Preskription av bodelning mm.
Hej,
Jag har två frågor angående mina föräldrar.
Mina föräldrar skilde sig 1996-1997 och gjorde ingen bouppteckning och ingen bodelning då. Anledningen till detta var att min pappa lyckades övertyga min mamma att de då skulle tvingas sälja allt för att ingen skulle kunna lösa ut den andra. Ingen av dem har begärt bodelning tidigare. Därför har mamma inte fått varken pengar eller något annat efter deras skilsmässa.
Så min första fråga gäller angående att det gått så lång tid sen deras skilsmässa, kan min mamma nu begära att en bouppteckning och bodelning görs?
Hon står ju fortfarande som ägare, så min mamma måste godkänna tex försäljning.
Min andra fråga är om min pappa nu säljer en fastighet (som de äger tillsammans), vilket värde ska då mamma få ut för denna fastighet?
Är det hälften av försäljningsvärdet eftersom de aldrig gjorde någon bouppteckning och bodelning när de skilde sig eller ska värdet kopplas till det tillfälle då de skilde sig, tex fastighetens taxeringsvärde då (något annat värde är väl svårt att ta fram efter så lång tid antar jag eller vad är praxis)?
Om det är dagens marknadspris som skall användas, skall min pappas kostnader och arbetstimmar han lagt ner sedan skilsmässan räknas av på något sätt?
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Ulrika
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga!
Frågor kring äktenskap regleras i äktenskapsbalken, se här.
Den första frågan
Det finns inte reglerat i någon lag en sista tidsgräns för påkallande av bodelning. En sådan kan i princip påkallas när någon av makarna önskar. Bodelning ska dock göras med utgångspunkt i hur egendomsförhållandena såg ut den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap 2 § äktenskapsbalken. Även om det inte finns någon sista tidsgräns har det sagts i praxis att en make kan anses ha eftergett sin rätt till bodelning om denne har väntat för länge med att påkalla denna, samt inte haft någon förklaring till dröjsmålet. I rättsfallet NJA 1993 s. 570 konstaterades att påkallande av bodelning 24 år efter äktenskapsskillnad var för sent, och att maken då förlorat sin rätt till en formell bodelning. I ett senare fall, NJA 2009 s. 437, var dock begäran om bodelning fortfarande möjlig efter 10 år. En allmän tidsfrist för när rätten till bodelning faller bort är inte möjlig att säga, utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall.
I ert fall har ca. 20 år förflutit sen äktenskapsskillnaden. Som skäl till dröjsmålet har angetts att den ene maken inte har haft möjlighet att lösa ut den andre. I det senare nämnda rättsfallet ovan hade en liknande förklaring getts till dröjsmålet. Följande står i domen: "Som skäl för att han inte påfordrade bodelning i anslutning till äktenskapsskillnaden har han anfört bl.a. att det var bäst för barnen att de fick bo kvar i sin invanda boendemiljö och att [maken] inte hade ekonomiska möjligheter att lösa ut honom." I det fallet avsåg bodelningen i princip bara en fastighet, vilket domstolen tyckte var ytterligare ett skäl till att bodelning skulle vara möjlig. Även om en domstol skulle tycka att förklaringen är rimlig till viss del, och även om bodelningen bara avser fast egendom, finns det fortfarande en risk att domstolen skulle tycka att 20 år är för mycket.
Den andra frågan
Svaret på frågan beror på huruvida en bodelning görs eller inte. Om försäljningen sker i samband med bodelning kan marknadsvärdet i dagsläget ligga till grund för fördelningen. I sådant fall är det hälften av vinsten som delas i bodelningen. Om de väljer att inte göra en bodelning (eller om sådan inte är möjlig pga. för lång tid har förflutit) torde de juridiskt sett vara samägande, antingen öppet eller dolt, beroende på omständigheterna. Det blir då en "vanlig" försäljning, och de får var och en så stor del av vinsten som motsvarar deras del i den samägda egendomen.
Jag hoppas ni har fått svar på er fråga.
Vänligen
