Förtal i text?

2015-03-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Får man skriva saker i stil med "sinnesslöa översittare och tröga dönickar finns det gott om" i en bok? I allmänhet alltså, inte i kombination med något namn eller så. Ingen person blir utpekad.
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Yttrandefriheten vad gäller skrift är mycket omfattande. Man får skriva mycket, men det finns ett fåtal undantag. Exempelvis är förtal ett sådant undantag som, utan att det faktiskt rör sig om det i detta fall, kan föranleda ansvar för det skrivnaFör att det ska utgöra förtal (BrB 5:1) måste följande förutsättningar vara uppfyllda; a) Någon ska peka ut b) annan som antingen 1) brottslig, 2) klandervärd i sitt levnadssätt eller 3) annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne annan för andras missaktning.Vidare krävs enligt 5:5 BrB vanligen att den som utsätts för förtalet väcker åtalet.Dessutom finns enligt 5:1 st 2 en säkerhetsventil som gör att det inte utgör förtal om uppgiftlämandet varit försvarligt.Då ingen person pekas ut kan texten inte utgöra förtal. Om det via insinuationer eller på annat sätt klart går att hänföra uttalandet till en viss person, skulle det eventuellt kunna utgöra förtal. Å andra sidan finns ett utrymme för att lämna rena åsikter om vissa personer som inte utgör förtal, exvs. att uttrycka "jag tycker att person x är en idiot". Detta utgör inte förtal.Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en fortsatt trevlig dag.Mvh,

Falsk tillvitelse, angivelse, förtal

2015-03-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejJag har en fråga om följande situation juridiskt kan tolkas som förtal, förolämpning eller falsk tillvitelse (eller något annat)?För knappt fyra år sedan så ombads jag i min tjänst som kommunal tjänsteman att avveckla en mångårig projektverksamhet som vi hade medfinansierat. Projektverksamheten bestod i att tillhandahålla en "arena" för innovatörer. Vid avvecklingen av denna uppstod meningsskiljaktighet mellan några av individerna som under några år hade nyttjat "arenan" och mig/oss som huvudman. Då jag hade företrätt min arbetsgivare i ett externt organisationsnummer (som ordförande i en förening) blev jag och övriga styrelsemedlemmar stämda vid tingsrätten för bla stöld mm. Det är en person från det nedlagda projektet som är drivande i frågan och han har en gedigen historik i det svenska rättssystemet gällande stämningar mm. Vad som har försiggåtts under snart fyra år är att han utpekat mig som brottsling, kriminell med mera samt att jag har stulit utrustning för sisådär 1 mkr, att jag har mutat höga tjänstemän vid statliga instanser med mera. Vidare har han via korrespondens kontaktat min arbetsgivares styrelsemedlemmar och delar av min hemkommuns politiker vid ett flertal tillfällen och då påtalat att jag är tjuvaktig, kriminell, brottsling med mera och han har även vid några av dessa tillfällen lindat in vad som kan tolkas som olaga hot i form av liknelser med hur obekväma personer förr i tiden ombads begå självmord med mera. Tips?Mvh"Kommunalanställd"
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Stämning om stöldDet som du beskriver kan utgöra brotten falsk angivelse eller falsk tillvitelse som jag kommer redogöra för nedan:För att en angivelse ska vara brottslig enligt 15:6 BrB måste personen som anmäler brottet peka ut någon som skyldig till brottet och denna angivelse ska kunna fattas som en uppmaning till åtal. Det krävs alltså att den som anmäler har för avsikt att angivelsen leder till åtal. Det krävs även att det står klart att angivelsen innehåller osann information och den riktar sig mot en oskyldig person. Gärningsmannen måste ha uppsåt till att en oskyldig person döms till ansvar för ett visst brott.Om angivelsen inte kan anses vara brottslig, kan det möjligtvis handla om falsk tillvitelse enligt 15:7 BrB. Enligt denna bestämmelse döms någon som sanningslöst tillvitar annan ett brott, besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Det krävs inte att personen som tillvitelsen riktar sig mot är oskyldig för att tillvitelsen ska vara brottslig, att uppgifterna som lämnas är avsedda att leda till åtal eller att personen som anmälts blir dömd. Gärningsmannens uppsåt ska täcka att uppgiften han eller hon lämnar är osann.Förtal - 5:1 BrBBrottet begås av den som pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller som på något annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Målet med uttalandet måste vara att skada en människas anseende hos andra. Det krävs inte att spridandet av uppgiften faktiskt har skadat anseendet av en person hos andra, utan det räcker med att gärningsmannen har för avsikt att uppgiften skadar offrets rykte. Personen i fråga har utpekat dig som tjuvaktig, kriminell, brottsling bl.a. och om hans avsikt är att utsätta dig för andra missaktning och skada ditt rykte är brottets rekvisit uppfyllda. Värt att nämna är att Ifall ord står mot ord kan det vara svårt att döma för förtal.Jag rekommenderar att du anmäler detta till polisen och hoppas att allt löser sig!Med vänliga hälsningar,

