Förtal mot "det svenska rättsväsendet"?

2018-01-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Jag har blivit felaktigt dömd till ett 8 månaders fängelsestraff och där Hovrätten har kommit undan med en lögn och inte tagit upp mina bevis i Hovrätten alternativt har Hovrätten misstolkat min bevisning. Målet handlade om ett Bokföringsbrott av normal graden men som blev grovt pga byte av åklagare. En soppa som hållit på i 5 års tid sedan dess start. För en tramsig skit sak.I Enlighet med Europakonventionen för Mänskliga rättigheter så har man rätt till en rättvis rättegång och det är också reglerat i Europa Konventionen, bryter man mot konventionen begår man brott. Vi tänker inom kort via "Clear Channel" som tillhandahåller reklamen för t-banan gör reklam för vårt ena företag på de stora skyltarna där tågen kommer in. Vi kommer synas på 12 stationer i 1 vecka och nå ut till miljontals tittare i Stockholm.Längst ned i reklamen kommer vi ha en text rad: vi anser att det svenska rättsväsendet är Kriminella och vi stödjer även våldtagna kvinnor som inte fått sin upprättelse" Min fråga är. Får vi uttrycka våra åsikter i Media utan att åka dit för förtal eller något liknande. Sverige verkar vilja ta efter Nordkorea till viss del och inskränka människors frihet så är ju bäst jag frågar först. Har jag blivit felaktigt dömd förut kan man bli det igen annars kanske. Tack på förhand!
Daniel Shin |Hej,Såvida du menar rättsväsendet i helhet, och inte enskilda hovrättsdomare eller liknande, riskerar du inte att begå något brott. Förtal kan inte ske mot regeringen eller dess myndigheter, likaså Sveriges domstolar. Det är däremot en annan sak huruvida reklamföretaget kommer vilja lägga upp ditt ifrågasättbara meddelande på deras skyltar. Lycka till!

Förtal vid preskiberat brott

2018-01-15 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min släkting är pedofil. Utnyttjade min lillasyster och mig när vi är små. Brottet har preskriberats. Om jag nu berättar om detta för andra - hans släktingar eller vänner. Kan då JAG anklagas för brott? (Jag vet ju att det jag säger är sant men han kan alltid förneka.)Tack på förhand,
Emmy Pettersson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du säger till andra att din släkting är pedofil riskerar du att dömas för förtal.För att du ska kunna dömas för förtal krävs att du utpekar din släkting som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta honom för andras missaktning enligt 5:1-2 Brottsbalken. Att en uppgift är ägnad att utsätta honom för annars missaktning betyder att påståendet ska skada hans anseende hos andra och att anklaga någon för pedofili är typiskt en sådan sak eftersom det är ett väldigt allvarligt brott att anklagas för! Om din släkting väljer att anmäla dig behöver han inte heller bevisa att det du sagt om honom faktiskt har medfört andras missaktning utan det räcker att det typiskt sett medför andras missaktning att påstås vara pedofil.Du kan inte dömas för förtal om du visar att uppgiften är sann, men eftersom brottet är preskriberat och det inte finns en fällande dom kommer det troligtvis bli mycket svårt om ord står mot ord! Med vänliga hälsningar,

