Överta avliden sambos bostad och begära bodelning?
Hej jag hjälper en part vid dödsfall då de varit sambos. Den part jag hjälper saknar juridiska kunskaper. Samborna levde 8 år tillsammans i en bostadsrätt helt ägd av den avlidne parten. 1) Vad säger sambolagen om möjligheterna att bo kvar för den överlevande parten? 2) Kan bodelning sökas och när senast? Bouppteckning har ännu inte registrerats. 3) Finns blankett för bodelning? Tacksam för förtur med svar eller hänvisning.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstår din fråga, gäller det ett dödsfall i ett samboförhållande, och du undrar hur möjligheterna kring bodelning och övertagandet av bostaden ser ut i en sådan situation.
Den huvudsakliga lagen som är tillämplig vid samboförhållanden är just sambolagen, men ärvdabalken gäller i frågor om arv genom exempelvis testamente.
Vad gäller angående bodelning vid sambos bortgång?
Inledningsvis kan kort sägas att sambor inte ärver varandra, såvida det inte finns ett testamente. Detta innebär att efterlevande sambo inte övertar någon egendom så som arv, men kan överta egendom genom bodelningen. Utgångspunkten vid en sambos bortgång är att en bodelning ska göras om den efterlevande sambon begär det (8 § 1 st. sambolagen), och då ska samboegendomen fördelas mellan den efterlevande sambon och dödsboet efter den avlidna, det vill säga dennes arvingar och eventuella testamentstagare. Det är i en sådan situation endast efterlevande sambo som kan begära bodelning, och alltså inte den avlidnes arvingar och liknande. Den efterlevande sambon måste göra begäran om bodelning senast när bouppteckningen förrättas (8 § 2 st. sambolagen). Rätten att begära bodelning gäller så vida inte samborna innan det att samboförhållandet upphörde, skrev ett avtal om att bodelning inte ska ske (9 § sambolagen).
Vad ska ingå i bodelningen?
Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde, alltså när den första sambon gick bort. Det innebär att all egendom som var samboegendom vid det tillfället, ska ingå i bodelningen. Det som ska ingå i bodelningen är endast den så kallade samboegendomen, till skillnad från vid äktenskap, då utgångspunkten är att all egendom som ägs ska ingå i bodelningen, om inget annat avtalats. Vad som är samboegendom är sådan egendom som utgörs av sambors gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning, om sådan egendom inte erhållits med förbehåll om att den ska vara mottagarens enskilda (3-4§ sambolagen). En bostadsrätt kan utgöra gemensam bostad för sambor, även om den endast ägs av en av samborna, så länge den införskaffats för att de båda ska bo där och den har brukats som deras gemensamma hem (5§ sambolagen). Så har bostaden köpts för att båda ska bo där så skulle den utgöra samboegendom även om endast den avlidne har betalat för den och står som ägare, och då ska den ingå i bodelningen. För bohag gäller möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet, dock inte sådant som uteslutande används för den ena sambons bruk, eller om den används huvudsakligen som fritidsändamål (6-7 § sambolagen).
Vid bodelningen ska alltså sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12§ sambolagen). Först ställer man då upp all egendom som tillhör vardera sambo, var för sig, och beräknar dess värde. Sedan drar man av respektive sambos skulder för samboegendom, från respektive sambos tillgångar (13 § sambolagen). Det som sedan återstår ska läggas samman till en summa och delas lika mellan samborna (14 § sambolagen). Om denna fördelning är oskälig, beaktat samboförhållandets längd, deras ekonomiska förhållanden och andra omständigheter, kan man jämka denna likadelning och begära att en sambo ska få behålla mer av sin egendom (15 § sambolagen).
När boet är utrett, ska sambornas egendomar delas ut på vardera sidas lotter och täcka värdena som bodelningen givit dem.
Kan efterlevande sambo bo kvar?
Svaret på denna fråga beror på om bostaden räknas som samboegendom eller inte. I första hand finns det en möjlighet för efterlevande sambo att bo kvar i bostaden om bostaden ska räknas som samboegendom. Om kriterierna enligt ovan är uppfyllda angående bostaden, kan den utgöra samboegendom. Bostaden kan då lottas till den efterlevande sambon om övertagandet är skäligt, och mot avräkning, det vill säga att efterlevande sambon får betala till dödsboet den avlidnes andel i bostaden (16-17 § sambolagen). Oskäligt kan vara om bostaden är en släktgård för den avlidna sambon, och skäligt kan vara om den efterlevande sambon ska ha hemmaboende barn hos sig. Enligt gängse uppfattning brukar det vara så att efterlevande sambo normalt anses behöva bostaden mer än dödsboet, vilket oftast anses som skäligt.