Angående: uteslutning ur trossamfund och förtal.

2015-03-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en lite underlig fråga... För ca 6-7 år sedan var jag ett Jehovas vittne. Jag blev utesluten för att jag blev vän med en frånskild man i en annan del av Sverige. Vi begick inte "otukt" och det har heller aldrig ifrågasatts.Jehovas vittnen utger sig för att inte utesluta någon som inte har begått "en allvarlig synd utan att ångra sig". Ingenstans i deras litteratur eller på mötena framkommer att man kan bli utesluten "i förebyggande syfte". Som exempel på allvarlig synd ger de "sexuell omoral, avgudadyrkan, stöld, utpressning, mord och ockultism".När någon blir utesluten ur Jehovas vittnen så blir denne verkligen utfryst. Församlingsmedlemmarna uppmanas att inte ha någon som helst kontakt, inte ens hälsa på personen ifråga om de möts på gatan. Ryktet sprider sig snabbt när någon har uteslutits och inom kort har du förlorat alla dina vänner och hela din umgängeskrets. Alla "vet" att man har begått någon allvarlig synd. Man ges ingen som helst möjlighet att förklara eller försvara sig. På möten och sammankomster omtalas uteslutna som avfällingar, psykiskt sjuka, lögnare som äter vid demoners bord osv. Man uppmanar medlemmarna att sky dessa så att de inte själva blir smittade. Min fråga är: Kan jag stämma jw.org för förtal? Eller kommer de undan eftersom jag sorteras in under "avfällingar" och inte utpekas enskilt? Har de laglig rätt att värva en tolvåring för att 20 år senare utesluta henne utan egentlig anledning så att hon förlorar släkt, vänner och fotfäste?
Tobias Håkansson |Hej, och tack för din fråga. Som jag uppfattar det är det två egentliga frågeställningar som du vill ha besvarade. 1.Huruvida trossamfundet jehovas vittnen har rätt att utesluta medlemmar så som har skett.2.Huruvida jehovas vittnens benämning av tidigare medlemmar som avfällingar kan utgöra förtal.För den första frågeställningen kan sägas att man som medborgare har rätt till religionsfrihet samt föreningsfrihet enligt 2 kap 1§ Regeringsformen (https://lagen.nu/1974:152). Detta innebär att man inte skall diskrimernas eller på annat sätt kränkas på grund utav medlemskap i förening eller trosuppfattning. Ingen av dessa rättigheter är dock negativa. Alltså man kan inte kräva att antas som medlem i varken en förening eller ett trossamfund. När man beviljas medlemskap eller tillträde till föreningen/trossamfundet så förbinder mig sig också till de stadgar som samfundet ställt upp. Det är därmed dessa som reglerar giltigheten av uteslutning av medlem, och som kommer att ligga till grund för en domstols prövning av huruvida uteslutningen skett på ett korrrekt vis. I majoriteten av de av domstol prövade fallen har domstolen gått på samfundets linje, mest troligt är alltså vittnenas uteslutning av er är korrekt. Om den andra frågeställningen rörande brottet förtal kan sägas att förtal enligt 5 kap 1§ BrB (https://lagen.nu/1962:700) utgörs av att någon ger uttryck för en uppgift mot någon (d.v.s en specificerad person eller en tydligt definierbar grupp av personer) som är osan för att väcka missaktning mot denna. Vidare sägs att det inte är att anse som förtal om denne kan påvisa att uppgiften är sann, eller att hen hade skälig grund för att tro att så var fallet. Att kalla tidigare medlemmar för avfällingar kan visserligen sägas vara ett sätt att inför de övriga medlemmarna ta avstånd från dessa, men är enligt min mening inte att anse som en uppgift som är avsedd att väcka missaktning. Detta sedan, för att det ska vara att anse som en uppgift, måste innebära någon faktiskt informationen om den utpekade och inte bara ett allmänt omdöme om denne. Som exempel kan tas att man anklagar någon för att ha begått ett brott, vara delaktig i en viss skandal eller liknande. Att benämna en ospecificerad grupp av människor som avfällingar är därmed inte förtal. Jag hoppas att ovanstående skall besvara er fråga, i annat fall är ni välkommen att återkomma.

