bättre rätt till egendom vid bedrägeri
Hej Jag blev av med en Omegaklocka värd ca.40K genom bedrägeri för 1,5 årsedan,Polisen hittade klockan och tog den i beslag från en pantbank.Nu har jag fått besked att kockan ska tillfalla pantbanken för att dom agerat i ”godtro”..Det är ju min klocka så jag undrar om det verkligen kan gå till så här?Att någon annan ska få min klocka låter ju helt bisarrt.. Beslaget blir hävt 6/10 2023
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du har fått din klocka frånhänt dig genom bedrägeri, och att du nu undrar vad som gäller avseende bättre rätt i förhållande till den och pantbanken som förvärvat klockan av bedragaren.
Regler om bedrägeri återfinns i brottsbalken, och regler om bättre rätt vad gäller lös egendom finns i lagen om godtrosförvärv av lösöre. Regler om beslag vid misstanke om brott finns huvudsakligen i rättegångsbalkens 27 kapitel.
Beslag i samband med misstanke om brott
När polisen utreder misstankar om brott kan de beslagta egendom bland annat om det skäligen kan antas att föremålet har betydelse för utredning av brottet eller om egendomen har tagits från någon genom brott (27 kap. 1§ rättegångsbalken). Det framgår inte av din fråga om det är så att förundersökningen lagts ned, eller om gärningspersonen dömts för det aktuella brottet. Vanligen spelar det ingen roll för reglerna om bättre rätt, men i samband med att brottet utreds eller utredningen avslutas, kan åklagaren eller domstolen fatta beslut om att beslaget ska hävas. I aktuellt fall betyder hävning av beslaget att det ska återgå till den rättmätige ägaren. För att avgöra vem det är, kan man behöva bedöma vem som har bättre rätt till egendomen, vilket inte alltid är enkelt.
Godtrosförvärv av lösöre
I lagen om godtrosförvärv av lösöre framgår att om någon har förvärvat lösöre (lösa saker) genom överlåtelse från någon annan, som inte var ägare eller behörig att förfoga över egendomen, så får förvärvaren (pantbanken här) äganderätt till egendomen om de fått den i sin besittning och var i god tro (2§). En förvärvare (pantbanken här) ska anses vara i god tro endast om det är sannolikt att egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att förvärvaren inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen (2§ 2st). Utan att veta mer om dessa omständigheter i ditt fall kan jag inte själv göra någon bedömning av huruvida det förelegat god tro eller inte, men om det inte funnits någon anledning att misstro överlåtaren (här bedragaren) så torde pantbanken vara i god tro. Det kan dock ställas lite högre krav när det handlar om värdefullare egendom, så som en klocka värd 40 000 kr.
Sammantaget innebär det att utgångspunkten är att pantbanken anses vara ägare och ha bättre rätt till klockan, om de bedöms vara i god tro, vilket verkar vara bedömningen som gjorts här.
God tro gälle inte om egendomen olovligt frånhänts ursprungsägaren
Det finns däremot ett undantag till skyddet om god tro för pantbanken. Den ursprungliga ägarens rätt (din) består, om egendomen frånhänts dig genom att någon olovligen tagit den eller tilltvingat sig den genom våld på person eller genom hot som innebär för den hotade trängande fara (3§ godtrosförvärvslagen). Utgångspunkten är här att om man blivit bestulen eller rånad på egendomen, gäller aldrig skyddet om god tro för den nya förvärvaren, man kan alltså inte förvärva stulen egendom i god tro. Lite osäkrare är det dock när det gäller gärningar som klassificeras som bedrägeri. Fokus i lagens ordalydelse är ”olovligt tagande”, vilket anses innefatta brotten stöld, rån, utpressning och egenmäktigt förfarande, vilka alla består av ett moment av olovlig besittningsrubbning. Om ägaren däremot frivilligt lämnar ifrån sig besittningen till egendomen, gäller däremot inte denna bestämmelse, även om överlämnandet inte är civilrättsligt giltigt. Det krävs inte att någon faktiskt fälls för brott, för att man ska kunna hävda undantaget. Det räcker att den som gör gällande bättre rätt kan lägga fram bevisning om att egendomen olovligen tagits från denne (prop. 2002/03:17 s. 36).
