Fördelning vid bodelning
Hej, min fru och jag skall bodela pga skilsmässa. Vi äger gemensamt en bostadsrätt värd 2,8 mkr.
Anskaffningskostnad 2,2 mkr, vi har inga lån. Jag ska ta över bostaden, hur mycket skall jag ersätta henne med? Upprättar man ett köpekontrakt på hennes del och vilket belopp skall stå där eller behövs det inget köpekontrakt utan bara ett överlåtelsedokumentet?
Utöver detta så har min fru ett fondkonto med en värdestegring på ca 600 tkr medan jag på mitt konto har en värdestegring på ca 300 tkr, tar man hänsyn till skatten på dessa vid bodelningen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det går tyvärr inte att säga exakt hur mycket du ska ersätta din fru med. Kort sagt beror svaret på din fråga på resultatet av bodelningen och om ni har något äktenskapsförord eller inte. Jag kommer därför att förklara de grundläggande reglerna så att du förstår huvuddragen och kan räkna ut svaret själv.
Hur fungerar en bodelning?
När man ska bodela vid skilsmässa finns det flera faktorer som avgör hur det gemensamma hemmet ska delas. Avgörande för frågan om vem som ska få vad eller hur mycket, är om sakerna som makarna äger räknas som enskild egendom eller som giftorättsgods. Huvudregeln är att allt giftorättsgods som makarna äger ska delas på i bodelningen. Enskild egendom får man däremot behålla för sig själv. Som utgångspunkt räknas all makarnas egendom som giftorättsgods, men genom att upprätta ett äktenskapsförord kan makarna avtala om att egendomen ska vara enskild och inte giftorättsgods. Om detta görs ska den egendom som omfattas av äktenskapsförordet inte ingå i bodelningen. Såvida ni inte har något äktenskapsförord kommer alltså bostadsrätten att räknas som giftorättsgods och ni kommer antas äga hälften var om ni inte tidigare kommit överens om något annat.
Allt giftorättsgods kommer att delas lika mellan makarna. Att egendom är giftorättsgods betyder bara att egendomen ska räknas med i bodelningen och själva benämningen påverkar inte vem som äger egendomen innan bodelningen. I äktenskapsbalken 7 kap. kan du läsa mer om giftorättsgods, enskild egendom och äktenskapsförord. I 10 kap. kan du läsa mer om vad som ska ingå i bodelningen.
Här är ett exempel:
1. A och B är gifta. A köper en båt värd 300 tkr till sig själv (t.ex. med pengar från sin lön): båten kommer att räknas som giftorättsgods och ska delas på i bodelningen.
2. A och B har ett äktenskapsförord där de skriver in att A:s båt ska vara enskild egendom: båten blir då inte föremål för bodelning och A får behålla den för sig själv.
Hur räknar man ut resultatet av bodelningen?
I äktenskapsbalken 11 kap. finns bestämmelser om hur man räknar ut resultatet av bodelningen. Jag ska förklara i korta drag hur det går till.
För att få reda på hur mycket du måste ersätta din fru med måste ni båda räkna ut värdet av ert giftorättsgods. Om man har skulder ska dessa dras av från summan av ens giftorättsgods.
Det som blir kvar efter att eventuella skulder har dragits av läggs ihop och delas på hälften. Då har man räknat ut makarnas andelar. Andelen är det värde som man har rätt att få i saker eller pengar i bodelningen och består alltså av summan som man först drog av för sina egna eventuella skulder och sedan hälften av det totala giftorättsgodset som blev över efter att skulderna räknades bort.
Ex:
A har giftorättsgods värt 700 tkr och en skuld på 200 tkr
B har giftorättsgods värd 400 tkr och en skuld på 100 tkr
Efter att skulderna räknats bort ska alltså 500 tkr (A) läggas ihop med 300 tkr (B) och sedan delas på hälften. Det blir då 400 tkr var.A måste alltså ge 100 tkr till B (detta kallas för lottläggning). A kan välja att ge bort egendom till ett värde av 100 tkr eller 100 tkr i pengar, men detta kan förstås kombineras.
Ett sammanfattande svar på din fråga
Det är alltså den make som har mest egendom som räknas som giftorättsgods som blir skyldig att ge den make med minst giftorättsgods så pass mycket att de tillslut får lika mycket. Om du totalt sett har mer giftorättsgods än din fru är det alltså du som måste tilldela henne egendom. Om din fru har mer giftorättsgods än dig blir det tvärt om. Det är alltså detta som avgör hur mycket du eventuellt ska ge din fru. Om det är så att hela bostadsrättens värde "får plats" i din andel behöver du inte ge henne någonting för just bostadsrätten, men då kanske du måste ge henne något annat för att det ska gå jämt upp. Ni behöver inte upprätta något köpekontrakt för bostadsrätten. Det kommer att framgå att du blivit ägare av hela bostadsrätten av er bodelningshandling som ni ska skriva efter att bodelningen är färdig (se äktenskapsbalken 9 kap. 5 §.) Det kan dock vara bra att låta bostadsrättsföreningen få veta detta.
En bodelning är helt och hållet privaträttslig och i grund och botten är det ni själva som bestämmer hur egendomen ska fördelas. Detta gäller förutsatt att ni är överens. Det betyder att ni kan räkna med skatt för realisationsvinst om ni vill och om ni tycker att det blir mer rättvist. Det är först när man inte kan komma överens som lagen måste följas och då kan det bli aktuellt med avdrag för skatt för den som blir tilldelad fonderna (som jag har förstått det är rättsläget lite oklart i detta avseende; det finns ingen bestämmelse i äktenskapsbalken som reglerar detta).
Om ni inte har något äktenskapsförord kan ni, om ni är överens om det, skriva ett föravtal (se 9 kap. 13 §). Då kan ni göra om egendom som är giftorättsgods till enskild egendom och på så vis undvika att den tas med i bodelningen.
Om ni inte kan komma överens om bodelningen kan ni ansöka om en bodelningsförrättare hos en domstol. Bodelningsförrättaren kommer då att hjälpa er att nå en överenskommelse och om inte det går kan bodelsningsförrättaren genomföra bodelningen åt er (se 17 kap. äktenskapsbalken). Ni behöver inte heller vara överens för att kunna ansöka om en bodelningsförättare. Det räcker med att den av er som vill det ansöker om det.
Hoppas att detta var till hjälp och att du har fått svar på din fråga!
Vänligen,