Möjligheten att anmäla och väcka åtal för förtalsbrott några år efter händelsen

2018-01-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag blev för några år sedan utsatt för falsk ryktesspridning i min hemstad där jag blev beskylld för att ha haft sexuellt umgänge med min egen bror under mina ungdomsår och blivit gravid. Allt detta är lögn, och jag har mått hemskt dåligt att bli utsatt för detta grovt kränkande påstående. Det känns hemskt att personer som kanske vet vem jag är, kanske har hört detta och tror på denna lögn. Jag har anmält till polisen en gång men det lades ner. Kan jag göra ny anmälan och vad krävs för att få det till åtal? Det var en av mina vänner som fått höra ryktet, det var på så sätt jag fick vetskap om det.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag ta upp regler i brottsbalken (BrB) som du kan titta på närmre här. Jag kommer även beröra en bestämmelse i rättegångsbalken (RB). Utifrån din beskrivning verkar det som om det du blev utsatt för är brottet förtal.Brottet förtalEn person gör sig skyldig till förtal om hen sprider falska eller sanna uppgifter om att någon är en brottsling eller har ett levnadssätt som på något sätt är klandervärt och som kan utsätta personen för andras missaktning (BrB 5 kap. 1 §). I ditt fall verkar det som att någon eller några har spritt rykten om dig som med stor sannolikhet skulle utsätta dig för andras missaktning. Det är alltså ett förtalsbrott. Däremot kan jag inte bedöma om det är förtal eller grovt förtal, eftersom det måste göras utifrån en mer fullständig bild av situationen. Förtalsbrottet är ett brott som faller under enskilt åtal. Det betyder att det bara i undantagsfall är åklagaren som driver fallet. I de flesta fall måste den utsatta göra det själv (BrB 5 kap. 5 §). Att väcka enskilt åtal och att polisanmäla är inte samma sak.Anmälan och åtalEnskilt åtal väcker man genom att ansöka om åtal vid en tingsrätt. I den här ansökningen ska man ange uppgifter om sig själv, den man vill ska åtalas och uppgifter om brottet och omständigheterna kring det (RB 47 kap. 1-2 §§). Eftersom polisen redan lagt ner det här ärendet en gång utgår jag från att någonting gjorde det svårt att utreda på grund av exempelvis brist på bevis. Om ingenting har förändrats sedan förra gången är det osannolikt att du når framgång om du väcker åtal eller att polisen skulle ta upp utredningen igen om du gör en ny anmälan. Har däremot förutsättningarna förändrats kan det vara möjligt med både anmälan och åtal.PreskriptionI ditt fall verkar det dock ha gått en längre tid sedan det hände, vilket innebär att preskriptionstiden för brottet kan ha uppnåtts. Preskriptionstiden för ett brott som inte kan ge mer än 1 års fängelse (så som förtal) är 2 år och preskriptionstiden för ett brott som maximalt kan ge fängelse i två år (grovt förtal) är fem år (BrB 35 kap. 1 §). Eftersom du säger att detta skedde för några år sedan kan jag inte säga säkert om preskriptionstiden har gått ut, men det finns en risk för det. Om så är fallet kan inte den som begått brottet dömas.SammanfattningDet verkar som om det du utsatts för skulle kunna utgöra förtal eller grovt förtal. Detta kräver i de flesta fall att du väcker enskilt åtal, vilket du gör genom en egen ansökan hos tingsrätten. Du kan teoretiskt sett gå både till polisen igen och försöka väcka åtal, men om polisen inte kunde utreda brottet tidigare och inga omständigheter har förändrats sedan dess är det sannolikt svårt att få ett annat resultat en andra gång. Det finns dessutom en risk att det har gått så lång tid att brottet preskriberats, vilket betyder att du inte kan få till ett åtal längre.Om du vill försöka driva detta själv rekommenderar jag starkt att du kontaktar en jurist med erfarenhet om straffrätt, eftersom det annars kan vara väldigt svårt att ansöka om och driva en process genom enskilt åtal. En jurist kan även titta närmre på alla relevanta omständigheter och tillgängliga bevis för att bedöma om det är möjligt och i så fall hur stor sannolikhet det är att du skulle nå framgång om du driver det.Jag hoppas att detta svar har varit till din hjälp. Vänliga hälsningar,

Förtal och förolämpning

2018-01-04 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Om man har varit med i en diskussion på Facebook och försökt själv med sakliga argument föra fram sina funderingar kring frågeställningen och upprepade gånger får följande typ av svar från 2 personer i gruppen"...borde du vara tyst. Verkligen bara tyst. Jävla idiot! Orkar inte diskutera med dig men hoppas innerligt av du smittas av detta helvete (mässling, min anmärkning).""att kalla dig idiot är en högra nivå av diskussion än vad du förtjänar""Därför att du är en idiot med foliehatt"Är det förtal enligt lagens mening?
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga! Förtal hör till brottsbalkens (BrB) 5 kap. om ärekränkning. Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning, 5 kap. 1 § BrB. Det krävs för förtal att beskyllningen varit ägnad att skada en människas anseende hos andra. Uppgiftslämnandet ska alltså leda till skada men en faktisk skada behöver inte ha uppstått. Det förutsätts dessutom att den nedsättande uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde. Eftersom du har fått de nedsättande kommentarerna skickade till dig direkt i form av svar på Facebook skulle det alltså inte kunna bli fråga om förtal i ditt fall. Möjligtvis skulle det istället kunna bli fråga om förolämpning, som innebär att man uttalar sig ärekränkande direkt till offret, 5 kap. 3 § BrB. En förolämpning ska vara ägnad att såra någon och kan ske genom att kalla någon för kränkande saker, beskylla personen kränkande eller bete sig på ett skymfligt sätt. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan jag anmäla ett butiksbiträde för falska anklagelser?

