Blankettstraffbud och laglighetsprövning.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.
Inledningsvis kan sägas att Skogsvårdslagen (liksom Regeringsformen) sedermera har ändrats i de centrala delarna.
Den lydelse vars lagenlighet prövades i NJA 2005 s. 33, då en del av §38, var en lydelse som gjorde det straffbart, med fängelse i straffskalan, för skogsägare att inte uppfylla sina anmälningsplikt av vissa aktiviteter på det sätt som framgick av §14 . Motsvarande straffbud finns idag i §38a. I den nya lydelsen är straffet begränsat till böter.
§14 stadgar att skogsägare måste underrätta Skogsstyrelsen "enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer." Det som var straffbart var alltså att inte följa de föreskrifter som regeringen eller av regeringen utsedd myndighet kom att utse.
Att på det sättet lagstifta om att straffbelägga något som senare kommer att preciseras av en myndighet kallas för blankettstraffstadganden eller blankettstraffbud.
Problemet med sådan lagstiftning är att det kan bryta mot Regeringsformens (RF) uppräkning av fri- och rättigheter. RF 2 kap. 8§ säger att var och en är skyddad mot frihetsberövanden. Ett fängelsestraff är givetvis ett sådan frihetsberövanden. Enligt nuvarande RF 2 kap. 20§ får fri- och rättigheter som till exempel 2 kap. 8§ bara begränsas i lag. Med lag menas författning som beslutas av riksdagen (Se RF 8 kap. 1§).
Om man skulle tillåta blankettstraffbud som omfattade fängelsestraff skulle det vara så lätt för lagstiftaren att kringgå skyddet mot frihetsberövanden i RF 2 kap. 8§. att den i princip skulle bli meningslös. Annars skulle ju Riksdagen till exempel kunna meddela en lag som säger att fängelse följer på alla överträdelser av föreskrift som meddelas av till exempel polismyndigheten och sedan helt strunta i att lagstifta om brott och straff.
Efter att ha gått till förarbetena och med utgångspunkt i principen att rättigheter ska tolkas till förmån för den enskilde, slår HD fast att det inte är tillräckligt att i lag bara hänvisa till att något är straffbart. Den straffbelagda gärningen får inte helt eller i det väsentliga beskrivas i någon annan författning än lag.
För att det ska gå att göra avsteg från principen att fängelsestraff för en gärning ska ha stöd i lag krävs enligt HD ett tydligt undantag i RF, något som inte fanns i NJA 2005 s. 33.
Jag hoppas att du känner att du har fått din fråga besvarad.
