Arvsrätt vid testamente - särkullbarn, gemensamma barn
Hej,
Jag är gift och vi har två gemensamma barn. Min make har två särkullbarn sedan tidigare.
Vi har inte skrivit något testamente.
Hur ser fördelningen ut arvsmässigt om min make skulle avlida?
Är det så att de 4 barnen ärver hela hans andel (50% av våra gemensamma tillgångar) och jag har fri förfoganderätt över våra gemensamma barns andel (25%) till den dag jag själv avlider?
Vilka förutsättningar har jag givna om vi inte har skrivit ett testamente resp om vi skrivit ett testamente?
För att säkra min ekonomi, vad bör ingå i testamentet?
Kan min man testamentera bort halva sin kvarlåtenskap till mig så att de 4 barnen får ärva den kvarvarande halva kvarlåtenskapen efter sin far?
Lawline svarar
Hej och välkommen till Lawline!
Relevant lag för denna fråga är ärvdabalk (1958:637) (ÄB).
Huvudregeln är att makars giftorättsgods läggs samman och delas på hälften. När bodelning gjorts är det dags för arvsskiftet av kvarlåtenskapen (den avlidnes arv).
Finns det inget testamente är huvudregeln att hela kvarlåtenskapen ska fördelas lika mellan bröstarvingarna (se 2:1 ÄB). Efterlämnar han (utan testamente) fyra barn skulle arvslotten vara 1/4 av kvarlåtenskapen/arvet för varje barn. Har ett testamente skrivits har barnen fortfarande en rätt till en individuell laglott om de så utkräver den, vilket i regel utgör hälften av arvslotten (hälften av arvet). Laglotten för varje barn är 1/8 av kvarlåtenskapen (det vill säga alla fyra barn delar på halva kvarlåtenskapen/arvet) (se 7:1 ÄB). Den andra halvan av hans kvarlåtenskap är något han fritt får förfoga över, och kan testamentera bort till annan (9:1 ÄB). Barnen kan jämka ett testamente som inskränker deras arvsrätt, för att då få ut sin berättigade laglott (7:3 ÄB).
Om det dock finns en efterlevande make ska kvarlåtenskapen tillfalla denna. De gemensamma barnens arvslott ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt (den efterlevande maken har inte full äganderätt över den och får inte testamentera bort denna egendom). De gemensamma barnen får då ut sitt arv först efter den andra föräldern avlider i form av efterarv (3:2 ÄB). Arvlåtarens särkullbarn har dock rätt att få ut (minst) sin laglott direkt om de så begär (3:1 ÄB).
Som exempel;
Din makes kvarlåtenskap utgör 1 000 000 kr.
Om inget testamente finns;
• Arvslotten för varje barn blir 250 000 kr (1/4, det vill säga 25% av hela kvarlåtenskapen vardera).
• Du som efterlevande maka får då ärva med fri förfoganderätt (från era två gemensamma barns arvslott) 500 000 kr (2/4). Särkullbarnens arvslott utgör 250 000 kr vardera, och de har rätt till den direkt vid deras förälders död om de så begär det.
Om testamente finns;
• Laglotten för varje barn blir istället 125 000 kr (1/8, det vill säga 12,5 % av hela kvarlåtenskapen vardera utgör laglotten).
• De kvarvarande 500 000 har då din make i exemplet valt att testamentera bort till dig som efterlevande maka.
• Då ärver du som efterlevande 250 000 kr (125 000 x 2 gemensamma barn) med fri förfoganderätt, 500 000 (halva kvarlåtenskapen) med full äganderätt (om maken testamenterat detta till dig). De resterande 250 000 kr delas mellan de två särkullbarnen.
Avstå till förmån för efterlevande maken
Särkullbarnen har som tidigare nämnt rätt att få ut sin del av kvarlåtenskapen direkt. De kan dock välja att frivilligt avstå till förmån för efterlevande make (3:9 ÄB). De får då (precis som de gemensamma barnen) ut sitt arv i form av efterarv vid din bortgång istället om de så begär det (3:2 ÄB). Genom att de avstår till förmån för efterlevande maken betyder inte det att de avstår från arvet helt utan de skjuter fram det. Det betyder inte heller att de får arvsrätt från dig när du avlider.
Basbeloppsregeln
Värt att nämna är även att den efterlevande maken alltid har rätt till (om det är möjligt) att få ut ett visst belopp genom basbeloppsregeln (4 prisbasbelopp för tiden av dödsfallet) (3:1 2 st ÄB). Detta innefattar även värdet som den efterlevande eventuellt har som enskild egendom, samt den egendom denna fått vid bodelningen. Prisbasbeloppet för år 2018 var 45 500 och detta belopp multipliceras därefter med 4. Det ska utgöra en form av ekonomiskt skyddsnät för den efterlevande maken som denna bör ha rätt till, når inte summan upp till 4 prisbasbelopp kan mellanskillnaden utkrävas av särkullbarnens del av arvet.
Sammanfattningsvis; Din man kan testamentera bort halva sin kvarlåtenskap till dig, och barnen får då enbart rätt till sin laglott (som utgör halva arvslotten) om de så begär det.
• Skrivs ett testamente där du ärver halva kvarlåtenskapen och särkullbarnen väljer att begära ut sin laglott kommer du att ärva halva kvarlåtenskapen med full äganderätt, och 2/8 av kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt från dina två barns laglott. Resterande egendom tillfaller särkullbarnen som deras laglott (2/8).
• Skrivs inte ett testamente tillfaller hela kvarlåtenskapen barnen, men du får rätt till era två gemensamma barns arvslott (2/4 av kvarlåtenskapen) med fri förfoganderätt. Det vill säga du ärver då halva kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt som därefter utgår som efterarv till era gemensamma barn när du avlider. Resterande egendom tillfaller särkullbarnen som deras arvslott.
• Avstår särkullbarnen frivilligt till förmån för dig ärver du hela kvarlåtenskapen, med fri förfoganderätt.
Vill ni ha hjälp med testamente, eller ytterligare rådgivning, kontakta gärna Lawlines jurister.
Jag hoppas detta har besvarat din fråga! Tveka inte annars att kontakta oss igen.
Med vänliga hälsningar
