Vad innebär och vad är skillnaden mellan 2:4 JB och 2:5 JB?
Hej!
jag har en fråga vad 2:4JB och 2:5JB innebär? bägge kan man tillämpa econtrio men jag förstår inte i vilka situationer. Har lätt att blanda ihop dom två lagarna, skulle ni kunna tydliggöra vad de innebär samt när econtrario kan tillämpas?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer först att förklara vad 2 kap. i jordabalken handlar om. Sedan kommer jag förklara vad 2 kap 4 § jordabalk respektive 2 kap. 5 § jordabalk innebär och hur bestämmelserna kan tillämpas e contrario, det vill säga hur de kan tolkas motsatsvis. Till sist ger jag exempel på hur bestämmelserna kan tillämpas.
Fast egendom och lös egendom
I juridiken delas egendom upp i fast egendom och lös egendom. Jordabalken reglerar vad som gäller för fast egendom. Fast egendom är jord och kan delas in i fastigheter. (1 kap. 1 § jordabalk). Med jord menas jordyta, oavsett om den består av grus, jord, vatten eller annat.
Lös egendom är all egendom som inte är fast egendom.
Allmänt om 2 kap. jordabalk
I jordabalkens andra kapitel finns bestämmelser om vad som utgör tillbehör till fastighet. Tillbehör till en fastighet räknas också som fast egendom. Vad som räknas som tillbehör till fastighet regleras i 2 kap. 1 § jordabalk. Exempel på vad som kan vara tillbehör till fastighet är byggnader, stängsel och stående träd. I tillbehör till fastighet ingår också byggnadstillbehör (2 kap. 2 § jordabalk) samt industritillbehör (2 kap. 3 § jordabalk).
2 kap. 4 § jordabalks innebörd
Bestämmelsen 2 kap. 4 § jordabalk innehåller undantag till vad som är fastighetstillbehör, det vill säga bestämmelser om vad som inte ska utgöra fastighetstillbehör trots att de kan falla under bestämmelserna i 2 kap. 1-3 §§ jordabalk.
Undantagen är tillämpliga om det som skulle utgöra tillbehör till fastighet ägs av någon annan än fastighetsägaren. Sådana föremål klassas som lös egendom, även om de utåt sett ser ut att vara fastighetstillbehör.
Som ovan nämnt utgör 2 kap. 4 § jordabalk undantag till vad som är tillbehör till fastighet. Vid en e contrario tolkning av bestämmelsen kan man säga att om inget av undantagen i bestämmelsen är tillämpligt, så utgör föremålet ett fastighetstillbehör. Dock under förutsättning att någon av 2 kap. 1-3 §§ jordabalk är tillämplig.
2 kap. 5 § jordabalks innebörd
Bestämmelsen 2 kap. 5 § jordabalk reglerar vad som gäller för föremål som fastighetsägaren köpt med äganderättsförbehåll. Om fastighetsägaren tillfört ett föremål, som köpts med äganderättsförbehåll, till fastigheten så anses föremålet som ett tillbehör till fastigheten. Eftersom föremålet är ett tillbehör till fastighet så har föremålet övergått från lös egendom till fast egendom.
Bestämmelsen innebär att det för föremål som tillförts fastigheten och blivit fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör, inte kan göra gällande äganderättsförbehåll. Möjligheten att åberopa äganderättsförbehåll går alltså förlorad när föremålet tillförts fastigheten.
Vid en e contrario tolkning av 2 kap. 5 § jordabalk, kan man säga att om föremålet inte har tillförts fastigheten ännu, så kan äganderättsförbehållet fortfarande göras gällande.
Skillnaden mellan 2 kap. 4 § jordabalk och 2 kap. 5 § jordabalk
För att förtydliga skillnaden mellan bestämmelserna vill jag ge några exempel.
Anta att en fastighetsägare äger en fastighet med ett hyreshus. I första exemplet har fastighetsägaren köpt nya diskmaskiner till alla lägenheter i hyreshuset. Diskmaskinerna installeras i lägenheterna och har således tillförts fastigheten. Diskmaskinerna har då gått från att vara lös egendom, till att bli fast egendom genom att bli byggnadstillbehör (2 kap. 2 § jordabalk).
I andra exemplet antar vi att fastighetsägaren köpt diskmaskinerna på kredit där säljaren har äganderättsförbehåll. Diskmaskinerna installeras dock i lägenheterna och tillförs fastigheten. Genom att diskmaskinerna tillförs fastigheten och blir fast egendom, kan säljaren inte göra äganderättsförbehållet gällande längre (2 kap. 5 § jordabalk).
I det tredje exemplet har en hyresgäst i en lägenhet tillhörande fastighetsägarens hyreshus, installerat en spis som hyresgästen köpt själv. Hyresgästen installerar spisen i lägenheten, den tillförs fastigheten och skulle kunna klassas som byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalk. Dock så har hyresgästen själv köpt spisen och är ägare till den. Eftersom det är någon annan än fastighetsägaren som är ägare till spisen så kan den inte bli byggnadstillbehör och är således inte ett tillbehör till fastighet (2 kap. 4 § jordabalk).
Hoppas du fick svar på dina frågor!
Med vänlig hälsning,