Osanna anklagelser

2015-02-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har blivit anklagad för att ha påstått att min pojkvän skulle ha tvingat mig till samlag trots att det inte stämmer. Jag har en "vän" som under en konflikt i samband med denna händelse under tiden då hon varit i samtal med honom genom telefon där hon påstått att jag gjort aborter, varit med andra män, varit otrogen och att jag skulle haft sexuella relationer till vänner och bekanta trots att detta är påtagligt falska påståenden, jag har själv dokumenterat dessa svar från de personer som mina såkallade relationer skulle ha gällt och dementerat dessa helt och hållet. Min och min pojkväns relation går idag inte att rädda, dessa anklagelser har gjort att min pojkvän målat upp mig som en lögnare och kallat mig hora vilket jag mår dåligt över. Jag har konfronterat denna person och hon vägrar ta tillbaka det hon sagt och att hon skyller på att hon va arg på mig. Detta har skadat mitt anseende och prvatliv där även mitt arbetsliv blivit lidande. Jag vet inte hur jag ska gå till väga och jag vill ha en ursäkt för allt lidande som detta har orsakat mig.
Fredrik Holst |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De brott som kan göras gällande i ditt sammanhang är de s.k. ärekränkningsbrotten (5:e kapitlet Brottsbalken).Första brottet din "vän" skulle kunna ha gjort sig skyldig till är förtal (5:1 brottsbalken):"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter." I andra stycket finns det s.k. försvarlighetsundantaget. Lagtexten ger två exempel på vad som menas med att utsättas för andras missaktning; att utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Bedömningen huruvida kravet på "utsättas för andras missaktning" är uppfyllt görs i förhållande till värderingarna i de kretsar den utpekade umgås och inte utifrån en av majoriteten uppfattad norm.Det andra brottet som din "vän" kan ha gjort sig skyldig till är förolämpning (5:3 brottsbalken):"Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter."Skillnaden mellan dessa två typer av brott är vem meddelandet riktats till. Det vill säga, har din vän riktat sig enbart till dig, för att såra dig, är förolämpning tillämpligt. Medan om han/hon riktat sig mot t.ex. din kompiskrets och utpekat dig som kladervärd, "XX har gjort aborter" etc. är förtalsbrottet tillämpligt. I ditt fall verkar mer tyda på att det är förtal som är aktuellt, då han/hon har vänt sig till din ex-pojkvän, och inte dig personligen. Däremot har din ex-pojkvän begått brottet förolämpning genom att kalla dig "hora". Förtal kan även vara av den formen att det är att anse som grovt förtal (5:2 brottsbalken). Att ta hänsyn till vid om brottet ska anses som grovt är; om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest varit ägnad att medföra allvarlig skada. Att tänka på är att dessa brott som huvudregel åtalas av dig som målsägande. Undantaget från detta är om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om detta anses påkallat från allmän synpunkt. (se 5:5 brottsbalken). Vid bedömningen av allmän synpunkt ska åklagaren ta hänsyn till brottets art, straffets syfte och omständigheterna vid brottets begående (till exempel hur många som tagit del av den förtalande uppgiften, omfattningen, avsikten). Åklagaren kan också ta sociala hänsyn till t ex målsägande.Du kan alltså polisanmäla detta, men det är du som själv måste väcka åtal vid domstol om du vill få det prövat.Vänligen,

