Lyder Lexbase under GDPR sedan senaste grundlagsändringen?

2019-02-28 i PUL/GDPR
FRÅGA
Hej! I och med beslutade medialagändringen som trädde i kraft 1 jan 2019, har Lexbase fortfarande rätt publicera information brottsinformation eller lyder de nu per automatik under GDPR/PUL så man kan skicka en Cleansing-request till dom?Om de får publicera fortfarande, vad behöver nu ske för att de ska omfattas av GDPR/PUL?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Utredning

På senare år har det dykt upp en del hemsidor som publicerar information om enskilda, en av dessa är Lexbase. De uppgifter som i regel publiceras innefattar bland annat namn, adress, personnummer och eventuella domar. Uppgifterna som publiceras och/eller säljs hämtar företagen med stöd av offentlighetsprincipen. Alla uppgifter som publiceras är offentliga sådana. Såväl namn, adress, personnummer som domar från domstol är offentliga uppgifter som vem som helst kan begära ut från en myndighet.

Hemsidorna har i regel beviljats utgivningsbevis

Det som är gemensamt för de företag som publicerar uppgifter som dessa är att det i regel har ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL). Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera t.ex. personnummer, adress och domar är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.

En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att utgångspunkten är att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera uppgifterna och att du heller ej kan begära att de ska tas bort.

Vad innebär ändring av grundlagen den 1 januari 2019?

Den 1 januari 2019 ändrades yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen vari det infördes bestämmelser innebärande en möjlighet att genom i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av vissa personuppgifter. Bestämmelsen gör det möjligt att i lag förbjuda att det offentliggörs uppgifter om bland annat etniskt ursprung, hudfärg, hälsa, sexualliv, sexuell läggning m.m. om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som ordnats så det är möjligt att söka efter och sammanställa dem, samt det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildes personliga integritet (jfr 1 kap. 20 § YGL).

I den ursprungliga propositionen föreslogs det även att möjligheten att förbjuda ett offentliggörande av vissa personuppgifter skulle innefatta "att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel" (prop. 2017/18:49 s. 11).

I konstitutionsutskottets betänkande om ändrade mediegrundlagar uttalade utskottet att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet, men att frågan om grundlagsskyddet ska begränsas bör utredas på nytt (bet. 2017/18:KU16 s. 40). Konstitutionsutskottet föreslog därmed att riksdagen skulle avslå införandet om en begränsning av personuppgifter hänförliga till lagöverträdelser och att riksdagen skulle ställa sig bakom att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 5).

Den 30 maj 2018 biföll riksdagen konstitutionsutskottets betänkande (Riksdagsskrivelse 2017/18:336). Lagändringen beslutades sedermera en andra gång den 14 november 2018 (Riksdagsskrivelse 2018/19:16). Beslutet innebar de ändringar som infördes den 1 januari 2019, dock infördes således inte möjligheten att genom lag begränsa personuppgifter om att någon begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar i brottmål.

Sammanfattning och svar på din fråga

Uppgifter om personnummer, namn, adress och eventuella brottmålsdomar är offentliga uppgifter som kan begäras ut från myndigheter. De hemsidor som publicerar sådan information har i regel ett utgivningsbevis innebärande att de har ett grundlagsskydd för publiceringen. Så länge hemsidorna inte begår ett yttrandefrihetsbrott är det lagligt att publicera uppgifterna. Publiceringen strider inte heller mot dataskyddsförordningen GDPR.

Den lagändring som skedde den 1 januari innefattar inte en möjlighet att genom lag förbjuda publicering av personuppgifter som handlar om lagöverträdelser eller att en enskild förekommer i fällande domar i brottmål. Som svar på din fråga innebär det att hemsidor såsom Lexbase inte per automatik lyder under GDPR, söktjänsten är fortfarande undantagen med stöd av grundlagen. För att en hemsida som Lexbase ska omfattas av GDPR krävs antingen att (1) hemsidan av någon anledning förlorar sitt utgivningsbevis eller (2) att det efter en ny utredning bestäms om en ändring av grundlagen vari det införs en bestämmelse i likhet med den ursprungligen föreslagna.

Hoppas du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.

Med vänliga hälsningar,

Dennis Lavesson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom PUL/GDPR (155)
2019-09-22 Ser ni IP-adressen till den som skickar in en fråga till er?
2019-09-19 Är det tillåtet att filma en annan elev i ett klassrum?
2019-09-07 Kan jag begära skadestånd för att min operatör haft dataintrång?
2019-09-07 Kan jag få kompensation för läckta personuppgifter hos min teleoperatör?

Alla besvarade frågor (73801)