Efterarv för efterlevande sambo
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag kommer att använda mig av Ärbdabalken (ÄB) för att besvara din fråga. Jag kommer att beskriva lite allmänt om arvordningen och efterarv för makar. Därefter kommer jag ett gå in specifikt på situationen du beskriver.
Arvsordningen
Enligt 2 kap 1 § ÄB utgörs den första arvsklassen av avkomlingar, det vill säga barn och barnbarn. Det är bröstarvingar som i första hand ärver efter den avline, arvlåtaren. Finns det inga bröstarvingar är det istället den andra arvsklassen som ärver. Dina halvsyskon räknas som bröstarvingar till din far och kallas även för särkullbarn.
Efterlevande make
Om arvlåtaren var gift när denne gick bort så ärver istället dess efterlevande make allt, enligt 3 kap 1 § ÄB. Om arvet egentligen skulle gått till någon ur första eller andra arvsklassen så får de istället ett så kallat efterarv enligt 3 kap 2 § ÄB. Efterarv beräknas enligt en kvot. Kvoten får den som har rätt till efterarv bryta ut ur förmögenhetsmassan åt sig själv innan den efterlevand makens arv fördelas som vanligt, oavsett hur stor eller liten förmögenhetsmassan är.
Enligt 3 kap. 2 § ÄB får inte den efterlevande maken genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar. Efterlevande maken får lov att spendera pengarna, men inte testamentera bort andelen.
Testamente och laglott
En sambodelning sker endast om ena sambon begär det, vid ett dödsfall (8 § Sambolagen). Reglerna kring efterarv och efterlevande make blir inte tillämpligt i en sambosituation. Om det gemensamma barnet är den enda bröstarvingen så ärver därför denne allt efter föräldern som gick bort. Det går emellertid att skriva ett testamente som stadgar annorlunda.
Ett testamente kan som regel utformas väldigt fritt. Två sambor kan därför skriva ett testamente där den efterlevande sambon ärver allt efter den första och deras gemensamma barn ärver sedan när den efterlevande sambon går bort. Bröstarvingar har dock alltid rätt till hälften av deras arvslott, den så kallade laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott har denne rätt att påkalla jämkning av testamentet, för att utfå laglotten (7 kap. 3 § ÄB). Allt utöver laglotten förordnas dock fortfarande enligt testamentet.
Bröstarvingen måste påkalla jämkning inom sex månader från det att denne delgivits testamentet (14 kap). Det räcker att bröstarvingen tillkännager sitt anspråk till testamentstagaren. Observera att om bröstarvingen inte framställer ett sådant krav inom sex månader blir testamentet gällande trots att det kränker laglotten.
Sammanfattning
Situationen du beskriver är den vanliga arvsordningen för makar med gemensamt barn. Om sambor vill åstadkomma samma situation måste de dock skriva testamente. Utformingen av testamentet är fritt, och två sambor kan testamentera att de ska ärva efter varandra och när den sistlevande sambon går bort ärver deras gemensamma barn efter dem. Det gemensamma barnet har dock rätt att påkalla jämkning av testamentet för att utfå sin laglott. Detta är inget som sker per automatik, utan bröstarvingen måste aktivt påkalla jämkning. Görs inte detta inom sex månader, så gäller testamentet trots inskränkningen på laglotten.
Om du har fler frågor om ditt ärende är du välkommen att höra av dig till mig på alexander.martensson@lawline.se, så ska jag göra mitt bästa för att hjälpa dig ytterligare. Med vänlig hälsning,