Förolämpning

2015-03-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående konflikt med min granne. Min granne vattnar blommor så att den rinner rakt ner på min balkong och skakar mattor över min balkog. En gång försökte jag prata om det men hon fortsätter att göra det om och om igen. I torsdags skakade hon mattan igen så att den har fallit ner på min balkong. Hon kom till mig för att hämta mattan och jag försökte en gång till att prata om det. Plötslig började hon skrika på mig, säga att alla gör det och jag i så fall ska inte bo kvar här om jag klagar. När jag försökte stänga dörren började hon hålla den och skrika att jag måste lyssna på henne. Jag känner mig chockad och förolämpad. Kan jag göra polisanmällan i detta fall?
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Det är framförallt två situationer som kan vara att se som brottsliga, självklart kan du göra en polisanmälan – allt beroende på samtliga omständigheter vågar jag dock inte svara hur långt en sådan skulle leda.Det första är då din granne håller i dörren och vägrar lämna din bostad, det verkar som hon där gjorde sig skyldig till hemfridsbrott (4 kap. 6 § BrB). Det andra, eventuella brottet, är förolämpning alternativt olaga hot – förolämpning känns troligare men det beror så klart på vad hon sa (olaga hot förolämpning).Förolämpning förutsätter att något kränkande, en "smädelse", sagts till dig. Det kan t.ex. vara ett skällsord eller ett beteende direkt mot dig som en spottloska.

Rätt vid felaktigt utpekande?

2015-03-18 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En granne har anmält mig till kommunen för att ha tagit ett träd på kommunensmark för ett år sedan. Grannen har med hjälp av sin son grävt fram en gammal stubbe. En kommunanställd kom till platsen tillsammans med grannen ochkontrollerade stubben och diskutterade åtgärder. Stubben var täckt med c:a 1 dmjord innan grävning. Grannen hade tidigare hotat med polisanmälan, men jagtror att mitt samtal med den kommunanställde har ändrat grannens tankar.Jag klarade ut att det på den platsen ej funnits växande träd på 18 år vilketjag styrkte med fotografier. Efter detta hade den kommunanställde ett nyttmöte med grannen. Grannen har kört förbi platsen så gott som dagligen under alla år och var säkert medveten om att där ej fanns något träd utandetta var en chansning eftersom där finns gamla stubbar efter en tidigavverkning för ett vägbygge.Kan jag med hänsyn till ovanstående anmäla grannen för falsk angivelse altförtal? Det känns inte så bra att bli utpekad inför kommunen om man äroskyldig.
Niclas Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Båda formerna behandlas i brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. Förtal går att finna under 5 kap. 1 §. Utpekandet av dig som klandervärd eller brottslig behandlas i brottsbalkens 15 kap.Sammanfattning.Min rekommendation är att anmäla din granne för falsk tillvitelse om du ska nå framgång med din talan. Nedan kan du läsa argumenten för och emot anmälan av de olika brottsformerna.Falsk angivelse.För att det ska vara fråga om falsk angivelse ska din granne ha angivit dig till åtal, d.v.s. en anmälan till polis eller åklagarmyndighet om uppmaning till åtal, se brottsbalken 15:6. Att kontakta kommunen är därmed inte tillräckligt för att det ska röra sig om falsk angivelse eller den ringa formen "obefogad angivelse".Falsk tillvitelse.Eftersom din granne "anmält dig till kommunen" så har han kontaktat en myndighet behörig att ta upp anmälan i just detta ärende. Det krävs inte här att grannen anmält med uppmaning till åtal, utan att han fått kommunen att undersöka ärendet räcker. Om din granne faktiskt har lämnat osanna uppgifter, till kommunen, som i sin tur kan leda till att du beskylls för en brottslig gärning så räcker detta som grund för en anmälan om falsk tillvitelse. Vad svårigheten här kan ligga i är att bevisa att grannen haft insikt om att uppgifterna är osanna, men eftersom du anger att han åker förbi "så gott som varje dag" så bör detta kunna styrkas, se brottsbalken 15:7 st. 1. Går det däremot inte att styrka att han faktiskt haft sådan insikt kan du ändå anmäla honom för den vårdslösa formen av brottet, nämligen vårdslös tillvitelse. För detta krävs inte att han faktiskt haft insikt utan det räcker att han hade skälig anledning att anta att du faktiskt inte har tagit ett träd senaste året. Detta är lättare att bevisa med tanke på omständigheterna, se brottsbalken 15:7 st. 2.Förtal. Då uppgifterna som är falska lämnas endast till myndigheten som har att ta upp anmälan är det svårt att anse att uppgifterna är specifikt ägnade att utsätta dig för "andras missaktning". Utpekandet av dig som brottslig måste vara av allvarlig art och kunna utsätta dig för andras missaktning, främst, inom din omgivning. Även om en ev. utredning/undersökning från kommunens sida kan utsätta dig för andras missaktning så är det tveksamt om en domstol skulle acceptera detta då uppgifterna i sig ska vara ägnade att leda till missaktning hos de personer som uppgifterna lämnas till. Slutsats.Om du ska anmäla anser jag att du bör utgå ifrån falsk tillvitelse och inte anmäla för förtal. Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att hör av dig till vår telefonrådgivning.Hoppas du har fått dina frågor besvarade!Mvh