I det fall bostaden inte räknas som samboegendom, kan en bostadsrätt ändå övertas enligt liknande förhållanden ovan, alltså om den efterlevande sambon bäst behöver bostaden och övertagandet anses som skäligt. Om de inte haft barn ihop, krävs det dock synnerliga skäl (22§ sambolagen). Det är även här inte ovanligt att argumentera för att efterlevande sambos behov av en bostad utgör synnerliga skäl i förhållande till den avlidnes arvingars rätt till bostaden. Om den efterlevande sambon har bott kvar i bostaden efter den förstas bortgång, finns ingen tidsfrist inom vilken denne måste begära att överta bostaden enligt denna regel. Om övertagandet sker enligt dessa regler, ska även då efterlevande sambo kompensera dödsboet för hela bostadens värde.
Olika lagrum gäller alltså vid övertagandet av bostaden, vilket styrs av om bostaden utgör samboegendom eller inte, men regleringen är ändå snarlik även om det krävs synnerliga skäl i det fall bostaden inte utgör samboegendom och samborna inte haft barn ihop Utgångspunkten är att efterlevande sambo kan argumentera för att dennes rätt att bo kvar i bostaden väger tyngre än den avlidnes arvingars rätt att ta över bostaden. Vanligen har de inte heller något intresse av att ta över en bostadsrätt. I vilket fall som helst måste ändå efterlevande sambo kompensera dödsboet för bostaden, antingen halva (om den utgör samboegendom) eller hela (om den inte utgör samboegendom). Kompensationen kan ske antingen genom att efterlevande sambo ger egen samboegendom till dödsboet, eller helt enkelt betalar dödsboet.
Om den efterlevande sambon vill överta bostaden måste denne också ansöka om medlemskap i bostadsrättsföreningen om den inte redan har gjort det. Rätten till medlemskap för sambon är väldigt stark, ett nekande kräver i princip särskilt stadgade villkor i stadgarna (2 ka. 5 § bostadsrättslagen). Vidare, om det finns lån i bostaden eller liknande, behöver den efterlevande sambon också söka bankens tillstånd att överta lånet. En bodelning som framhåller att bostaden lottas på efterlevande sambo kan tjäna som ett ägarbevis för den efterlevande sambon.
Sammanfattning och råd
För att sammanfattningsvis besvara dina tre frågor ovan, kan sägas att (1) det finns goda chanser för efterlevande sambo att överta bostaden, både om den ska anses utgöra samboegendom och inte. Vanligen kräver inte den avlidnes dödsbodelägare att få behålla bostaden, men de ska ändå lösas ut från den. Det bästa är om den efterlevande pratar med den avlidnes dödsbodelägare och kommer överens, utan att behöva processa om det. Det är även (2) endast efterlevande sambo som kan ansöka om bodelning, om denne inte gör det sker ingen bodelning. Ansökan om bodelning ska göras senast vid bouppteckningsförrättningen, och detta bör då antecknas på bouppteckningen.
Vad gäller din tredje fråga, finns det mallar på nätet och liknande för bodelning som man kan använda, men jag har också försökt kortfattat redogöra för hur en bodelning ska göras och vad som ska ingå ovan om ni vill göra det själv. Ni kan läsa mer om hur denna process ska gå till på Skatteverkets hemsida, det är hos Skatteverket en bodelning ska registreras. Ni kan också läsa mer här om hur bouppteckningsförrättningen går till, och vad som gäller vid sambos bortgång här. Om efterlevande sambo eller den avlidnes arvingar inte själv orkar eller kan utreda boet, kan de hos domstol ansöka om att en boutredningsman förordnas, läs mer om det här.
Om parterna känner sig osäkra i någon del, vill ha vidare vägledning eller exempelvis hjälp med bodelning kan vår juristbyrå vara behjälplig! Om ni önskar vidare hjälp via dem, kan ni kontakta mig så sätter jag er i kontakt med dem. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att ni fått någon vägledning i era frågor!
Bästa hälsningar,
