Förskott på arv eller brottsligt förfarande?

I samband med arvsskiftet efter vår (min syster och jag) gemensamma mor (änka sedan år 2019) har det visat sig att det bara finns drygt 50.000 sek kvar att fördela i dödsboet. Vid vår fars död 2019 fanns det över 3.000.000 sek enligt bouppteckningen, mestadels räntefonder och bankbok. Vid genomgång av vår moders kontoutdrag visar det sig att min syster utnyttjat vår moders bankkort för eget behov och egna utgifter. Det handlar om bankomatuttag under fem år på över 400.000, inköp på bl a NK, Systembolag, Resebyråer, ICA och Östermalmshallen. Således inget som vår mor haft behov av då hon bott på långvården. Kostnader för vår mors uppehälle under åren kan dokumenteras till runt 1.000.000 sek och hennes pensioner till runt 500.000 efter skatt. Är detta förskott på arv, eller i värsta fall stöld ?? Vad har jag rätt till och vad skall jag göra ?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Ärvdabalken (ÄB) samt Brottsbalken (BrB) för att besvara din fråga. Jag kommer först att beskriva förutsättningarna för att bestämmelser kring förskott på arv ska bli aktuella. Sedan kommer jag beskriva diverse brott som eventuellt skulle kunna bli aktuella. Avslutningsvis sammanfattar jag mitt svar och ger råd på vad du kan göra.


Förskott på arv
Första stycket i 6 kap. 1 § ÄB anger att en gåva till en bröstarvinge ska ses som förskott på arv om det inte finns till exempel ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet. Ni två är bröstarvingar till er mamma (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte framgår av ett gåvobrev eller till exempel ett testamente att den förmögenhet din syster nyttjat sig av inte ska vara förskott på arv, så ska det anses vara förskott på arv. I din fråga framgår inte att det finns någon sådan viljeförklaring. Förutsatt att er mamma faktiskt givit dessa pengar till din syster, ska det räknas som förskott på arv.


Har en make av sitt giftorättsgods gett förskott på arv till en bröstarvinge som är makarnas gemensamma, skall avräkning för detta göras på arvet efter den först avlidna maken. Om detta arv inte räcker till, skall återstoden avräknas på arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu gäller också då en efterlevande make av sådan egendom som omfattas av bröstarvingars arvsrätt enligt 3 kap. 2 § har gett förskott på arv till en bröstarvinge till den först avlidna maken. När er pappa gick bort skulle ni egentligen ärvt hans förmögenhet. Eftersom han var gift med er mamma så ärvde istället er mamma allt, men ni två bröstarvingar fick efterarv. Storleken på efterarvet är baserat på hur mycket av er mammas förmögenhet som utgjordes av arvet från er pappa. Efterarvet bryts ut från er mammas arvsmassa innan den normala arvsfördelningen sker.


När efterarvet ska brytas ut och fördelas lika mellan er två så ska avräkning av förskott ske efter egendomens värde vid mottagandet. Ni behöver därför veta den exakta storleken på förskotten. Att endast göra en ungefärlig uppskattning är lätt för din syster att motsätta sig. Om efterarvet inte räcker till för att täcka hela förskottet ska det kvarvarande förskottet tillämpas på den normala arvsfördelningen.


Jag ska ge ett exempel baserat på siffrorna du skrivit. Observera att det är ett exempel och reflekterar inte er situation helt korrekt:


A, som är änkling, har gett sin dotter B en gåva värd 400 000 kr. När A dör är B och hennes bror C A:s enda bröstarvingar och de ska därför dela på arvet. Boet är värt 50 000 kr, vilket egentligen skulle ge B och C 25 000 kr vardera (50 000 kr/2=25 000 kr). Det föreligger dock ett efterarv på 50%. Detta betyder att 50% av boet bryts ut, 25 000 kr. Detta efterarvet ska bröstarvingarna dela lika på, så 12 500 kr var. Efterarvet ska dock ökas med gåvans värde, ca 400 000 kr. Detta gör att efterarvet blor 25 000 kr + 400 000 kr = 425 000 kr. Detta innebär att B och C ska få 212 500 kr var. B har redan fått 400 000 kr i förskott och får därför inget av efterarvet. C får bara 25 000 kr eftersom det inte finns mer att få. C ligger därför back med 187 500 kr och B ett förskott på (400 000 - 12 500) 387 500 kr. Denna kvarliggande förskottssumma tillämpas på den normala arvsordningen.


Vid den normala arvsordningen finns emellertid bara 25 000 kr kvar. Återigen räknas förskottet in på samma sätt som ovan. Summan som ska divideras blir då egentligen 25 000 + 387 500 kr = 412 500 kr. Var part ska då få 206 250 kr. Bs förskott är större än vad hon får enligt denna fördelningen, och får därför inte mer. C får resterande 25 000 kr, men ligger ändå back med 181 250 kr. B har fortfarande ett förskott på 387 500 kr - 12 500 kr = 375 000 kr.