Förtal. Kontakt med arbetsgivare och socialtjänst - "smutskastning", "misskreditering", "ifrågasättande av kompetens" och "spridande av lögner"

2015-02-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man som sedan tidigare har två barn, 10 resp 12 år gamla. Barnen har bott heltid hos sin mamma men föräldrarna har delad vårdnad. Just nu pågår det en vårdnadstvist som inte är trevlig. Det äldsta barnet bor hos oss sedan okt -14. Detta har varit hans eget val.När barnen har varit hos oss så har de bl a kommit smutsiga, i för små kläder samt hungriga. Barnen har dessutom uttryckt att mamma ofta skäller på dom samt att hon vid ett flertal tillfällen slagit dom.Då jag sedan många år arbetar som förskolechef ansåg jag att det skulle göras en orosanmälan till socialtjänsten. Jag gjorde en anmälan och mamman blev också polisanmäld för misshandel vid två tillfällen under det sista året. Dock lades dessa ner utan vidare utredning.Detta togs inte emot av mamman särskilt väl utan nu börjar smutskastning av mig. Hon har bl a vid ett tillfälle tagit kontakt med min arbetsgivare och misskrediterat mig. Hon ifrågasatte min kompetens och sa lögner. Och eftersom jag jobbade i en mindre kommun så blev inte detta bra utan jag kände att jag var tvungen att sluta. Ryktesspridningen kom snabbt i gång.Hon har också vid ett flertal tillfällen spridit lögner om mig till socialtjänsten bl a säger jag ha hotat henne vilket känns mycket obehagligt, speciellt med tanke på mitt yrke. Jag har mail och sms-kontakt som bevisar motsatsen till hennes påståenden. Det jag undrar nu är hur ska jag kunna få slut på detta? Ska jag polisanmäla eller hur ska jag gå till väga?
Märta Ahlén |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Jag beklagar situationen och förstår att det måste vara psykiskt slitsamt att först genomgå en vårdnadstvist – vilket väl aldrig är så särskilt trevligt – och sedan behöva genomlida smutskastning och falsk ryktesspridning till följd av densamma. Vi ska titta lite närmare på brottet förtal för att utreda om det går att applicera på era särskilda omständigheter. Förtal upptas i 1 § i Brottsbalkens (BrB), femte kapitel, de s.k. ärekränkningsbrotten, och lyder:Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.Först lite kort om det andra stycket: häri upptas det s.k. försvarlighetsrekvisitet som innebär att en uppgiftslämnare kan fritas från ansvar om 1) hen varit skyldig att uttala sig; 2) det var försvarligt att lämna uppgifterna; 3) uppgifterna är sanna eller 4) hen hade skälig anledning att hålla dem för sanna. Utan närmare detaljer kan jag inte göra en kvalificerad bedömning om det förelegat en skyldighet för barnens mamma att uttala sig när hon talade med din arbetsgivare och socialtjänst eller om det eljest varit försvarligt att göra det. Du använder dig vidare upprepade gånger av begreppet "lögner" i din beskrivning av omständigheterna. Jag kommer i det följande skjuta försvarlighetsbedömningen åt sidan och helt enkelt anta att mamman inte haft skyldighet att uttala sig och inte heller har gjort det av försvarliga skäl; jag kommer vidare ta dig på orden och utesluta att hon farit med sanning eller haft grund för att tro att det var sanna uppgifter som spreds. Jag vill med den snabba genomgången av det här stycket illustrera att det finns en möjlighet för en uppgiftslämnare att undgå straffansvar även om uppgifterna i sig varit ägnade åt att t.ex. utpekat någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Vidare, en snabb genomläsning av första stycket i 5 kap. 1 § BrB kan absolut ge intrycket att mammans misskreditering av dig; ifrågasättande av din kompetens och "spridande av lögner" inför din arbetsgivare, därtill lögnaktigt tal och påståenden inför socialtjänst om att du hotat henne, går att subsumera under rekvisitet att "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning", t.ex. genom att "utpeka någon såsom brottslig" eller "lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning." En straffrättslig bedömning är dock sällan enkel och innehåller flera komponenter, från att avgöra vad som ska förstås med "att lämna en uppgift om någon" och en "nedsättande uppgift" till att fastställa om det har funnits uppsåt att förtala.Först något om kravet på lämnande av uppgifter som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning, "nedsättande uppgifter." Lagtexten ger exempel i form av att utpeka någon som brottslig; här gäller dock ett krav på att brottet ska vara av viss allvarligare art för att en anklagelse därom ska vara nedsättande till sin karaktär. I ditt fall påstår kvinnan bl.a. att du har hotat henne; med