Giltighet av testamente, klander och behöriga vittnen
Hej! Snälla hjälp mig! Jag företräder min pappa i detta. Min farbror dog i december, min pappa vill bestrida testamentet, då vi först fick till oss av min farbrors sambo att det inte fanns ett testamente, en månad senare fanns det ett testamente som båda har skrivit under på sambons födelsedag 2018. Vilket vi tycker är konstigt då man borde komma ihåg att man skrivit ett testamente som dessutom fanns i deras gemensamma lägenhet. Vittnena på detta testamentet är sambons brors fru och sambons systers man, är inte det för nära släkt för att skriva under? Vi tror att detta testamente inte är ärligt. Hur går man tillväga??
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar det som att du undrar huruvida vittnena kan anses jäviga och därmed att testamentet kan ses som ogiltigt och hur det kan klandras.
Vittnen
Bestämmelser om testamentets formkrav finns i 10 kap. ärvdabalken. Huvudregeln är att den ska upprättas skriftligt och att testatorn (den som upprättar testamentet) ska underteckna testamentet i närvaro av två vittnen. Dessa vittnen är avgörande för testamentets giltighet och ska vid tidpunkten för upprättandet vara ojäviga, enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken. Enligt bestämmelsens första stycke får testatorns make, sambo, syskon eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn inte vara vittne. Detta handlar alltså om relationen mellan testatorn och vittnet.
I det aktuella fallet tycks varken sambons brors fru eller sambons systers make omfattas av detta första stycke, eftersom de inte har en sådan närstående relation till testatorn själv.
Däremot anger 10 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken att ingen får bevittna ett förordnande till förmån för honom eller henne själv eller vissa närstående personer. Som närstående räknas vittnets make eller sambo, de som med vittnet är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag och vittnets syskon. Bestämmelsen tar sikte på förhållandet mellan den som ska ärva och vittnet. För att kunna bedöma om vittnena i detta fall är jäviga enligt andra stycket, krävs det först att det klarläggs vem som är testamentstagare. Om det visar sig att testatorns sambo är den som tilldelats förmån enligt testamentet, innebär det att både sambons brors fru och sambons systers make är jäviga – eftersom de genom äktenskap står i svågerlag till testamentstagaren.
Hur ni kan gå till väga
Att klandra ett testamente innebär att man väcker talan om att hela eller delar av testamentet ska ogiltighetsförklaras. Det är med andra ord ett sätt att bestrida testamentets giltighet. En klandertalan måste föras inom sex månader från det att man tagit del av testamentet, se 14 kap 5 § ärvdabalken. För att tiden ska börja löpa krävs det att arvingarna (dvs. personer som enligt lag har rätt till arv efter den avlidne) fått del av testamentet i syfte att delges dem, se NJA 2014 s. 996 I och II. Om klandertalan inte väcks inom tidsfristen anses testamentet vara giltigt. Endast arvingar har rätt att väcka klandertalan. Det är alltså efterlevande make, barn, barnbarn, föräldrar, syskon, syskonbarn, mor- och farföräldrar samt moster, faster, morbror och farbror till den avlidne.
För att en klandertalan ska godkännas så krävs det att det finns en klandergrund. Testamentets ogiltighet regleras i 13 kap ärvdabalken. Av 13 kap. 1 § ärvdabalken framgår det ifall ett testamente har ett formfel på grund av jäviga vittnen (t.ex. att ett vittne är i svågerlag med den som får något), så är inte hela testamentet ogiltigt – bara den del som gäller den personen som är felaktigt gynnad. I de fall talan riktas mot en specifik testamentstagare, begränsas ogiltigheten till det aktuella förordnandet.
Med vänliga hälsning,
