Anklagelse om gränslöshet

2014-10-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Är "gränslös" en juridisk term? Vad innebär en anklagelse om gränslöshet mot annan person?
Mattias Vilhelmsson |Hej!Mig veterligen är "gränslös" ingen juridisk term i "strikt" mening. En anklagelse om gränslöshet mot en annan person skulle kanske, beroende på hur/när/var det sägs, kunna vara ett brott, möjligtvis förtal, se 5:1 BrB. Att säga ett en annan person är gränslös kan betyda många saker. Men som jag redan antytt beror innebörden av uttalandet helt på i vilken kontext det sägs och tyvärr är uppgifterna i din fråga för begränsade för att kunna göra någon bedömning.    

Straffbart att sprida falska rykten?

2014-10-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är straffbart att sprida rykten(Falska dock) om mig som person? Jag har blivit anklagad om att vara en kvinnomisshandlare, farlig människa som folk ska passa sig för och mycket annat! I fallet med att jag ska vara kvinnomisshandlare stämmer inte!!! fast den som sprider dessa rykten påstår att jag e dömd för detta OCH DET är jag inte. Vet ej vem denna människa e än. Och någon farlig människa som denne också säger stämmer ej heller! Ska jag vända mig till tingsrätten o få ut allt som finns på mig(Som ej finns i detta fall eller hur ska jag gå till väga med detta) Är så fruktansvärt trött på på "Skitsnack och falska rykten" Har jag rätt i att kommer det fram vem personen är i fråga ckan jag anmäla denne för förtal o driva igenom detta i Tingsrätten? Har jag rätt till ersättning för lidande etc.
Katarina Andersson |Hej! Tack för din fråga. Närmast till hands är att tänka sig att detta har att göra om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Förtal innebär att någon sprider rykten om att du är brottslig eller/och har ett klandervärt levnadssätt. Dessa uttalanden ska vara ägnade att skada ditt anseende hos andra. En skada behöver de facto inte skett, utan det räcker att det funnits ett syfte att skada. Det är som huvudregel endast du som målsägande som kan väcka åtal om förtal. För att en åklagare ska väcka åtal krävs att det är påkallad ur allmän synpunkt och att åtalet avser grov förtal (5 kap. 5 § brottsbalken). Det är värt att säga att om du förlorar målet om förtal, riskerar du att får betala både dina egna och motståndarens rättegångskostnader. Därför är det av vikt att du har konkreta bevis. Du kan även kontakta en jurist om du är osäker. Gällande en eventuell ersättning så kan du få det om du utsatts för en allvarlig kränkning. Kränkningen måste ha föranletts av ett brott som innefattar ett angrepp mot den skadelidandes person, frihet, frid eller ära (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Förtal är ett angrepp på den skadelidandes ära. Vad som utgör en allvarlig kränkning får bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (prop. 2000/01:68 s. 49 f.). Om jag gör en bedömning utifrån din beskrivning ovan, skulle jag säga att du fått utstå synnerligen allvarliga yttranden från personen i fråga. Huruvida detta räcker för skadestånd är inte okomplicerat att svara på. Mycket beror dels på bevisläget, men också på hur mycket du psykiskt påverkats och hur ditt anseende förändrats sedan dessa rykten började cirkulera. Vänliga hälsningar,

