Hur ser arvsfördelningen ut mellan ett särkullbarn och ett gemensamt barn?
Ett särkullsbarn avstår från att ta ut sin laglott pga underskott i dödsboet (lånen var betydligt större än marknadsvärdet). Efter diverse renoveringar under 30 år har nu fastigheten ökat betydligt i värde. Hur ser en arvsfördelning ut i nuläget mellan ett gemensamt barn och särkullsbarnet..
Hälsningar
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag tolkar din fråga så att särkullbarnet valde att avstå sin laglott till förmån för den efterlevande maken/makan eftersom denne skulle få behålla den gemensamma bostaden. För att svara på din fråga använder jag mig av reglerna i ärvdabalken (ÄB).
Det som skiljer särkullbarn och gemensamma barn åt när det gäller arv är att särkullbarn har ett val och kan välja att ta ut sitt arv efter sin avlidne förälder direkt. Det gemensamma barnet har däremot inte samma val och hens arv kommer istället ärvas av hens levande förälder. Om ett särkullbarn avstår från att ta ut sin laglott så kommer hen istället ha rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 9 §).
Kort sagt så innebär efterarv att särkullbarnet ärver när även den efterlevande maken/makan har gått bort. Efterarvet utgörs av en kvotdel och innebär att särkullbarnet har rätt till samma andel från den efterlevande maken/makans kvarlåtenskap som hen hade efter sin förälder som gick bort först. Eftersom efterarvet utgörs av en kvotdel innebär det att denna kan komma att ändras beroende på om den efterlevandes kvarlåtenskap ökar eller minskar (ÄB 3 kap. 1 §).
Värdeökningen
Du skriver att fastigheten har ökat betydligt i värde sen den förste maken/makan dött och att detta beror på att den efterlevande har valt att renovera den. Då det är en ökning som skett efter den första maken dött så ska värdet av den ökningen bara tillfalla den efterlevandes arvingar. I detta fallet är det alltså det gemensamma barnet. För särkullbarnet innebär det att värdeökningen räknas bort innan hens efterarvskvot beräknas. Jag skulle alltså säga att särkullbarnet har rätt till efterarv men att det antagligen borde beräknas utifrån det marknadsvärde som fastigheten hade innan renoveringen, efter det första dödsfallet (ÄB 3 kap. 4 §).
Något annat som kan vägas in i bedömningen ovan är att fastigheter överlag har ökat i värde under åren. Då är det svårt att avgöra om det bara är renoveringen eller utvecklingen i allmänhet som har lett till värdeökningen. I fall det bara hade handlat om en allmän utveckling skulle även särkullbarnet få ta del av värdeökningen eftersom det då inte är den efterlevande som själv investerat i fastigheten (ÄB 3 kap. 4 §).
Sammanfattning och råd
Eftersom särkullbarnet har avstått sin laglott till förmån för den efterlevande maken/makan har hen istället rätt till efterarv. Det innebär att särkullbarnet ärver samtidigt som det gemensamma barnet. På grund av att fastigheten har ökat i värde och detta är ett resultat av den efterlevandes renovering kommer detta värdet alltså dras bort innan särkullbarnets efterarv räknas ut. Efterarvet ska förmodligen bara baseras på fastighetens marknadsvärde innan renoveringen.
Det är svårt att svara på en fråga när en inte har alla omständigheter så för att vara helt säker rekommenderar jag att du antingen hör av dig till Lawlines telefontjänst eller bokar en tid med någon av våra jurister. Jag hoppas ändå att jag har kunnat vara till någon hjälp.
Med vänliga hälsningar,