2018-01-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Finns det möjlighet att anmäla ett butiksbiträde som ryter åt mig att lämna affären för att enligt butiksbiträdets falska anklagelse skulle jag ha snattat/stuligt i affären vilket som sagt är en falsk anklagelse och påstår att dom har film på vilket också inte stämmer med tanke på att de är falskt och sedan hotar med att ringa polis?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Visst kan du anmäla händelsen till polisen men närmsta åklagarkammare kommer troligtvis inte att väcka åtal i ärendet utan du får processa själv. Att anklaga någon för att vara en tjuv, när ett sådant påstående helt saknar grund, kan utgöra förtal om uppgiften dessutom lämnas i syfte att förmå andra personer att tycka sämre om dig, se 5 kap. 1 § 1 stycket brottsbalken. Om beskyllningen är kränkande men inte lämnades i syfte att få andra att tycka sämre om dig eller om beskyllningen enbart ägde rum internt mellan dig och butiksbiträdet utan att någon annan hörde kan det istället vara fråga om förolämpning, se 5 kap. 3 § 1 stycket brottsbalken. En person som gjort sig skyldig till något av dessa brott kan dömas till böter och som brottsoffer kan du också kräva skadestånd av butiksbiträdet för den kränkning denne utsatt dig för. Att hota med polis kan utgöra olaga tvång men gör det inte om butiksbiträdet hade skälig anledning att tro att du faktiskt snattat. Likaså kan butiksbiträdet inte ådömas några böter om dennes agerande anses försvarligt p.g.a. att denne t.ex. förväxlade dig med någon annan som butiksbiträdet genom en videoinspelning faktiskt sett stjäla från butiken, se 5 kap. 1 § 2 stycket brottsbalken. Både förtal och förolämpning utgör så kallade målsägandebrott. Det innebär att i regel är det du själv som får väcka åtal och stämma in butiksbiträdet till närmsta tingsrätt för att låta domstolen avgöra butiksbiträdets skuld. I undantagsfall kan närmsta åklagarkammare, när de går igenom polisanmälningar, besluta att ändå väcka åtal om brottet skett mot en person under 18 år eller om du har gett ditt godkännande att en åklagare sköter processen och det "anses påkallat från allmän synpunkt". När det gäller förtal anses det t.ex. "påkallat från allmän synpunkt" om det varit fråga om en stor spridning av påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning. När det gäller förolämpning anses det "påkallat från allmän synpunkt" vid återkommande förolämpningar under viss tid eller allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. För att en allmän åklagare ska besluta om åtal, d.v.s. besluta att butiksbiträdet ska stämmas in till tingsrätten för avgörande av skuldfrågan, måste - när det gäller förolämpning - uttalandet vara kränkande med anspelning på antingen en A) tjänstemans myndighetsutövning, personens ras eller personens sexuella läggning, se 5 kap. 5 § 1 stycket brottsbalken. Sammanfattningsvis kan du anmäla brottet till polisen men troligtvis kommer det inte leda till några åtgärder från vare sig polis eller åklagare. Istället kan du själv stämma in butiksbiträdet till närmsta tingsrätt. Regler om vad stämningsansökan ska innehålla och hur processen går till finns i 47 kap. rättegångsbalken. Observera än en gång 5 kap. 1 § 2 stycket brottsbalken som säger att butiksbiträdet kommer gå fri från ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt för butiksbiträdet att lämna uppgifterna – en stämning kan i sådana fall bara kosta dig tid och pengar. Huvudregeln är nämligen att den förlorande parten betalar sina egna och motpartens rättegångskostnader. Visserligen kan dessa kostnader till viss del täckas av en rättsskyddsförsäkring (ingår oftast i hemförsäkringen) eller av staten genom beviljad rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Staten är dock återhållsam med att bevilja rättshjälp när det rör sig om enskilt åtal. Rättsskyddet i hemförsäkringen gäller vanligtvis bara kostnader som uppstår för att du själv krävs på skadestånd för person- eller sakskada.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad räknas som förtal?