Utpekad i bok utan samtycke

2014-10-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |I en hembygdsbok har min gamla mor 95, blivit beskriven utan att hon blivit tillfrågad eller meddelad. I boken beskrivs utförligt hur hennes mor och far träffades, hur hon föddes utanför äktenskapet och en rad andra mer eller mindre förnedrande detaljer. Uppgifterna har lämnats av andra person utan mors vetskap. Mor har tagit mycket illa vid sig av skriverierna och jag undrar om det är förenligt med lag och moral att skriva en bok på detta sätt. Kan man kräva att boken stoppas?
Tova Thuresson |I 5:1 brottsbalken (BrB) regleras förtal. För att dömas för förtal ska uppgiften som lämnats bl.a. ägna att utsätta någon för andras missaktning. En uppgift är ägnad att utsätta någon för andras missaktning, om den är av det slag att den duger för att framkalla missaktning hos andra. Med missaktning ska förstås att personen som uppgiften berör i någon avseende ses som en ”sämre” människa. Detta torde kunna aktualiseras i din mors fall då boken som publicerats innehåller förnedrande uppgifter om din mor som skulle kunna resultera i att hennes anseende ändras på ett negativt sätt. Detta bör innebära att förtalsbestämmelsen kan aktualiserasVidare kräver förtal att en nedsättande uppgift lämnats till någon annan än det utpekade, vilket naturligtvis är uppfyllt i detta fall då det är fråga om en publicerad bok. Dock finns undantag från förtal, d.v.s. där det är inte är straffbart att lämna en nedsättande uppgift om någon annan. Är uppgiften med hänsyn till omständigheterna i fråga försvarlig och visar den misstänkte att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den ska han inte dömas till ansvar. Det man får fråga sig är sålunda om uppgifterna som lämnats om din mor är försvarliga. Som typexempel på försvarliga uppgifter är vittnesplikten. Mot bakgrund av detta tror jag att det kan vara svårt för den som förtalat din mor att hävda att uppgifterna varit försvarliga då de exempelvis inte bör haft så stor betydelse för bokens innehåll och att det inte finns något allmänintresse i uppgifterna.Om förtal förövas i tryckt skrift tillämpas de speciella ansvarsreglerna i tryckfrihetsförordningen (TF). Hembygdsboken bör anses vara en tryckt skrift, vilket leder oss till TF, se 1:5 TF. En bok är en icke-periodisk skrift där författaren av boken är den som bär ansvaret (8:5 TF). Om förtalsbestämmelsen kan tillämpas har författaren av boken begått ett tryckfrihetsbrott (7:4 p.14 TF) och din mor har då rätt till böter i enlighet med 5:1 BrB.Med vänlig hälsning,