andra ord kan hon redan här sägas ha uppfyllt kriteriet på spridande av nedsättande uppgifter genom att utpeka dig som brottslig (skyldig till olaga hot enligt 4 kap. 5 § BrB). Som nämnts måste detta innefatta en anklagelse om brott av mer allvarlig art, vilket olaga hot får anses konstituera i och med att brottet upptar fängelse i straffskalan.Med uttrycket "ägnad att" har lagstiftaren vidare markerat att det inte krävs att den nedsättande uppgiften faktiskt har framkallat andras missaktning i ett enskilt fall; det är tillräckligt att uppgiften typiskt sett kan få andra att förlora aktningen för eller hysa en negativ uppfattning om dig. Skulle du polisanmäla mamman står det alltså så långt klart att någon bevisning om att beskyllningen faktiskt framkallat andras missaktning inte behöver förebringas; det viktiga är att du kan bevisa själva anklagelsen om brottsligt beteende (eller motsvarande spridning av i sig nedsättande uppgifter). Fortsättningsvis är förtalsbrottet fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna. Så är fallet här. Förtal är avslutningsvis ett uppsåtsbrott. Att förtalsbrottet kräver uppsåt betyder att kvinnan, för att kunna fällas till ansvar enligt första stycket, måste haft uppsåt dels i förhållande till att lämna en uppgift om en annan person, dels att uppgifterna typiskt sett måste leda till att utsätta den utpekade för andras missaktning. Mot denna bakgrund ska jag försöka mig på att ge dig någon form av råd, och jag vill då säga att du naturligtvis bör överväga att polisanmäla om du tror att det är det enda sättet att få ett slut på detta. Du kan antingen ringa Polisen på telefonnummer: 114 14, eller vända dig direkt till polisstationen där du bor. Vidare information om polisanmälan hittar du på polisens hemsida under fliken "Gör en anmälan". Dialog ska väl självklart tillgripas som ett första alternativ; att reda ut något med rättsliga medel i domstol, potentiellt genom hela kedjan av rättsliga instanser, kan bli båda kostsamt och tidsödande. Att mötas och försöka lösa era interna konflikter ansikte mot ansikte är därför att föredra, men är detta utsiktslöst måste väckande av åtal övervägas. Något som är speciellt med förtal är att det är ett så kallat målsägandebrott. Det betyder att det enligt 5 kap 5 § BrB är målsäganden själv, alltså den som utsatts för brottet som ska väcka åtal och driva målet. Vill göra gällande en förtalstalan kommer ett mål i domstol givetvis att avgöras på hur väl parterna kan bevisa sina påståenden om hur "fel" eller "olagligt" motparten agerat. Där ord står mot ord har ingen part något övertag. Du måste alltså noga överblicka det egna bevisläget och fråga dig om de mail och sms som du har kvar kan bevisa med all önskvärd tydlighet att mamman gjort brottsliga uttalanden, med uppfyllande av de krav som redogjorts för här ovanför. För att få en uppfattning om hur den här typen av mål bedöms rent konkret, dvs. vad som tas fasta på för att fria eller fälla en person anklagad för förtal, vill jag hänvisa dig till nedan följande rättsfall.RH 2009:40 rörde ett vid första anblick ganska grovt och förolämpande uttalande som lagts ut på internet, men där hovrätten friade från såväl förolämpning som förtal. Mot detta kan ställas RH 1997:61, där den tilltalade hade lämnat uppgift om målsäganden i en annons som fått mycket stor spridning, med uppenbar avsikt att skada och utsätta denne för andras missaktning. Hovrätten dömde här till grovt förtal och skadestånd på 15000 kronor med motiveringen att "Brottet […] inneburit en svår kränkning av hennes personliga integritet och det har medfört ett betydande obehag för henne." Om det senare fallet ska sägas att det handlade om framställande av målsäganden i ett sexuellt/pornografiskt sammanhang i en annons med stor spridning; detta inverkade sannolikt på hovrättens utslag. Fallet kan jämföras med NJA 1992 s. 594 där ett samlag hade filmats utan kvinnans vetskap, vartefter filmen hade visats upp vid ett flertal tillfällen för en mindre krets av personer. HD bedömde gärningen som grovt förtal. Sammanfattningsvis: är det din bedömning att dialog inte skulle bli framgångsrik i det här fallet bör du givetvis polisanmäla. Därefter kommer brott att utredas i en förundersökning, bevisläget bedömas, och åtal eventuellt att väckas. Jag hoppas att du med detta fått en god överblick på vad som gäller och önskar dig lycka till! Har du några följdfrågor eller vill du ha hjälp med att sättas i kontakt med juridiskt ombud kan du höra av dig till mig så ska jag försöka bistå dig med endera eller bägge önskemålen. Nu ber jag att få önska dig en trevlig helg!Vänligen,

