Tvist vid bodelning angående bostaden
Min hustru och jag ska skiljas och vi vill båda behålla vårt hus och lösa ut den andre. Hur löser man detta juridiskt om vi inte kommer överens om vem som får bo kvar?
Lawline svarar
När skilsmässan är klar ska alla tillgångar efter avdrag för skulder delas lika. Det kallas bodelning. Det som är giftorättsgods, ska ingå i bodelningen (10:1 Äktb). Det som är enskild egendom ska lämnas utanför bodelningen. Vid bodelningberäknas "makarnas andel i boet", det som sker då är att respektive makes skulder avräknas från dennes giftorättsgods så att de skulder som fanns den dag då talan om äktenskapsskillnad täcks. Det som sedan återstår efter att avdrag för skulderna har gjort är att giftorättsgodset läggs samman för att sedan delas lika mellan er. Ni ska få hälften var av värdet av allting. Hur ni sedan delar upp det rent praktiskt bestämmer ni själva. Det är detta som man brukar kalla för att man delar giftorättsgodset på lotter. Dock uppfattar jag det som att det råder en tvist angående huset.
Vad gör ni om ni inte kan komma överens om vem som ska överta bostaden?
Den enklaste lösningen är om man själva kommer överens om vem som skall bo kvar. Kan man inte komma överens och båda parter vill bo kvar så görs en rättslig prövning av vem som har störst behov av bostaden. Jag antar att huset är giftorättsgods, vilket menas med att värdet på huset ska delas lika mellan er. Rent praktiskt går det inte att dela ett hus i två delar, så avgörande för den som får bostaden är "den som bäst behöver bostaden". Detta framgår av 11 kap 8 § Äktb. Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott. Det är inte helt enkelt att avgöra vem som bäst behöver bostaden men domstolen har uttalat i sin praxis vid behovsprövningen att det särskilt ska beaktas om det finns barn i äktenskapet och om den ena maken ensam får vårdnaden om barnet/barnet. Har den ena parten vårdnaden av barn fäller det ofta avgörandet, då denne anses ha stört behov av bostaden, annars görs en bedömning av varje enskilt fall. Är det så att ni inte har några barn, eller om ni har barn, men ska ha delad vårdnad, blir problemet mer svårlöst. Man skall vara medveten om att även om den ena parten bedöms ha större behov av bostaden så skall den andra fortfarande ersättas med lika stort ekonomiskt värde. Bostaden ingår alltså fortfarande i den stora pott som skall delas lika.
Paragrafen stadgar också att man kan överta den gemensamma bostaden även fast den helt och hållet tillhör den andre maken. Dock finns det inte något i er fråga som tyder på att en av er äger huset helt och hållet utan jag förutsätter att äganderättsförhållandena är 50/50. Dock har man sagt att vid en skälighetsbedömning att det får tas ekonomisk hänsyn till den make som äger bostaden. En annan omständighet att ta hänsyn till är att bostaden kan ha ett affektionsvärde för den make som äger den, såsom exempelvis släktgårdar. Se prop. 1986/87:1 s. 179. Jfr RH 2002:12.
Enligt 17 kap Äktb kan en bodelningsförrättare tilldelas om ni inte kan komma överens om hur era tillgångar ska fördelas. Ni båda eller någon av er kan ansöka hos tingsrätten om en bodelningsförrätare. I ansökan ska ni ange de omständigheter som ligger till grund för ansökan. Bodelningsförrättaren ska i första hand försöka ena parterna och träffa en frivillig överenskommelse. Går inte detta kan bodelningsförrättaren genomföra en tvångsdelning. Över bodelningen upprättas en skriftlig handling som undertecknas av bodelningsförrättaren och därefter delges parterna så snart som möjligt. Godkänner parterna bodelningen gäller det omedelbart. Vill någon av dem istället klandra bodelningen ska talan väckas mot den andra parten vid tingsrätten (klander av bodelning) inom fyra veckor från delgivningen.
Sammanfattningsvis så finns det tyvärr inget enkelt svar på din fråga. Det krävs helt enkelt en samlad bedömning av er båda. Många aspekter som spelar roll är då bl.a barn, ekonomi, jobb, övriga levnadsförhållanden, om huset är ett arv. Man kan beakta om den ena maken kan hyra en annan lägenhet eller på annat sätt skaffa ny bostad. Det går också att beakta makarnas ålder, hälsa samt avstånd till arbete och liknande. Det är en bedömningsfråga om vem som har störst behov av att behålla huset och det kan därför ibland vara svårt att säkert säga vem som ska få bo kvar. Det finns alltså inget givet svar och lagen ger inte heller särskilt mycket vägledning. Det är ofta det uppstår tvister kring sådana här frågor och det enda sättet att lösa vem som ska få bostaden är tyvärr att respektive make får ha varsitt ombud och gå till domstol för att lösa tvisten.
Hoppas det gav svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