Förtal inom företaget

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Sköter lönerna på mitt arbete. Har tre gånger, på Facebook, blivit anklagad för att betala ut för lite lön eller dragit för mycket komptid, helt utan anledning. Dessutom av samma person. Ingen dementi har visats på Facebook. Det skadar både mej och företaget. Har ni något råd att ge, anmälan för förtal t.ex. Med vänlig hälsning Staffan
Malin Andreasson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag väljer att fokusera på det fakta att du har anklagats för något som enligt dig inte har skett. Redogörelsen kommer att behandla de eventuella ärekränkningsbrott som kan komma att aktualiseras här. Ärekränkningsbrott behandlas i 5 kapitlet brottsbalken som du hittar https://lagen.nu/1962:700.Skyddsobjektet i detta kapitlet är en människas ära, bland annat hur en människas god namn, rykte och anseende uppfattas hos andra. Det kan exempelvis röra sig om en verbal beskyllning eller skällsord. För att det skall röra sig om ett förtal skall en person utpeka en annan person så som brottslig eller klandervärd enligt 5 kapitlet 1§ brottsbalken. Det innebär således att denna person som har uttalat sig om dig i sociala medier, Facebook, och bland andra människor inte bara har talat i allmänt ordalag. Denna person, jag antar att det rör sig om en kollega, måste ha haft uppsåt till sitt agerande och därmed med vilje uttryck det som du ovan nämner i din fråga. Eftersom uttalandet av din kollega klart kan skada dig till person vad gäller ditt anseende och "namn" utåt är agerandet klandervärt. Jag kan inte annat än att anse att denne har agerat med uppsåt. För att din kollega skall kunna gå fri i en situation som denna måste han/hon visa att han/hon har varit skyldig att uttala sig om händelsen och att han/hon har haft grund för att uppgiften var sann. Eftersom det på alla arbetsplatser är av stor vikt att löner betalas ut som de skall samt att komptiden beräknas korrekt kan det komma att ses som försvarligt om du nu faktiskt skulle beräknat fel. Man måste ju agera om misstankar finns. Vad som kan diskuteras dock är hur man agerar. Att "hänga ut" dig så som din kollega har gjort oavsett om du har gjort fel eller inte tycker inte jag är försvarligt. Det hade varit mer professionellt att ta upp det med ledningen inom företaget. Personen som anklagar dig för detta måsta kunna bevisa att du har gjort fel och finns det inga belägg för dessa uttalande kan din kollegas agerande vara att anse som felaktigt och oförsvarligt. Vad gäller förolämpning som regleras i 5 kapitlet 3§ brottsbalken skall agerandet vara ägnat att såra någon. I detta skedet skulle det kunna ses som att du har blivit sårad men det faller på att det skall rikta sig direkt mot dig. I detta fallet rör det sig om att din kollega ifråga har uttalat sig till andra personer ("baktalat dig") och därför har han/hon gjort sig skyldig till ett förtal och inte en förolämpning. Förtal är ett målsägandebrott som regleras i brottsbalkens 5 kap 1§ tillsammans med 5 kapitlet 5§. Eftersom förtal är ett så kallat målsägandebrott måste du själv som huvudregel väcka åtal och inte åklagaren. Det är viktigt att anmärka för din del dock att om du förlorar målet riskerar du att behöva stå för både din egen och motparternas rättegångskostnader.Svårigheten ligger i att föra bevisning vid domstol. Uttalandet på Facebook kan dock vara bra bevisning att framhäva och kan tala till din fördel. Det kan också vara bra för dig att tala med andra kollegor för att undersöka om denna person har uttryck missnöje vad gäller dig. Är det av vikt för dig att driva frågan vidare är det också viktigt att ta fram bevisning som visar att du inte har gjort fel. Vad gäller företagets anseende kan de också driva frågan vidare. Du borde överväga att tala med ledningen om problemet och lösa det den vägen till att börja med eftersom rättegångskostnaderna kan bli mycket dyra. Är det en börda för dig och du väldigt gärna vill sätta ett stopp för detta rekommenderar jag dig att kontakta ett juridiskt ombud och höra dig för. Vill du ta kontakt med ett juridiskt ombud kan du boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Här kan du också få mer information om enskilt åtal: http://lawline.se/answers/5306Hoppas att detta gav dig mer klarhet. Lycka till!Vänligen, 

Påstående om bristande medkänsla förtal? Blockerad dörr ofredande?

