Frågor & Svar

Vi är ett gift par , min man har 2 barn sen tidigare och jag har ett barn sen tidigare. Sen har vi ett gemensamt barn.

Jag har nu drabbats av cancer och börjat tänka lite på vad händer om jag dör? Vi har inga stora tillgångar men vi har 200.000 på ett sparkonto som vi bägge har tillgång till. 150.000 av dom är min mans pensionspengar som han tagit ut i förskott medans han fortsätter att jobba. Vad händer med dessa pengar om jag dör .

Skriver en bok och behöver lite hjälp kring ett dödsfall: en man dör utan testamente. Han är gift och har två små barn + ett barn (under 18) i ett tidigare äktenskap. Får det äldsta barnet (i det första äktenskapet) ut sin andel på en gång eller först när han är myndig? Vem tar hand om hans andel tills han är myndig, kan hans mamma (första frun) göra det? Är det så att den andra frun kan disponera och om hon vill göra av med alla pengar som hennes två barn har ärvt? Hur bestämmer man vem som tar hand om bouppteckningen?

Jag och min syster är särkullbarn till vår pappa som gått bort.

Bouppteckning och bodelning är klart men arvskiftet återstår.

Pappas fru, som då inte är vår mamma och de hade inga gemensamma barn, bor kvar i huset.

Nu vill hon vänta med att betala ut vår halva arvsandel tills hon bestämt sig för om hon ska sälja huset men vi vill ha ut vår andel nu då det gått 7 månader sedan pappa dog.

Det finns inget testamente, äktenskapsförord eller enskild egendom.

Behöver vi vänta på att hon säljer huset innan arvskiftet kan regleras eller finns det någon paragraf där det framgår att vi har rätt att inte behöva vänta?

Vi är två helsyskon och ett halvsyskon på mammas sida. Mamma och pappa gick bort nästan samtidigt, men mamma först. Hur ska arvet fördelas? Enligt vår familjerättsjurist ska ALLA deras tillgångar slås ihop, alla skulder dras ifrån och kvarvarande belopp delas i två högar - den ena delar helsyskonen på hälften, den andra delar alla tre lika på. Men enligt våra föräldrars banks jurist delas alla GEMENSAMMA tillgångar enligt ovan, men mammas enskilda konton delas på tre och pappas enskilda konton delas på två. Eftersom de hade olika belopp sparade blir det en viss skillnad. Dessutom finns en uppskjuten reavinstskatt på pappa för det hus de införskaffade gemensamt efter att de gift sig men som stod skrivet på pappa. Om familjerättsjuristen har rätt dras reavinstskatten bara bort från tillgångarna, men om bankjuristen har rätt, vilka är juridiskt skyldiga att betala skatten - bara helsyskonen eller alla tre och i så fall i vilka proportioner? Mamma och pappa var gifta sen knappt 50 år och hade delad ekonomi. Det finns inget testamente och inget äktenskapsförord. Tacksam för ett klarläggande!

Hej.

Min mormor gav bort sin lägenhet till sin son 1997.

2003 dog min morbror och testamenterade allt till mig, inklusive lägenheten han fick 1997.

I mars i år (2015) dog min mormor, hon testamenterade allt hon kunde till mig, dvs. 50%, resten kommer gå till dottern, dvs. min mor.

Vad gäller för denna lägenhet? Den har varit "min" sedan 2003 då jag ärvde den av min morbror, är den nu helt plötsligt inblandad i arvet efter mormor eller inte?

Hej!

jag och mina två bröder har ärvt min avlidna mammas lägenhet. Nu har en mäklare varit och värderat den till 2,3 miljoner kronor.

Eftersom min bror är villig att köpa lägenheten så vill jag nu få klarhet i hur mycket jag och min andra bror får ut efter försäljningen.

Köpebeloppet som mamma gav när kon köpte lägenheten var 480 000 kr.

Som jag förstått så skall vi betala reavinst skatt 22% på vinsten, dvs 2 300 000 - 480 000 = 1 820 000. Reavinsten 1 820 000 kr * 0,22 = 400 400 kr.

Summa efter reavinstskatt: 1 820 000 - 400 400 = 1 419 600 kr.

