Dina rättigheter som dödsbodelägare – Begravning, bouppteckning och åtkomst till dödsboet
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du vill få klarhet i vad ett syskon får göra i samband med ett dödsfall och hur mycket inflytande ett syskon kan ha över exempelvis begravning, bouppteckning, tillgång till bostad och försäljning av egendom. Du undrar även om det är meningsfullt att gå vidare. Nedan följer min rättsliga bedömning.
Kan ett av syskonen ensamt bestämma om begravning och krematoriet?
Om personen som avlidit inte angett själv hur denne önskar ha sin begravning kan andra anhöriga få bestämma. Personen kan ha angett sina önskningar till närstående eller exempelvis fyllt i ett arkiv som begravningsbyråer kan ha. När personen inte bestämt något/allt så går bestämmanderätten till de närstående/anhöriga. Detta blir ibland problematiskt då flera familjemedlemmar eller andra nära anhöriga anser sig ha rätten till att bestämma eller sköta begravningen. Om de levt gemensamt länge ihop som sambor, pekar det i riktningen att den personen får företräde. Men det är inte alltid säkert. Det ska i regel vara den/de som var den avlidne närmast och de som visste hur personen ville ha det. Det bästa är om de anhöriga kan komma överens och samarbeta. Om sambon inte är dödsbodelägare talar det emot att denne ska få företräde.
Om de anhöriga till den avlidne inte kan komma överens om kremering ska ske eller komma överens om gravsättningen, ska i första hand huvudmannen för begravningsverksamheten på folkbokföringsorten försöka medla mellan parterna, se 5 kap 3 § begravningslagen. Om de inte kan komma överens hänskjuts frågan till länsstyrelsen som då ska göra en prövning, 5 kap 4 § begravningslagen. Det undersöks vem som stod personen närmast, hur de personliga förhållandena såg ut och länsstyrelsen undersöker hur den avlidne skulle föredragit. Synpunkter inhämtas från samtliga parter som får uttrycka sin vilja.
Kan ett syskon själv utse bouppteckningsförrättare?
En bouppteckning ska enligt 20 kap. 2 § ärvdabalken förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män. Det är vanligt att någon i dödsboet, t.ex. ett syskon, tar initiativ till detta, men det är god sed att informera samtliga dödsbodelägareoch erbjuda insyn. Däremot krävs inte samtycke från alla för att anlita en förrättare, så länge det sker korrekt och lagen följs.
Får ett syskon förhindra andra från att gå in i huset?
Om huset är en del av dödsboet, oavsett om någon står på lagfarten, är det dödsboet som gemensamt äger fastigheten fram till arvskifte. Alla dödsbodelägare har lika rätt till insyn och att delta i förvaltningen av boet.
Får ett syskon sälja möbler innan bouppteckningen är klar?
Innan bouppteckningen har avslutats är det dödsboet själv som äger egendomen. Dödsboet är då att betrakta som en egen juridisk person och arvingarnas rätt till egendomen övergår normalt inte förrän vid arvskiftet, efter bouppteckningen, 18 kap. 1 § Ärvdabalken. Bouppteckningen ska sedan inom en månad efter det att den upprättats jämte en bestyrkt kopia ges in för registrering till Skatteverket, 20 kap. 8 § Ärvdabalken. Skulle det då upptäckas att där saknas tillgångar så kan dödsbodelägare bli skyldiga att ersätta dessa, 18 kap. 6 § Ärvdabalken. Dessutom kan ansvar för bedrägeri och förskingring aktualiseras om det visar sig att uppgifter i bouppteckningen inte överensstämmer med dödsboets verkliga tillgångar.
Hur du kan gå vidare
Eftersom din fråga rör flera olika områden och omständigheterna inte är helt klarlagda, är det svårt att utifrån den information som lämnats göra en samlad juridisk bedömning eller avgöra om det är lönsamt att gå vidare rättsligt. Mot denna bakgrund rekommenderar vi att du bokar en konsultationstid med en av våra jurister för att gå igenom alla delar mer ingående. Då kan du få en samlad och konkret bedömning av dina möjligheter att agera vidare, exempelvis genom att begära boutredningsman, väcka talan mot ett syskon eller ifrågasätta åtgärder som redan vidtagits.
Du är varmt välkommen att kontakta vår jurist Sara som arbetar med liknande frågor, du når henne på sara.djogic@lawline.se.