2014-10-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Fråga 1: Jag har hamnat i dispyt med min granne som säger att han ska anmäla mig för ärekränkning/förtal. Detta då han låst in min tvätt då jag av misstag tagit hans tvättid och jag skrev en lapp och satte på tvättstugedörren. På lappen stod det att han skulle visa lite "jävla medkänsla och den dag han var i knipa och behövde hjälp så skulle han tänka på sitt beteende i denna situationen". Han hävdar att detta är ärekränkning/förtal då hans tvättlås satt på dörren och att den, via hyresvärden, kan härledas till honom som person. Fråga 2: När han mötte upp mig i tvättstugan så var han väldigt hotfull i sin framtoning och blockerade dörren. Han gormade och skrek om hur folk minsann har tagit hans tid förr och jag kände mig hotad och rädd. Kan jag göra någon form av motanmälan?
Marcus Holming |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Fråga ett:Ärekränkningsbrotten återfinns i brottsbalken 5 kap. Förtal regleras i 1 § som stadgar att den som utpekar någon såsom klandervärd i sitt levnadssätt gör sig skyldig till förtal. Likaså gör sig den som på annat sätt lämnar en uppgift som typiskt sett utsätter en person för andras missaktning skyldig till förtal, det behöver alltså inte visas att uppgiften faktiskt har utsatt personen för andras missaktning.För att det ska röra sig om en uppgift i lagens mening måste uppgiften bestå av ett så pass bestämt påstående att sanningshalten kan prövas. Ett allmänt värdeomdöme räknas alltså inte. Eftersom den uppgift du lämnat om din granne kan härledas till en inträffad händelse är det enligt min bedömning ändå möjligt att uppgiften är tillräckligt precis, åtminstone om du på annat sätt förmedlat den bakomliggande historien. Vidare krävs att uppgiften har lämnats till någon utomstående vilket den förmodligen har då den har satts upp på dörren till tvättstugan eftersom jag antar att fler i huset har tillgång till den.För att uppgiften ska anses som att den typiskt sett utsätter personen för andras missaktning ska den anses nedsättande i din grannes sociala krets. Utgångspunkten är alltså inte vad som av samhället i allmänhet anses som nedsättande. Den uppgift du lämnat är enligt min bedömning att din granne inte följer de sociala regler som gäller i tvättstugan. Normalt torde detta inte vara tillräckligt allvarligt för att utgöra ett förtalsbrott men bedömningen ska som sagt göras utifrån den norm som råder i din grannes sociala krets.Det bör i sammanhanget kanske påpekas att förtalsbrottet inte beror på huruvida uppgiften är sann eller ej. Det är alltså inte nödvändigtvis fråga om ett förtalsbrott bara för att en uppgift är osann och vice versa kan det mycket väl vara ett förtalsbrott även om en uppgift är sann. Däremot kan den som lämnar en sann uppgift undkomma straff om denne varit skyldig att uttala sig, det förefaller dock inte vara aktuellt i det här fallet.Sammantaget är min bedömning alltså att din granne inte har tillräckliga belägg för en förtalsbrottstalan. Detta beror dels på att uppgiften är aningen för allmänt hållen men framförallt för att den inte är av sådan karaktär att den typiskt sett utsätter personen för andras missaktning.I sammanhanget bör även förolämpning, brottsbalken 5 kap. 3 §, nämnas. För att göra sig skyldig till förolämpning krävs inte att någon uppgift lämnas utan det räcker att förolämpningen är riktad till personen vilket är uppfyllt genom din vetskap att budskapet kommer nå grannen. Vidare fordras att förolämpningen uteslutande är ägnad att såra grannens självkänsla vilket enligt min bedömning är föga troligt i det här fallet.Summering av fråga ett: Du behöver inte vara särskilt orolig för att din granne vinner någon framgång i en eventuell rättslig process enligt min bedömning.Fråga två:Din grannes agerande aktualiserar bestämmelserna om olaga hot och ofredande, brottsbalken 4 kap. 5 & 7 §§.Olaga hot är ett hot om brottslig gärning som typiskt sett framkallar allvarlig fruktan för personens säkerhet. Vad den som utsätts för hotet upplevt är alltså inte avgörande. Vid bedömningen av huruvida ett hot typiskt sett framkallar allvarlig fruktan tas hänsyn både till situationen hotet delats ut i och de personliga egenskaperna hos den som delat ut hotet. Med allvarlig fruktan för personens säkerhet menas att hotet ska avse våld mot personen som inte är helt lindrigt. Beroende på vad din granne sa, hans personliga egenskaper och hur det framfördes är det alltså möjligt att din granne gjort sig skyldig till olaga hot men rörde det sig bara om hur andra har tagit hans tid tidigare har jag svårt att se att olaga hot har begåtts.Uppfyller inte agerandet rekvisiten för olaga hot är det ändå möjligt att grannen har gjort sig skyldig till ofredande om grannens beteende anses hänsynslöst. Exempelvis skulle en knuff kunna utgöra ofredande. Att blockera din väg skulle även kunna vara nog för ofredande beroende på situationen även om det torde vara ovanligare. Utan att känna till de närmare omständigheterna vågar jag inte svara mer definitivt än så. Vänliga hälsningar,

