Frågor & Svar

Gjorde en tabbe och la ett impulsivt bud på en elektronik vara utan att ha pengar redo att betala eller kunna ta på delbetalning.

Förklarade för säljaren att jag gjort ett misstag och inte kunde betala och undrade om köpet kunde hävas, fick som svar att det går att ta på delbetalning och svarade att jag inte kunde det.

Sen hörde jag inge mer och trodde säljaren lagt upp annonsen på nytt men efter 1 månad fick jag brev från kronofogden att jag krävs på summan och fick snabbt låna ihop pengar av bekanta för att betala.

Då jag inte har ekonomin till att behålla den vill jag sälja den.

varan är oanvänd och i oöppnad förpackning.

efter jag fått varan såg jag att det saknades kvitto och fick som svar:

"Mitt kvitto från när jag köpte den ingår inte i auktionen. Och det finns inget riktigt kvitto eftersom den är köpt med kryptovaluta. Det går kanske att hitta transaktionen på blockkedjan, men det visar bara att valuta överförts från en adress till en annan, inget om att det ens gäller ett köp."

Svaret jag fick och efter att ha kollat säljarens tidigare annonser känns det som att nåt inte stämmer.

Så min fråga är om varan är trasig, visar sig vara stulen eller från ett bedrägeri efter jag sålt vad gör jag då?

Kan jag kräva på bevis att det inte är nåt kriminellt bakom?

Finns det några alternativ överhuvudtaget i det här fallet?

Mvh

Får min dotter vara fullmaktshavare i min framtidsfullmakt?

Jag beställer ett presentkort, värt 150 kr, från ett företag. Efter några veckor har kortet ff inte kommit, trots att betalningen är erlagd. Jag kontaktar företaget, som beklagar det hela och meddelar att det sändes ut ett par dagar efter min beställning. Men dom gör ett nytt utskick och inom två dagar efter vår kontakt har jag mottagit kortet och nyttjat det i den butik jag valt. (Jag fick alltså inget presentkort första gången det skickades ska jag tillägga!) Två dagar senare (idag) kommer det ytterligare ett presentkort, med samma värde från samma företag. Vad säger lagen? 1) Bör jag kasta kortet i soppåsen? 2) Bör jag skicka tillbaka det med en förklaring om att ett misstag har begåtts (och kanske få ersättning för portot)? 3) Kan jag se det som att: "Företaget får väl stå för det här om de skickar ut två presentkort istället för ett - jag utnyttjar det här också".

Har problem med två kontaktsidor från Paidwings AG. Som jag får betala men inte kan säga upp. Tacksam för hjälp.

Kan ett gift par vara vittnen till framtidsfullmakt?

Kan man få fullmakt från sverige som funkar i ett annat land såsom Albanien där man har fullmakten som intygar att någon har juridisk rätt att agera i personens namn?

Behöver jag registrera framtidsfullmakt?

Hej!

Jag arbetar som 1:A linjens chef inom Region Dalarna. Är sjuksköterska sedan 1995 och har arbetat på samma klinik sedan 1998.

2019 togs ett nytt avtal fram HÖK-2019 för sjuksköterskor där man skulle lyfta sjuksköterskor som arbetat länge och var duktiga ( särskilt yrkesskickliga ). De skulle prioriteras under tre år i lönerevision.

I avtalet står också att alla vårdförbundets yrkesgrupper skulle omfattas, även chefer.

Inom regionen finns det olika divisioner: ex. medicin, kirurgi, psykiatri, primärvård m.m.

Jag tillhör division kirurgi.

Min närmaste chef ( verksamhetschef ) hade utsett mig och några till på kliniken som särskilt yrkesskickliga och skulle då få ta del av extra pengar i lönerevisionen.

Alla verksamhetschefer träffade respektive divisionschef där de fick redovisa vilka de utsett som särskilt yrkesskickliga. Då säger divisionschefen för kirurgi att vi chefer inte skulle få ta del av detta trots att det står i avtalet. Jag fick alltså inte ta del av detta som jag tycker jag hade rätt till.

Det finns inget dokument där det står att divisionschefen hade rätt att förhandla bort detta.

Har sedan hört att chefer inom andra divisioner fick ta det av detta, diskr?

Har lyft detta med HR men utan större respons. Dåvarande divisionschef är inte kvar så henne kan man inte få några svar från.

Om jag inte hade arbetat som chef just då hade jag fått tagit del av pengarna eftersom jag blev bedömd som särskilt yrkesskicklig.

Jag känner att man brutit mot avtalet.

Jag har utan att veta om det blivit debiterad via autogiro för medlemskap i (X)-träningscenter under 5 år. Jag har aldrig haft kontakt med (X), aldrig tecknat något avtal med dem och aldrig besökt något av deras gym. Debiteringen gjordes via autogiro under namnet "(Y)", men jag har aldrig gett något godkännande till vare sig (Y) eller (X) att automatdebitera. De har "köpt" tillståndet att autogirera genom att köpa upp ett gym som jag var medlem i 2016, och som låg intill min dåvarande arbetsplats. Gymmet jag var medlem i försvann och min anställning intill var också avslutad när (X) tog över och började debitera mig. Jag fick ingen information om detta vad jag vet, troligen för att de hade min gamla jobb-mail som jag inte längre hade tillgång till när de tog över. Mailen från (X) har studsat tillbaka, och de har även i sina system kunnat se att jag aldrig någonsin besökt något av deras gym. Ändå har de autogirerat i 5 år.

På min internetbank kan man inte sortera kontotransaktioner (bara "betalningar" där autogiro inte ingår) så jag upptäckte inte att det var en återkommande månadsdebitering förrän nyligen då jag såg över alla mina kontotransaktioner. Det var inte lätt att upptäcka detta!

Min fråga: Hade (X) rätt att dra pengar från mitt konto under dessa omständigheter?

(EDIT: Lawline har bytt ut företagsnamn till X och Y)

Är det lagligt att ha en dominerande marknad för digital post?

Jag anser att privata företag inte ska hantera svenska medborgares myndighetspost. Jag tänker i första hand hur det privata företaget Kivra accepteras av myndigheterna, framförallt Skatteverket, att hantera Svenska medborgares samlade myndighetspost. Kivra kommer med sina 4,8 miljoner användare att bli det absolut största företaget med samlad information från myndigheter och privata företag rörande svenska medborgares privata myndighetspost från stat och kommun , större än en enskild statlig myndighet. Kivra får monopol på dess verksamhet.

Jag ser en oerhörd stor risk med att låta ett privat företag ta över Sveriges digitalisering. Hur kommer Kivra som dominerar med över 90% marknadsandel av digital post hantera sin information. Vad kan hända om all information finns hos privata företag i en krissituation. Man kan ju också spekulera vad informationen om svenska medborgare hamnar om företaget Kivra säljs i framtiden och i så fall till vilket företag i så fall.

Jag tycker nog att det finns anledning att ifrågasätta hur digitaliseringen går till och då framförallt vem som ska hantera svenska folkets myndighetspost. Att låta privata företag hantera och lagra känslig myndighetspost ser jag som en omfattande stor risk. Kivra har över 90%marknadsandel, Min myndighetspost har ca 7%, dessutom två minder företag med ca 2% marknadsandel. Det finns ju antitrustlagar, gäller inte dessa lagar i Sverige och EU?