Två andra hästägare släppte in sina hästar i hagen bredvid min häst.

Question

Hej,
Jag har en fråga gällande hästar. Två andra hästägare släppte in sina hästar i hagen bredvid min häst. De gjorde detta utan att bygga en så kallad "passage" eller "brandvägg" som det alltid görs för att hästarna inte ska kunna nosa på varandra genom staketet när de inte känner varann och för att undvika skador. Redan samma dag bryter sig deras hästar in i min hästs hage, fyra stolpar går av och den ena hästen (som är känd för att sparkas, även mot människor) sparkar min häst, varpå hon sparkar tillbaka (i hennes hage där hon annars går själv). Detta har orsakat onödigt lidandet både för min häst och den andra hästen. Min häst krävde akut veterinärvård under jourtid för att behandla skadorna med återbesök efter några veckor. Nu var det ju tur att det inte var värre skador. Men till min fråga. Hästägarna skyller ifrån sig på mig trots att det fanns vittnen som såg händelsen. Vem betalar fakturorna? I min åsikt bör ju de som äger hästen som sparkade min ha ansvaret eftersom skadan orsakats av vårdslöshet. Dem anser att vittnena till händelsen skulle ingripit, vilket dem inte gjorde eftersom deras häst normalt sparkar mot människor också.

Answer 1

Hej,

Kort svar

- Du kan kräva ersättning för de ekonomiska kostnaderna (veterinärfaktura, medicin, ev. värdeminskning, etc.) från ägaren till den häst som orsakade skadorna, men hästägaren är inte strikt ansvarig — hen blir ersättningsskyldig endast om hen varit vårdslös (culpa) eller handlat med uppsåt. Se 2 kap. 1 § skadeståndslagen: https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1.

- Om du kan bevisa att hästägaren varit vårdslös (t.ex. bristfälligt stängsel, känt våldsam häst, saknad brandvägg/passage mellan hagar) har du goda möjligheter att få ersättning; tidigare praxis visar dock att om stängslet varit av ”normalt tillfredsställande typ” kan ansvar utebli. Se bl.a. NJA 1983 s. 232.

Vad lagen säger och vad det betyder i praktiken

- Rättsgrund: skadeståndslagen (2 kap. 1 §) — den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta skadan. För hästar tillämpas culpa‑ansvar (inte strikt ansvar som för hundar). https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1.

- Domstolens bedömning avgör om ägaren varit vårdslös. Faktorer som väger in är bl.a. riskinsikten (visste ägaren att hästen var aggressiv), stängslets konstruktion och standard, vilka skyddsåtgärder som rimligen kunnat vidtas (t.ex. separerande passage/brandvägg), och om ägaren tidigare haft problem med att hålla hästen i hagen. Om stängslet varit normalt kan ansvar utebli; om det varit bristfälligt eller särskilda omständigheter funnits, kan ansvar följa.

Praktiska steg du bör ta nu

1) Dokumentera allt: samla veterinärjournaler och fakturor, fotografier på skador på hästen och på brutet stängsel/stolpar, foto på avstånd mellan hagar, datum/tider, vittnesuppgifter (skriftliga vittnesmål med namn, adress, telefon). Dessa visar både skada och orsakssamband.

2) Kontakta motpartens försäkring: framställ ditt krav skriftligt (kravbrev) med specifikation av kostnader och bifoga kopior av bevisen. Be om besked inom rimlig tid (t.ex. 14 dagar). Många fall avgörs via försäkringsbolag.

3) Kontakta din egen försäkring: vissa hem‑ eller djurförsäkringar kan täcka kostnader eller hjälpa med rättsskydd.

4) Om motparten förnekar ansvar: överväg att skicka formellt krav (via rekommenderat brev eller e‑post med läskvitto) och i annat fall väcka talan i tingsrätten. Domstolen avgör om ägaren varit vårdslös och ska ersätta dina kostnader.

5) Vid osäkerhet eller större belopp: rådgör med advokat eller jurist (rättsskydd i hemförsäkring kan täcka kostnader för juridisk hjälp).

Vad du bör försöka bevisa i en tvist

- Att din häst faktiskt skadades (veterinärintyg, fakturor).

- Att skadan orsakades av den andra hästen (vittnen, bilder, skador på stängsel som visar intrång).

- Att ägaren varit vårdslös, t.ex. genom att låta hästen vara i en inhägnad som inte var tillräcklig eller genom att känna till hästens aggressiva beteende och ändå inte vidta skyddsåtgärder. Ju tydligare bevis på oaktsamhet, desto större chans att få ersättning.

Övrigt att ha i åtanke

- Skadestånd för djur räknas normalt som sakskada (ekonomisk ersättning för kostnader och eventuell värdeminskning). Ersättning för ”lidande” av djuret betalas i form av de ekonomiska följderna, inte som personligt ideellt skadestånd för djuret.

- Praxis visar variation; varje ärende prövas på sina omständigheter. Därför är dokumentation och vittnesmål viktiga för att visa vårdslöshet.

Mvh

Lawline AI