Är en anonym djurskyddsanmälan till Länsstyrelsen förtal

2014-10-03 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Vill veta om det går att stämma för förtal med anledning av en anmälan till Länsstyrelsen om vanvård av häst. I den anonyma anmälan angavs att den 27 år gamla hästen var i fruktansvärt dåligt skick både vad gällde hull och allmäntillstånd. Det påstods även att hästen inte kunde äta ordentligt och anmälaren upplever även att djurägaren inte förstår eller inser vilket dåligt skick hästen är i och hörsammar därför varken veterinär eller andra som försöker påtala hästens skick och vilka åtgärder som måste vidtas.Länsstyrelsen utförde tillsyn, och gav utlåtandet att hästens hull var under det normala, men att djurägaren enligt egen uppgift satt in extra tillskottsfodring och på så vis stoppat fortsatt viktförlust. Länstyrelsen noterade att hästen åt bra av fodret vid tillsynen och att den verkade välmående för sin höga ålder, samt att djurägarens andra häst var fin i hullet. Länsstyrelsen gjorde bedömningen att anmälan är obefogad och ärendet avslutades.Nu är min fråga det, jag vet vem som gjorde anmälan & vi är fler där till som vet men hon erkänner inte men även om hon bett någon annan göra det åt sig är det hon som är drivande, har fått info att hon bett andra göra detta åt henne men de har sagt nej.. Kan man anmäla utan att fått ett erkännande, för hon blå nekar allt men har försagt sig i vissa saker.Det jag ställer mig mot är att jag inte tycker det som står i anmälan stämmer & ingen har pratat med mig om att de skulle vara oroliga över mina hästar, som mår bra och får vad de behöver. Men den som anmält är bara ute efter att såra mig på ett personligt plan detta handlar inte om omtanke på djuret, hon har jävlats tidigare men detta är hitils det värsta & jag börjar få nog,!
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga som jag redigerat ganska kraftigt vad gäller det exakta innehållet i anmälan och i Länsstyrelsens svar. Detta för att du inte ska kunna identifieras utefter innehållet i frågan när den publiceras. Det är ett välkänt problem att det ibland förekommer okynnesanmälningar till djurskyddet, och sådana anmälningar kan grundas i grannosämja eller annan osämja. Det anses dock såpass viktigt att värna om möjligheten att kunna anmäla anonymt att man har valt att bevara den möjligheten trots att det då delvis sker på bekostnad av att okynnesanmälningar kan fortgå. Det ska dock påpekas att även om en anmälan visar sig vara obefogad så behöver det inte betyda att den var en okynnesanmälan. Olika människor har olika uppfattning om vad som är acceptabelt, och det är därför Länsstyrelsen som via tillsynen avgör om förhållandena är sådana missförhållanden att de strider mot svensk djurskyddslag eller därtill kopplade förordningar. Du anser att anmälan är gjord endast för att såra dig på ett personligt plan, och du anser dig även veta vem som anmält trots att anmälan är anonym. Nu vill du veta om det går att stämma den personen för förtal. Förtal regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap. 1 §. Där står att "den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning" kan dömas för förtal. Om det var försvarligt att lämna uppgiften i fråga och personen kan visa att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den döms inte till ansvar. Enligt din mening antar jag att det som blir aktuellt är att du tycker att anmälan är ägnad att utsätta dig för andras missaktning? I ditt fall framgår att åtminstone påståendet att hästen var i dåligt hull, att hästen brukade tappa i hull under sommaren och att den vid tiden för anmälan hade gått ner i vikt samt att den hade dåliga tänder osv var sann. Anmälaren har därutöver uppfattat en veterinärs uttalande när denne besökt stallet som att hästen behöver veterinärundersökas vid en tidigare tidpunkt än vad djurägaren uppfattat det som. Även de andra punkter i anmälan som inte visade sig vara så allvarliga som anmälaren uppfattat det hade viss förankring i verkligheten, möjligen med ett undantag där ord står mot ord. Det finns ingenting i den anmälan som bifogades frågan som tyder på att anmälan skulle vara ägnad för att sätta dit eller förtala dig som djurägare. Jag förstår att det ändå kan kännas så, och att en anmälan om att man inte tar ordentligt hand om sitt djur känns som ett påhopp.De uppgifter som har lämnats har dessutom lämnats till Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för djurskyddsärenden, och anmälaren verkar ha haft skälig grund för att uttrycka det som angivits i anmälan. Så även om anmälan ansågs obefogad ser jag ingenting som skulle kunna föranleda ansvar för förtal sålänge det handlar om en anmälan. Skulle det vara fråga om en rad av liknande anmälningar utan grund skulle saken eventuellt kunna komma i ett annat läge. Bevisfrågan blir dock komplicerad om anmälningarna är anonyma.Viktigt att tänka på är att du inte får hota den du tror har anmält med olika repressalier eller på olika vis  pressa denne att "erkänna" att det var hon som anmälde, då kan du själv göra dig skyldig till brott! Förtal är ett så kallad målsägandebrott, vilket innebär att det är den drabbade själv som måste väcka åtal, det görs i normalfallet inte av åklagare utan du får väcka enskilt åtal enligt BrB 5 kap. 5 §. Om du väcker åtal och förlorar i domstol riskerar du att få betala både dina och motpartens rättegångskostnader. Om du ändå överväger att väcka enskilt åtal rekommenderar jag starkt att du innan det anlitar en jurist för att bedöma dina chanser att nå framgång. Hos någon av Lawlines partners kan du i så fall få hjälp med detta.Vänligen, 