Ärekränkning - förtal

2015-02-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag är gift med en man som sedan tidigare har två barn 10 o 12 år, som de har delad vårdnad om. Barnen har bott på heltid hos mamma och gått i skola i hennes kommun. I nuläget bor den äldsta (sonen) hos oss.Dock framkom det när barnen var hos oss att dom inte hade det bra. Barnen var smutsiga o hungriga när de kom. De berättade också ofta att mamma bara skällde och att hon vid vissa tillfällen hade slagit dom. Detta polisanmäldes men ärendet lades ner.Då jag arbetar som förskolechef tyckte jag att detta borde anmälas till socialtjänsten, så jag gjorde en orosanmälan. Jag har också direkt till mamman ifrågasatt hennes sätt att ta hand om sina barn. Detta togs inte väl emot av mamman som bl a vid ett tillfälle ringde min arbetsgivare och ifrågasatte min kompetens tillsammans med lögner. Detta gjorde att situationen på den dåvarande arbetsplatsen blev så ohållbar för mig att jag slutade. Jag mådde mycket dåligt över det inträffade. Då det var en liten kommun så spreds ryktet snabbt. Hon har också vid ett flertal tillfällen spridit lögner om mig till socialtjänsten om att jag bl a hotar o kommer med anklagelser, vilket jag har skrivna bevis på att det inte är sant. Nu undrar jag om jag kan/ska polisanmäla henne för att få ett stopp på hennes lögner, eller vad kan jag göra?Tacksam för svar!/Anneli Dahl
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Hennes agerande kan vara tillräckligt för att utgöra brottet förtal, reglerad i 5:1 BrB. Brottet begås av den som pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller som på något annat sätt lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Målet med uttalandet måste vara att skada en människas anseende hos andra. Det krävs inte att spridandet av uppgiften faktiskt har skadat anseendet av en person hos andra, utan det räcker med att gärningsmannen har för avsikt att uppgiften skadar offrets rykte.Om den person som uttalade sig var skyldig att uttala sig eller om det av omständigheterna döms som försvarligt att lämna uppgiften, är det tillåtet med sanningsbevisning enligt 5:1 2 st. BrB. Om det kan bevisas uppgiften är sann och det fanns skälig grund för uttalandet, döms inte personen för förtal.Förtal är ett målsägandebrott enligt 5:5 BrB, vilket innebär att målsägande (dvs. den kränkte) får väcka åtal för brottet. Målsägande behöver alltså inte vänta på åklagarens beslut att väcka åtal. Jag rekommenderar att du gör en polisanmälan.Se, 5:1 och 5:5 BrB, se https://lagen.nu/1962:700#K5P1 och https://lagen.nu/1962:700#K5P5Hoppas detta var till hjälp!Med vänliga hälsningar.