Skulle gåvan arvingen mottagit vara värd mer än vad denna annars skulle fått som arvslott behöver denne inte betala tillbaka överskottet. Dvs B behöver inte betala tillbaka överskottet. Det finns dock ett undantag.


Hälften av den arvslott en bröstarvinge har rätt till utgör laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, och detta i slutändan inskränker på annan bröstarvinges laglott, så kan denna bröstarvinge väcka talan om jämkning för att återfå gåvan eller gåvan värde motsvarande laglotten (7 kap. 4 § ÄB). Bs laglott i ovan exempel är 103 125 kr (206 250/2). B har fått 25 000 kr av detta via den normala arvsordningen. Förskottet på arvet är därför inskränkt med 78 125 kr (103 125 - 25 000). OM gåvan i ovan exempel kan likställas med testamente så kan C väcka talan vid domstol INOM ETT ÅR från bouppteckningens avslutande för att återfå värde motsvarande 78 125 kr.


Exemplet kan verka krångligt och svårförståeligt. Kort och koncist kan det sägas såhär. Om pengarna din syster nyttjat sig av räknas som förskott på arv ska detta förskottet först avräknas på efterarvet. Kvarstår det förskott så ska detta avräknas på den normala arvsfördelningen efter efterarvet. Kvarstår det fortfarande förskott efter detta så är din syster egentligen inte skyldig att återbära överskottet. Undantaget är om förskottet på arvet kan liknas vid ett testamente och förskottet inskränker på din laglott. Du kan då väcka talan hos domstol för att återfå en summa från din syster motsvarande den summa som din laglott blivit inskränkt med.


Om din syster inte haft lov att nyttja sig av denna förmögenhet och gjort det utan er mammas vetskap eller tillåtelse kan det bli fråga om ett brott.


Eventuella brott
Om din syster använt er mammas pengar utan tillåtelse eller vetskap kan det bli fråga om bedrägeri enligt 9 kap. 1 § BrB. Den som genom vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde, döms för bedrägeri till fängelse i högst två år. Om bedrägeriet avsett exempelvis betydande värde kan det anses vara grovt enligt 9 kap. 3 § BrB och resultera i fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Enligt praxis brukar denna gräns ligga vid fem prisbasbelopp, vilket 2025 är 294 000 kr. Betydande värde är inte alltid ensamt avgörande för om det är grovt brott, men det spelar en betydande roll. I detta fall ligger din syster på 100 000 kr över denna gräns.


Om din syster fått i uppdrag av er mamma att hjälpa henne med hennes ekonomi eller liknande och därigenom missbrukat förtroendet för att tillförse henne själv med dessa pengar så kan det bli fråga om förskringring eller trolöshet mot huvudman (10 kap. 1 & 5 §§ BrB). Förskringring kan resultera i fängelse upp till två år. Trolöshet mot huvudman kan ge böter eller fängelse i högst två år.


Sammanfattning och råd
Om din syster fått tillåtelse av er mamma att bruka de pengarna så ska de anses som förskott på arv, om inget annat framgår. I det fallet ska förskottet avräknas på efterarvet, och den normala arvsfördelningen efter er mamma om efterarvet inte täcker upp för förskottet. Kvarstår det fortfarande ett överskott på din systers förskott efter detta har hon som utgångspunkt ingen skyldighet att återbetala förmögenheten du skulle ha fått. Undantaget är om gåvan kan liknas vid ett testamente och det kvarvarande överskottet inskränker på din laglott. Du kan då inom ett år från bouppteckningen väcka talan vid domstol för att återfå den summa av din laglott som är inskränkt från din syster.


Om din syster inte haft tillåtelse att bruka dessa medel av din mamma kan det röra sig om allt från bedrägeri till förskringring och trolöshet mot huvudman. Skulle det röra sig om ett brottsligt förfarande har du alltid alternativet att kontakta polisen för att göra en polisanmälan.

Mitt tips är att du undersöker omständigheterna närmare. Ta reda på den exakta summan som din syster nyttjat, varför hon gjorde det, om hon hade tillåtelse, om hon förfogade över medlena för att hjälpa er mamma och om det kan anses vara förskott på arv. Utifrån svaren på dessa frågor kan du välja ditt nästa steg.


Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Jag kan även sätta dig i kontakt med vår ordinarie byråverksamhet om det kvarstår osäkerheter efter vår kontakt. Med vänlig hälsning

Alexander MårtenssonRådgivare
Public question details image

Tjänster till fast pris *

Behöver du hjälp med Arvs- och testamentsrätt och Förskott på arv? Vi hjälper dig till fast pris!

Rättsutredning5995 kr

Få ett juridiskt spörsmål utrett av en utbildad jurist. I den här tjänsten utreder juristen vad som gäller rent juridiskt återkommer till dig med ett skriftligt underlag och förslag på åtgärder. Gäller max 10 sidors underlag. Är underlaget större, vänligen klicka här för en offert.

Betala medKlarna Logo
* Samtliga fastprisärenden hanteras av en jurist och inkluderar även en telefonavstämning