Material som är mindre lämpligt att sprida

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Nu för tiden har ju kameror blivit vanligt, min fråga om kamera uppsatts för ett visst ändamål fångar något annat minde bra att sprida. Och person behörig att hantera film/bild sprider detta. Kan denna person anmälas för förtal.
Malin Andreasson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag avgränsar mig till frågan huruvida man kan dömas för förtal om man sprider en film med mindre lämpligt material. Är man kamerans rättmätige ägare har man självklart självbestämmanderätt vad gäller kamerans "innehåll". Vill man sprida något på sociala medier eller på annan väg skall man dock vara beredd att ta konsekvenserna som finns om det man filmatiserat eller fotograferat är straffbart. I Sverige har vi både yttrande- och tryckfrihet vilket innebär att vi har en möjlighet att uttrycka oss utåt på många olika sätt. Viktigt att anmärka dock är att när man sprider material, som visar andra människor, kan friheten komma att begränsas på så sätt att man inte skall skada en annan människa med sitt agerande. I brottsbalkens 5 kapitel som du hittar https://lagen.nu/1962:700 regleras ärekränkningsbrotten. Skyddsobjektet i detta kapitlet är en människas ära. Det rör sig om hur en människas goda namn, rykte och anseende uppfattas hos andra samt den egna känslan av vad anseendet utgör. Det kan vara skymfliga och skamliga händelser som framställs i bild men också verbala beskyllningar eller skällsord. För att det skall kunna röra sig om ett förtal skall en person utpeka en annan person så som brottslig eller klandervärd. Du nämner ju som ovan anger att en händelse som faktiskt är mindre lämplig att sprida också sprids av kamerans innehavare. Det innebär således att filmen exempelvis skall skada den aktuella personens anseende. Att inneha en film som är olämplig att visa för andra människor, där man troligtvis har filmat någon i smyg, kan falla in under bestämmelsen. Det handlar om baktanken med filmen och varför man väljer att visa den för andra. Kamerainnehavaren skall nämligen ha uppsåt till sitt agerande, det vill säga agera med vilje. Vill man skada en annan persons anseende och innehar en film som kan göra detta och väljer att visa den för andra tolkar jag det som att man har ett ett faktiskt uppsåt. Det kan dock anmärkas att kamerainnehavaren kan gå fri från ansvar om denne kan visa att det var försvarligt att visa filmen för andra. Det är dock inte troligt att så skulle bli fallet om denne inte har inhämtat samtycke av den person som "hängs ut" på detta sätt. Det handlar dock mycket om filmens innehåll så att säga. Eftersom jag inte vet vad filmen innehåller är det svårt att göra en helhetsbedömning. Skulle innehållet skada en person så som ovan angetts och kamerainnehavaren har uppsåt till detta samt att det inte är ett försvarligt agerande kan denne göra sig skyldig till brottet förtal. Jag hoppas att detta gav dig mer klarhet. Vänligen, 