Denna summa delar vi på 3.

1 419 600/3 = 473 200 kr.

Nu påstår min bror som vill köpa lägenheten att detta är den summan vi får ut. Min fråga är vad händer med köpebeloppet 480 000 kr?

Vem får den summan, delar vi på den summan oxå?

Jag vill bara att försäljningen går smidigt och rättvist till.

Hej! En tvist är under uppseglande mellan mig och min syster i en pågående bodelning, alltså vid arvsskiftet. Gäller dödsboet efter min mor och tidigare avlidne far. Det enda vi är eniga om är att lösöret skall värderas av en värderingsman. Min fråga är då; Hur går vi vidare med de belopp som värderingsmannen kommit fram till? Jag förutsätter att de värden som åsätts är "beräknat marknadsvärde" på sakerna, hoppas det är korrekt.

Garanterat finns det många saker som vi båda vill ha. Jag betvivlar starkt att vi kommer kunna enas om "tar du den så tar jag den här" på ett enkelt sätt. Min fråga är således; Hur går vi lämpligen vidare med de saker som varderingsmannen åsatt ett värde? Hur brukar detta tillgå och vad är lämpligast för att komma ur denna svåra sittuation?

Min mamma (avliden i maj 2015) hade ett barn och min pappa hade fyra barn när de träffades och tillsammans fick mig. Jag är alltså det enda gemensamma barnet till mina föräldrar, de andra är mina halvsyskon.

Pappa avled 1996. I hans bouppteckning finns ett Äktenskapsförord (1978): "all egendom som eljest skulle vara ena makens enskilda i stället skall vara dennes giftorättsgods"

och ett

Inbördes testamente (1978): "att den, som den andre överlever, skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap. Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas enligt lag."

och

"Det antecknades att: efterlevande makan framställt begäran att enligt ÄktB 12:2 få behålla 1/1 av sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen."

Ett av pappas barn tog ut sin laglott. Resten avstod.

Jag står i pappas bouppteckning som efterarvinge.

Min fråga är: Hur kommer fördelningen att se ut i arvskiftet efter mamma, (I % eller i bråkdelar)?

Hej. Har en fråga angående arvskifte. Vi är 7 syskon varav 1 syskon begärt arvskifte. 3 av oss vill behålla hemstället varav 3 vill dela upp det o 1 är utan intresse. Min fråga är då kan vi bli tvingade att sälja allt eller finns det nån lag att vi kan lösa ut våra övriga syskon? Tacksam för svar .

Tvångsskifte gjordes av skiftesman 2010 och fast delägare var överens om ett visst pris på fastighet så tillskiftades jag inte den, skiftesmannen beslutade om andelar till d-ägarna, är det okej?

En delägare hade en fordran mot dödsboet i bouppteckningen men hon fick ändå inte något i skiftet, är det okej?

Skiftesmannen beslutade att mitt hyreskontrakt från 1 mars 2007 jag har på del av fastigheten inte är gällande så därför skulle jag betala all driftskostnad då hon ansåg mig bo där olovandes. Driften blev dyrare än hyran. Är det okej att jag ska stå för driftskostnaden både före och efter arvskifte? Det finns inget beslut från hyresnämnd. att kontrakt inte gäller.

En delägare har begärt off. auktion och sålt fastigheten till utomstående i höstas för 5 tusen kr jag gav högre bud men delägare och god man nonchalerade mitt bud! Hus värderad tilll 325 tusen.

Jag anser att auktionen gick fel till, hur gör jag för att få auktionen ogiltigförklarad.

Den nye ägaren har sagt upp mig så giltigt hyreskontrakt?

D-boet har skuld på fastighet som inte betalts innan arvskifte, hur göra?

Kan jag begära återgång av arvskifte för mina driftskostnader och delägares fordran med hänvisning till ÄB kap 23 § 2, hur gör jag för att få återgång?

Delägare som sålde för 5 tusen nekar till återgång!

Hur gör jag för att få återgång av den sålda fastigheten då den behövs för att betala skulderna?

Det viktigaste för mig är att få svar av er hur jag får fastigheten tillbaka i min ägo?

Tacksam för hjälp snarast!