2018-01-14 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag undrar vad som räknas som förtal? Jag har blivit anklagad för att vara psykiskt sjuk. Finns inga papper på det.Jag har blivit anklagad för att haft incest förhållande. Jag har blivit anklagad för att ljuga och hitta på, pga att jag misshandlats i ett förhållande. Jag har blivit anklagad för väldigt mycket mera.Och jag är trött på att alltid behöva försvara mig nu.Vad kan jag göra?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB) och är ett så kallat ärekränkningsbrott. Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 stycket BrB). Bestämmelserna är avsedda att ge skydd åt en persons ära. Uppgifterna ska vara ägnade att utsätta vederbörande för andras missaktning och vara av nedsättande beskaffenhet. De uppgifter som du nämner förefaller vara av den beskaffenheten. En grundförutsättning för förtal är att uppgiften lämnats till någon annan än den utpekade. Vidare tar domstolen hänsyn till hur stor spridning uppgiften har fått. Straffet för förtal är böter och det är ett brott som i normalfallet inte faller under allmänt åtal utan är ett så kallat målsägandebrott. Målsägande (den som blivit utsatt) får själv väcka åtal och driva åtalet (5 kap. 5 § BrB). Läs mer här. Av vikt är att skilja mellan förolämpning och förtal. Om man uttalar sig ärekränkande direkt till offret faller det under brottsrubriceringen förolämpning (5 kap. 3 § BrB) medan det är förtal om de nedsättande uppgifterna lämnas till utomstående. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Göra sig skyldig till ärekränkning genom att prata med en person eller dennes familj om personens missbruk?