Ärekränkning

2014-09-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om jag har utsatts för ärekränkning eller förtal och om jag kan göra någonting åt detta juridiskt. Saken är den att jag och min f.d sambo har genomgått en ganska tuff skilsmässa, där det initialt började med att han var otrogen. Inte bara en gång. Vi försökte med familjerådgivning, men insåg båda två att vi skulle gå skilda vägar. Jag träffade så småningom en ny kille och vi är nu gifta. Det har dock skett många påhopp från min f.d genom sms där han anklagar mig för att bara tänka på mig själv och inte på barnen. Han och hans mamma försökte även få till ett möte med min mamma (jag skulle inte få vara med), men hon avböjde. Då ringer min sambo till henne istället och öser ur sig en massa anklagelser.Häromdagen fick jag ett låååångt mejl från min f.d svärmor där hon anklagar mig för att vara som ett "barn" och massor av andra saker vinklat till deras fördel, men det värsta, att jag varit otrogen under hela vårt förhållande. Helt på lösa grunder. Jag skulle tydligen ha legat med min dotters bästa väns pappa och ha haft sex med massa killar när jag var i Thailand på semester med min syster. Detta mejl skickar hon inte bara till mig utan även till min mamma och min syster! Jag känner mig otroligt kränkt av detta och har haft sömnproblem sedan dess. Min mamma som lider av lungsjukdomar kol och hjärtproblem har även hon mått dåligt. Får man verkligen göra så här? Jag har sparat sms och mejl 
Malin Andreasson |Hej! Tack för din fråga.Som jag har förstått din fråga är du intresserad av att veta huruvida din tidigare sambo och dennes mor (familj) har agera brottsligt. Händelserna kan falla in under 5 kapitlet brottsbalken, ärekränkning, som du hittar https://lagen.nu/1962:700. Det finns en bestämmelse i 5 kapitlet 3§ brottsbalken som reglerar förolämpningar. Situationen skall innebära att du blir sårad och att det är att klassificera som ett skymfligt beteende. Att du har blivit sårad av det som du ovan anger känns självklart och dessa förutsättningar kan anses uppfyllda. Om all den kontakt som din tidigare sambo och dennes mor har tagit med dig enbart var ett uttryck av missnöje gentemot dig talar vi om en förolämpning. Men om berörda personer också har sagt det till andra (genom att de "baktalar" dig) kan det vara att anse som ett förtal som regleras i 5 kapitlet 1§ brottsbalken. Ett förtal är när någon utpekar någon så som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt för att utsätta denne för andras missaktning. Är sambon och dennes mor skyldig att uttala sig eller om det annars är försvarligt att uttala sig i den aktuella situationen och han/hon kan visa att uppgiften är sann eller att han/hon har skälig grund för den kan din tidigare sambo och dennes mor inte göra sig skyldiga till förtal. Han/hon kan dock ändå ha gjort sig skyldiga till en förolämpning. Vad som gäller i din situation är att de båda berörda ärekränkningsbrotten är målsägandebrott. Det är därför du, eftersom du är målsägande, som måste väcka åtal och inte en åklagare. En åklagare kan väcka åtal om det av särskilda skäl är påkallat ur allmän synpunkt och om vissa andra situationer är för handen som räknas upp i 5 kapitlet 5§ 1 stycket brottsbalken. Angivelse till åtal av målsäganden sker hos åklagare eller polismyndighet, se 20 kap 5 § rättegångsbalken som du hittar https://lagen.nu/1942:740. Problemet med målsägandebrott är svårigheten att få rätt i en rättegång eftersom bevisning kan vara svår att tillhandahålla. Det är lätt att det blir "ord mot ord". Du framförde dock att du har en del bevisning som kan åberopas och detta talar till din fördel. Jag vill dock uppmärksamma dig på att om du förlorar målet i rättegång så kommer du som part att behöva stå för både din egen och motpartens rättegångskostnader. Observera att också 4 kapitlet 7§ brottsbalken, ofredande, kan komma att aktualiseras om handlingarna är av trakasserande art och du blir störd. Det bästa att göra för din del är att kontakta de som behandlar dig som du har beskrivit i frågan och göra dem uppmärksamma på att detta är ett problem och att du vill att det skall sluta. Du är mycket välkommen att återkomma om du har fler frågor.Hoppas att detta gav dig mer klarhet. Lycka till! Vänligen,