Det kokar således ned till frågan om den aktuella gärningen i ditt fall (som bedömts som bedrägeri) utgörs av ett olovligt tagande. Kärnan i bedrägeribrottet är enligt förarbetena till brottsbalken, ett vilseledande moment i kombination med en förmögenhetsöverföring (9 kap. 1§ brottsbalken). Gärningen innefattar alltså inte ett olovligt tagande, eftersom offret frivilligt överlämnar föremålet, även om man blivit vilseledd till det. Även mot bakgrund av förarbetena till godtrosförvärvslagen tolkar jag det som att avsikten inte är att denna undantagsbestämmelse ska omfatta gärningar som bedöms som bedrägeri (prop. 2002/03:17 s. 39). Utan en beskrivning av händelsen kan jag inte göra en egen bedömning av om gärningen utgör bedrägeri eller stöld, men om bedömningen är gjord av polis/åklagare/domare är det osannolikt att jag hade gjort en annan bedömning.
Vad kan du göra?
Om man inte är nöjd med ett beslut i en beslagsfråga som åklagaren har fattat (vilket jag tolkar som är fallet här), kan den som drabbats av beslaget begära rättens prövning av beslutet (27 kap. 6§ rättegångsbalken). I rätten kan man då lägga fram grunderna för sin sak. En förhandling ska då som utgångspunkt hållas inom fyra dagar från ansökan. Se om det finns några riktlinjer eller hänvisningar i åklagarens underrättelse om hur du bäst går till väga, det kan vara så att du kan begära överprövning av beslutet hos en åklagare först beroende på vem som fattat beslutet. Annars får du vända dig till aktuell tingsrätt med en ansökan om prövning av beslut att häva beslag. Du bör begära en sådan prövning innan fristen i underrättelsen går ut.
Ett annat alternativ till denna begäran är att civilrättsligt föra talan i ett tvistemål om bättre rätt till egendom. Om du har ansökt enligt första förslaget och fått avslag, är det inte säkert att denna typ av talan kommer nå framgång. Det krävs nämligen att det finns viss rättslig grund för tvisten och att det råder ovisshet kring de aktuella rättsförhållandena (13 kap. 2§ rättegångsbalken). Om domstolen prövat frågan och kommit fram till att äganderätten tillhör pantbanken, torde rättsförhållandena i lagens mening inte vara oklara.
Ett tredje alternativ för dig, om det inte går att återfå klockan så som rättmätig ägare till den, finns det en möjlighet att via godtrosförvärvslagen ”lösa ut” klockan från pantbanken. Den som på grund av annans godtrosförvärv har förlorat äganderätten till en viss egendom, har rätt att få tillbaka egendomen mot lösen (5§ godtrosförvärvslagen). Du har alltså rätt att köpa tillbaka klockan från pantbanken om du gärna vill ha själva klockan. Lösensumman ska då motsvara pantbankens kostnader för förvärvet och eventuella kostnader för förbättringen av den om de gjort det (6§ godtrosförvärvslagen). Du bör då kontakta pantbanken så fort som möjligt med en sådan begäran.
Sammanfattning och råd
Sammantaget finns det ett ägarrättsligt skydd vid förvärv av egendom i god tro. Pantbanken kan alltså anses ha äganderätt till klockan om de bedöms vara i god tro. Däremot gäller inte skyddet om god tro om egendomen olovligen tagits från dig. Gärningar som bedöms som bedrägeri innefattar däremot inte ett olovligt tagande enligt brottets konstruktion, och därmed torde inte detta skydd kunna appliceras för dig. Du kan begära prövning av beslutet eller väcka talan i tvistemål om bättre rätt, men så som jag tolkar rättsläget är det svårt att nå framgång givet hur förarbetena till godtrosförvärvslagen är formulerade. Så som jag tolkar det, krävs det att domstolen gör en mer extensiv tolkning av rättsläget, vilket är osannolikt, utan det kan krävas en prövning i HD eller en lagändring för att domstolarna skulle frångå lagens ordalydelse. Det kan såklart anses upprörande att det görs skillnad på vilket brott som föregått beslaget, men så tolkar jag tyvärr rättsläget. Det är två rättigheter som krockar, pantbankens och din rätt till en egendom, och lagstiftaren har valt att föreskriva viss översyn avseende olovliga taganden, men inte i de fall då man frivilligt lämnat ifrån sig egendomen. Om du inte når framgång med en prövning i domstol, kan du däremot ha rätt att köpa tillbaka klockan av pantbanken, om den har ett personligt värde överstigande dess ekonomiska. Om du avser göra det bör du underrätta pantbanken om detta snarast
Önskar du vidare vägledning eller hjälp i ditt ärende kan vår juristbyrå vara behjälplig, däremot i begränsad utsträckning vad gäller ett straffrättsligt förfarande. Önskar du komma i kontakt med dem kan du återkomma till mig så kan jag förmedla kontakten. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.se
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
