Alkoholvärde och rattfylla.
Lawline svarar
Kort svar först: ja — polisen/åklagaren kan använda ett senare taget blodprov som bevis för alkoholhalt "under eller efter färden" och därför kan du bli åtalad och fälld även om provet togs flera timmar senare. Men det är inte automatiskt: åklagaren måste bevisa att du faktiskt "förde" fordonet under den tid då du var berusad, och om du kan visa (t.ex. med tidpunkter, vittnen eller sjukhusjournaler) att alkoholen till fullo intogs efter färden så kan det försvaga åklagarens sak väsentligt.
Vad lagen säger (väsentligt)
- Rattfylleri och grovt rattfylleri finns i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. En person kan dömas om alkoholkoncentrationen "under eller efter färden" uppgick till minst 0,2 promille (rattfylleri) eller 1,0 promille (grovt rattfylleri) i blodet. Se 4 § och 4 a § TBL: https://lagen.nu/1951:649#P4S1 och https://lagen.nu/1951:649#P4aS1. Åklagaren får alltså åberopa senare prov som visar alkoholhalt "efter färden".
- Beviskravet i brottmål kvarstår (åklagaren måste visa brottet). I praktiken kan senare prover kombinerat med andra omständigheter (erkännande, vittnen, kvitton, kameror) vara tillräckligt.
Hur åklagaren brukar göra tekniskt
- Om provet togs flera timmar efter körningen kan åklagaren begära en retrograd (bakåtextrapolering) beräkning av promille vid tidpunkten för körningen. Den bygger på farmakokinetiska antaganden (absorption, elimineringshastighet) och kräver uppgifter om tid för provtagning, tid för eventuellt intag av alkohol, vad/kvantitet/dricktid och personuppgifter. Domstolens bedömning av sådana beräkningar beror på hur tillförlitliga uppgifterna är. Om du har starkt stöd för att alkoholintaget skedde efter körningen så försvagar det retrogradberäkningen kraftigt. (Se resonemang i rättsfall och analys i praktiska svar.)
PEth och CDT — vad de visar och hur de används
- CDT och PEth är markörer för konsumtionsmönster (CDT visar långvarig hög konsumtion, PEth är känsligare för mer nyligt/upprepat intag). De visar inte exakt promille vid en viss körtidpunkt och kan alltså i praktiken inte användas för att direkt fastställa promille vid körningen. Däremot kan de användas som stödbevis för att du haft en hög alkoholkonsumtion under en period, vilket kan påverka bedömningar av pålitlighet och lämplighet (t.ex. i frågor om körkortstillstånd eller alkolås).
- Transportstyrelsen använder CDS/CDT m.m. i sina medicinska prövningar (t.ex. vid ansökan om villkor om alkolås). Ett förhöjt CDT-värde kan försvåra beviljande av alkolås; gränser och praxis behandlas i Transportstyrelsens regelverk och tolkas kliniskt. Men CDT/PEth är inte samma sak som ett momentanpromille i blodet och de avgör inte per automatik en brottsrubricering i domstol.
Praktiska konsekvenser för ditt ärende
- Om du kan styrka att du drack först efter att du parkerat hemma (t.ex. hemmajournal, vittnesmål, kvitton, tidsstämplad video, mobildata) så har du ett starkt försvarsargument. Om polisen har andra bevis som talar för att du drack före eller under körningen (vittnen, övervakning, tomma burkar i bilen, ditt eventuella erkännande) så blir åklagarens situation starkare.
- Om provet visar mycket hög alkoholkoncentration kan domstolen ändå anse att brott är grovt och utdöma påföljd därefter; men för att dömas krävs att alla rekvisit är styrkta (inkl. att du fört fordonet under berusning).
Vad jag rekommenderar att du gör nu
1) Kontakta en försvarsadvokat omgående — ärenden om grov rattfylla kan få allvarliga straff- och körkortskonsekvenser.
2) Säkra bevis som visar tidpunkten för din panikattack och för när du faktiskt drack alkohol (sjukhusjournaler, kvitton, vittnesmål från personer som såg dig, mobilposition/meldningar, övervakningsfilm om sådan finns). Sådant är ofta avgörande för retrogradbedömningar.
3) Begär ut polisens/åklagarens prov- och journalhandlingar (tidsangivelse för provtagning, analysrapport, journalnoteringar). En toxikologisk expert kan göra en retrogradberäkning och bedöma om provresultatet talar för att du var berusad vid körningen eller om det lika gärna kan förklaras av efterföljande intag.
4) Tänk på att Transportstyrelsen kan vidta administrativa åtgärder (återkallelse) parallellt med brottsutredningen; om alkolås blir aktuellt används CDT/utredningar i den medicinska prövningen. Läs 5 kap. i körkortslagen för regler om återkallelse och spärrtid: https://lagen.nu/1998:488#K5P3S1 och https://lagen.nu/1998:488#K5P6S1.
Avslutning
Sammanfattningsvis: det är möjligt att åtal väcks och att du fälls även med provtagning fyra timmar senare, eftersom lagen tar sikte på alkoholkoncentrationen "under eller efter färden". Men din möjlighet att bli frikänd (eller få ringa påföljd) ökar väsentligt om du kan visa att alkoholen intogs först efter att körningen var avslutad. Skaffa advokat och samla dokumentation och medicinsk bevisning så tidigt som möjligt.
Mvh
Lawline AI