2018-01-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hur kan man förmå en person att söka hjälp för beroendeproblem utan att själv riskera att åtalas för ärekränkning eller förtal? Vad gäller om man exempelvis uppger sin misstro direkt till personen huruvida denne är drogfri, får man ifrågasätta? Är det tillåtet att exempelvis skicka länkar, via mejl och sms direkt till personen, med fakta om beroende och påvisa hur personens beteende skadar både personen själv och andra i dennes omgivning? Om man av oro behöver diskutera beroendeproblematiken med andra personer som också känner till detta, får man då göra det?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som berör olika typer av ärekränkningsbrott hittar du i brottsbalkens (BrB) 5 kapitlet. Du kan titta närmre på det här. Många människors känslor står självklart på spel i en situation som berör missbrukssjukdomar, men jag ska i svaret försöka förklara var gränserna för brotten du tar upp går, så att du kan skapa dig en bild av vad du kan göra utan att gå över gränsen i juridisk mening. Du kan hitta ett kort svar och lite råd under Sammanfattning, om du vill hoppa det längre svaret.FörtalsbrottetFörtal innebär att man pekar ut någon som brottsling eller har ett levnadssätt som på något sätt är klandervärt och kan göra så att personen blir utsatt för andras missaktning (BrB 5 kap. 1 §). Om uppgifterna man sprider är sanna eller inte spelar inte någon roll. Det finns ett undantag från regeln om man är skyldig att uttala sig (t. ex. om man måste lämna uppgifter till en myndighet), eller om det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Då krävs det också att uppgifterna är sanna eller att uppgiftsspridaren har skälig grund för dem. Regeln tar sikte på situationer när någon, genom att sprida negativa (sanna eller falska) rykten, försöker skada en person och dennes anseende i t. ex. media, på en arbetsplats, skola eller på orten man bor. I ditt fall verkar det finnas både goda anledningar för dig att tro att personen missbrukar. Kanske finns det en historia av missbruk eller andra indikationer. Att prata med berörda personer som t. ex. vänner eller familj för att hjälpa personen är dessutom ett försvarligt agerande. Det skulle alltså inte vara ett brott.FörolämpningNär man inte sprider uppgifter om någon till andra utan pratar med en person direkt kan man i vissa situationer göra sig skyldig till brottet förolämpning (BrB 5 kap. 3 §). Det här brottet kräver att man smädar någon genom kränkande tillmäle, beskyllning eller liknande. Här måste det röra sig om något som kan såra en person. Den här regeln tar kanske närmast sikte på en situation där en person medvetet använder olika typer av skällsord, allvarligare anklagelser eller grova förolämpningar för att skada någon. I fallen jag har stött på har det ofta rört sig om sånt som grova rasistiska kränkningar. Att prata med en person om dennes missbruk och ifrågasätta om personen är drogfri är alltså inte den typ av handlingar som förbjuds, även om det kanske upplevs som väldigt jobbigt och sårande för personen som blir ifrågasatt.OfredandeOm man fysiskt antastar, utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande på ett sätt som kan kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt gör sig skyldig till ofredande (BrB 4 kap. 7 §).Den här regeln blir aktuell t. ex. om man upprepade gånger kontaktar en person via telefon eller sms, trots att personen har visat att kontakten inte är välkommen. Det är helt enkelt situationer när man tvingar sig på någon, stör dem i deras privatliv och bortser från personens önskan om att man ska sluta. Skulle du skicka ett mejl eller ett sms om information om missbruk och dess konsekvenser och be den berörda personen läsa det, skulle det knappast röra sig om ett ofredande. Skulle det däremot upprepas många gånger trots att personen visar att kontakten inte är välkommen kan det till slut räknas som ofredande. Men som sagt måste det gå över en viss gräns.Sammanfattning Situationen du beskriver borde inte ge upphov till att någon gör sig skyldig till brott. Reglerna om ärekränkning tar inte sikte på den här typen av situation, utan ska hindra folk från att försöka skada någons anseende eller såra andra. Att prata om missbruksproblem inom en familj och försöka hjälpa en person som mår dåligt är ett naturligt sätt att agera och ska inte hindras genom lag.Däremot måste man tänka på att personen som eventuellt missbrukar fortfarande har rätt att bestämma över sig själv och sin privata sfär. Man får inte försöka tvinga personen till en förändring genom att medvetet försöka skada hen med förolämpningar, ryktesspridning eller liknande. Man får inte heller tvinga sig på genom t. ex. telefonkontakt upprepade gånger om personen har visat att hen inte vill bli kontaktad eller ta emot hjälp. Är ni oroliga för att personen i fråga ska skada sig själv eller andra i sin närhet men inte lyckas hjälpa hen själva kan ni vända er till socialtjänsten i er kommun. Ibland har de resurser och åtgärder för att hjälpa personer i en sån situation.Jag hoppas att detta svar har varit till din hjälp och att du och och de personer som berörs av situationen lyckas hitta en lösning.Vänliga hälsningar,

Attack mot person i facebookgrupp - brottsligt?

2017-12-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En god vän som är läkare ligger under behandling hos HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) för tre anmälningar. Två av anmälningarna beror på felbehandlingar av mildare karaktär, och den sista rör en miss i dokumentation. Nu har några privatpersoner startat en grupp på Facebook om honom, där dom attackerar honom fullständigt. Detta har drivits på så oerhört hårt. Domar och påståenden som är osanna. Hur långt får man egentligen gå i en sån här grupp? Jag mår verkligen så fruktansvärt dåligt av att läsa den skit som skrivs. Och det rör sig om 4 personer.
Sandra Söderberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Utifrån dessa korta förutsättningar är det svårt att avgöra om något brott har begåtts, men om något brott är aktuellt så är det förmodligen förtal. Förtalsbrottet regleras i 5 kap. 1 § brottsbalken, där följande framgår: Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal […]. "Uppgiften" som ska lämnas måste vara av nedsättande beskaffenhet och alltså vara ägnad att utsätta en person för "andras missaktning". Uppgifterna är i detta fall de inlägg som skrivs i den aktuella facebookgruppen. Man kan dömas för brottet även om det man sagt/skrivit är sant, men det kan utgöra en förmildrande omständighet i jämförelse med om man helt och hållet fabricerar ihop historier om en viss person.Vad kan du göra?Du kan givetvis anmäla till polisen, skärmdumpa inlägg från facebookgruppen då det utgör bevisning. Observera att det finns viss åtalsbegränsning för detta brott, se 5 kap. 5 § brottsbalken. Lycka till!Vänligen,