Frågor & Svar

Kvarlåtenskap

Jag har testamenterat hälften av min kvarlåtenskap till min maka. Jag har en förälder kvar i livet och väntar på efterarv resp. "nytt" arv.

Om jag dör samtidigt som min kvarvarande förälder eller strax innan eller efter, vid vilken tidpunkt anses mitt föräldraarv (som utgör min enskilda egendom) ingå eller inte ingå i min kvarlåtenskap till min maka. Vi har inga gemensamma barn.

Är det dödsögonblicket, bodelningen, arvskiftesdagen eller annan tidpunkt som räknas avseende mig respektive mina föräldrar när det gäller min kvarlåtenskap och mitt testamente till min maka?

Vi är 5 syskon med 1 död mamma och därtill 1 fastighet som nu är i form av dödsbo. 1 syskon vill nu bli utköpt och vi andra är redo att köpa ut henne men vill inte göra arvskifte nu. Är det möjligt att köpa ut någon utan att genomföra arvskifte?

Hej

Jag har en fundering för min mors räkning. min far gick bort för några år sedan och han hade ett barn sedan tidigare som då valde att ta ut sitt arv. Jag och mina syskon får vänta tills mor går bort. Vad händer om hon ger bort så mycket av tillgångarna så vi inte får del av samma farsarv som fars utomstående barn?

Gift par har båda barn som inte är gemensamma. Ena parten dör för 17 år sedan. Det finns en gemensam bostadsrätt. Den andra parten dog 2018. Finns testamente som säger att paret ärver varandra med fri förfoganderätt. Hur beräknas värdet på fonder och bostadsrätt när arvet ska fördelas i dag? Efter nuvarande värde eller det som gällde för 17 år sedan?

Mor o far var gifta. 2 gemensamma barn, mig o min bror. Pappa hade ett barn innan. Bodde i hyresrätt. Bodelning är gjord o nu ska särkullebarnet få sin lott. Hur fördelar man tillgångarna som finns på banken?

Min far dog nyligen, hans fru dog tidigare, de har en gemensam son

Jag är alltså en son i tidigare äktenskap , vilka andelar ärver vi halvbröder

efter vår gemensamma far?

Hej, hur länge kan man avvakta med arvskifte? Om syskon tex är osäkra eller oense om vad göra med en släktgård, om den ska säljas eller om någon kan ha den kvar.

Vi är tre syskon och ett av syskonet vill få allt klart genast och bli utlöst för sin del.

Två av oss vill försöka bevara gården men det är stora beslut vi inte vill hasta fram beslut som man ev sedan ångrar. Det är ett stort inte minst ekonomiskt beslut. Vad är en skälig tid att se över hur och om man kan ta över en gård. Endera själv eller samäga med ett av syskonen. Det handlar om rätt mycket skog och mark som ska säljas eller lösas ut och ett bostads hus som funnits i vår släkt i generationer.

Jag och ena brodern tycker vi kan avvakta några år och hyra ut det tillsvidare, är det en rimlig tanke? Den andre vill bli utlöst genast för sin del och tycker vi ska sälja om vi inte kan lösa ut honom genast.

Visst kan man göra delat arvskifte, om någon behöver ta ut pengar från ett arv, eller om man tex bestämmer sig att sälja av skogen? Men att bostadshuset får stå kvar något år till som dödsbo?

Finns det någon skälig tid för att avvakta med arvsskifte? och kan ett syskon tvångsförsälja, om man är oense - och isf hur lång tid ska ha gått då?

Jag har en faster som avlidit. Hon hade en sambo som också avlidit i nära anslutning till fasters död och han har en son som ärver honom. Förutom eventuella sparkapital så hade samboparet ett stort hus. Fasters sambos son ska ju ha sin arvslott men därefter? Min faster har inga barn men 5 syskon i livet. Det finns 12 syskonbarn varav två inte längre har sin förälder i livet. Om min faster skulle vara smått förmögen - kommer förutom syskonen även syskonbarnen att få ärva??

A och B är gifta. De har inga gemensamma barn. De har ett eget barn vardera. Äktenskapsförord finns där A har enskild egendom. A har skrivit testamente där B ska ärva allt efter honom. A avlider först hur fördelas arvet efter honom då och sedan hur fördelas arvet efter B senare. B avlider först hur fördelar sig arvet efter henne då och sedan när A avlider hur fördelar sig arvet då

Hej!

Jag har en fråga gällande, om en för 18 år sedan utbetald laglott till fyra särkullbarn på något vis påverkar den slutgiltiga kvarlåtenskapen efter den andra maken när den nu skall fördelas?

Testamentet lyder:

Undertecknade äkta makar Karin och Erik förordar härmed såsom vår yttersta vilja och testamente, att den av oss som överlever den andra, skall med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med undantag av bröstarvingars laglott.

Efter bådas vårt frånfälle skall kvarlåtenskapen fördelas enligt nedan.

Kvarlåtenskapen skall delas i två lika stora delar.

Den ena delen skall fördelas bland mina Eriks barn på följande sätt. IG och IK skall endast ha sin laglott. Mina biologiska barn LE och AG skall förutom laglotten erhålla 1/3 vardera av resterande kvarlåtenskap. 1/3 skall fördelas lika mellan LEs barn och AGs barn

Min Karins del av kvarlåtenskapen skall fördelas lika mellan mina syskonbarn K, J och G samt Eriks AG med 1/4 vardera...

Erik gick bort 2001 varvid en bouppteckning/arvskifte upprättades. De fyra laglotterna till särkullbarnen betalades då ut.

Makan Karin gick nyligen bort.

Så frågan jag har är: ska laglotterna som redan utbetalats på något vis räknas in i den totala kvarlåtenskapen (eller inte) innan den nu delas i två lika stora delar? Laglotterna ska väl enbart belasta Eriks hälft och inte påverka Karins hälft, eller?