Styrelseledamots lojalitetsplikt samt ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet samt
En styrelseledamot, tillika hälftenägare i bolaget (två delägare), har i två mail påstått sig ha en konkurrerande produkt under utveckling (i sitt eget helägda bolag) som snart är klar för försäljning. Styrelsen består av två personer. Denne ledamot avböjer att delta i det styrelsemöte som jag i egenskap av styrelseordförande kallat till. Fråga 1. Kan jag genomföra mötet genom att kalla in suppleanten (min hustru)? Fråga 2. Finns det något tydligt lagrum eller något rättsfall som kan visa att det inte är tillåtet att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag?
Lawline svarar
Hej och tack för dina frågor!
Det framgår inte av omständigheterna i vilken bolagsform som verksamheten drivs och jag antar därför att fråga är om ett aktiebolag, även om två personer, som det nu är fråga om, givetvis även kan driva handels -eller kommanditbolag. I ett aktiebolag måste det finnas minst en ägare. Det kan vara en person (fysisk person) eller ett företag (juridisk person).
Fråga 1: Huvudregel om styrelsesuppleanter i aktiebolag återfinns i 8 kap. 3 § aktiebolagslagen, ABL (se: https://lagen.nu/2005:551). En styrelsesuppleant inträder t.ex. i ordinarie ledamots ställe när denne inte kan delta i styrelsens arbete, exempelvis på grund av sjukdom eller bortovaro.
Det åvilar styrelsen att i en arbetsordning närmare precisera bl.a. i vilken utsträckning suppleanten ska delta i styrelsens arbete. Detta föreskrivs i 8 kap. 6 § ABL. Enligt bestämmelsen ska en bolagsstyrelse, om bolaget har fler än en ledamot (andra stycket), på årlig basis fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Lagtexten stipulerar att det i arbetsordningen ska anges hur arbetet rent praktiskt ska gå till och i förekommande fall fördelas mellan styrelsens ledamöter, hur ofta styrelsen skall sammanträda och i vilken utsträckning suppleanterna skall delta i styrelsens arbete och kallas till dess sammanträden. Med andra ord ska arbetsordningen tydligt ange när en suppleant ska inträda i ordinarie ledamots ställe och, om det finns flera suppleanter, i vilken ordning de ska inträda (se Andersson, Johansson & Skog, Aktiebolagslagen (1 januari 2013), kommentaren till 8 kap. 4 § och 6 §). Oavsett arbetsordningens innehåll verkar det dock kunna antas att suppleanten alltid ska träda in vid meddelande om att ordinarie ledamot på grund av sjukdom eller längre utlandsvistelse faktiskt är förhindrad att ha löpande kontakt med bolaget.
Sammanfattningsvis: Först och främst bör du alltså konsultera arbetsordningen och vad som däri sägs om när din hustru i egenskap av suppleant kan kallas in. Påminn därtill styrelseledamoten om dennes ansvar att delta aktivt i styrelsearbetet. Lägg tyngd bakom orden genom att upplysa om att en styrelseledamot, som är frånvarande utan godtagbara skäl, inte kan undgå ansvar om frånvaron har satts i system. Ansvar kan uppkomma genom underlåtenhet, exempelvis genom att inte delta i sammanträden eller att inte sätta sig in i beslutsärenden; frånvaron kan anses visa på försumlighet och därmed föranleda skadeståndsansvar enligt 29 kap. ABL.
Fråga 2: Javisst finns det ett lagrum angående tillåtligheten i att bedriva konkurrerande verksamhet när man sitter i styrelsen för ett bolag. Dock är frågan om styrelseledamöters personliga ansvar svår och bristen på rättsfall påtaglig. Ramarna för styrelsens ansvar sätts upp i 8 kap. 4 § vilket är tvingande och medför att det inte kan beslutas en annan ordning för styrelsens ansvar och behörighet. Bestämmelserna i 8 kap. 4 § tillsammans med jävsreglerna för styrelse i 8 kap. 29 § stipulerar att styrelsen har en lojalitetsplikt gentemot bolaget av innebörd att bolagets intressen ska iakttas och tillgodoses i alla lägen då styrelseledamoten handlar å bolagets vägnar. Styrelsen får, som ett exempel, inte fatta beslut som är ägnade att bereda vissa/viss aktieägare fördel framför andra och inte heller handlägga en fråga om, säg avtal mellan bolaget och styrelseledamoten. Detta gäller oavsett om styrelsen tillsatts av bolagsstämma, därför att bolagsordningen föreskriver det, eller annan tillämplig lag så stadgar. Lojalitetsplikten vilar tyngre på allmänna sysslomannarättsliga principer än bolagsrättsliga regler och lojalitetsplikten är mer vidsträckt än vad som framgår av bolagsrätten. Skälet bakom lojalitetsplikten är ju givetvis att förhindra att ledningen för ett bolag handlar i egenintresse, vilket kan inträffa på andra sätt än att styrelseledamoten fattar beslut. Man pratar om att styrelseledamöterna har ”sysslomannaställning”, vilken, exempelvis, kan jämföras med den lojalitetsplikt som en arbetstagare har gentemot sin arbetsgivare. Det är dock svårt att exakt säga vad som i det enskilda fallet kommer att klassificeras som illojalt beteende.
När det kommer till hur en tänkbar brist i detta ansvar för en styrelseledamot kan drivas rättsligt så ska det påpekas att styrelsen i vissa avseenden är underställd straffrättsligt ansvar. Oförmåga att efterfölja 8 kap. 4 § och principen om styrelseledamots lojalitetsplikt utlöser inte i sig straffrättsligt ansvar – men de har betydelse i detta hänseende. Vid bedömningen av uppsåtsfrågan är även den ovan nämnda och beskrivna arbetsordningen om styrelsens interna uppgiftsfördelning av intresse.
Vad du rent konkret borde göra är alltså att tala med din styrelsekollega och upplysa denne om att vederbörande har en lojalitetsplikt gentemot bolaget och att du anser att grund finns för att driva saken i domstol.
För vidare hjälp, alltifrån förmedling av juridiskt ombud som kan hjälpa dig att granska arbetsordningen till svar på uppföljande frågor, kan du kontakta mig på 076-226 18 13 eller via mail på martaahlen24@gmail.com.
Jag önskar dig lycka till!
Vänligen
