar av att göra så och hur som haver har jag ändå inte hans kontaktuppgifter. Att de två komikerna ställer ett sådant krav på mig som är helt oförbunden med de båda är fullkomligt befängt när inte ens produktionsbolaget "Anagram" som de även nämner inte lyckas adressera mail till honom.
Tack på förhand,
Mvh,
Stefan Karlsson
Lawline svarar
Hej Stefan,
Förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB) kan endast begås mot en viss levande människa. Personen mot vilket förtalet riktas mot måste kunna identifieras. Gränsdragningsproblem förekommer om endast din e-postadress nämndes i podcasten. Det är däremot inte sagt att förtal är helt uteslutet i det aktuella fallet.
För ansvar krävs det att brottet har begåtts med uppsåt, se 1 kap. 2 § BrB.
Uppgiften ska vidare vara "ägnat att" utsätta någon för andras missaktning. Uppgiften i sig behöver ha en viss bestämdhet så att dess sanningshalt kan bedömas. Ett exempel är att om någon anklagas för att vara en brottsling måste det framgå på vilket sätt personen i fråga har varit brottslig.
Det kan vara svårt att veta vad som anses utgöra en nedsättande uppgift enligt lagens mening vid tillämpning av förtalsbrott, men i regel brukar man tala om att innehållet typiskt sätt kan skada personens goda namn eller rykte. Att beskyllas vara utvecklingsstörd eller psykiskt sjuk bör enligt min mening utgöra en nedsättande uppgift vid tillämpning av förtal. Det bör i detta sammanhang nämnas att förtal omfattar inte endast uppgifter om en bestämd gärning eller omständighet utan täcker även mera allmänna ärekränkande omdömen, det sistnämnda passar bäst in på det aktuella fallet.
Att uppgiften har nått en viss större spridning krävs inte, men en sådan omständighet kan emellertid ha betydelse för svårighetsgraderingen och straffmätningen. Det bör påpekas att den nedsättande uppgiften måste lämnas till någon annan än den som anses ha blivit förtalad. Om en nedsättande uppgift har direkt lämnats till dig är förolämpning enligt 5 kap. 3 § BrB mer tillämplig.
Eftersom dem eventuellt nedsättande uppgifterna lämnades via en podcast kan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) bli tillämplig. I sådana fall prövas förtal som ett yttrandefrihetsbrott, se 5 kap. 1 § YGL som hänvisar till 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, se särskilt 8 st. p. 14 avseende förtal.
Den största skillnaden blir ansvarighetsreglerna eftersom 6 kap. YGL tillämpas där utgivaren av podcasten är i första hand ansvarig, se 1 §. Uppsåtsbedömningen blir även annorlunda än om brottsbalkens regler om förtal tillämpades, se framförallt 6 kap. 4 § YGL.
Sammanfattningsvis kan man säga att det största hindret för att förtal kan anses ha inträffat i det aktuella fallet, oavsett om brottet prövas genom brottsbalken eller yttrandefrihetsgrundlagen, är frågan om uttalandet i tillräcklig grad identifierar dig som person. Jag förutsätter självklart att endast din e-postadress har blivit nämnd i sammanhanget.
Med vänlig hälsning,
