Borgensåtagande åt aktiebolag samt formkrav
Jag äger ett aktiebolag (nedan kallat Bolag A) som avser att förvärva ett annat aktiebolag (Bolag B) för 1 700 000 kr. Bolag A har inte tillräckligt eget kapital för att finansiera förvärvet och behöver därför ta ett lån hos bank eller annan långivare. Bolag A befinner sig i en uppstartsfas och har för närvarande begränsade tillgångar och kassaflöden, vilket gör att bolaget inte bedöms kunna ställa säkerhet för lånet på egen hand. En privatperson med stabil inkomst och god kreditvärdighet har erbjudit sig att gå i personlig borgen för lånet. Denna person har dock ingen formell koppling till Bolag A – vederbörande är inte delägare, styrelseledamot eller anställd i bolaget. Min fråga är: Är det juridiskt möjligt för en sådan utomstående privatperson att ingå en borgensförbindelse för ett lån som tas av ett aktiebolag där personen inte har något ägar- eller styrelseengagemang? Finns det några särskilda juridiska risker eller formkrav att beakta i en sådan situation?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Reglerna om borgenärsförbindelser återfinns i 10 kap. handelsbalken (HB). Eftersom detta är en äldre lagstiftning kan bestämmelserna ibland uppfattas som något svårtolkade.
Borgen utgör en så kallad personell säkerhet, där en person (borgensman) förbinder sig att betala någon annans skuld om denne inte kan fullgöra sin betalningsskyldighet. I svensk rätt finns det inget lagstadgat krav på vem som får ingå ett borgensåtagande. Det är dock vanligt att långivaren – exempelvis en bank – ställer krav på att borgensmannen har god kreditvärdighet och en stabil ekonomi. Det finns däremot inga krav på att borgensmannen måste vara delägare, anställd, styrelseledamot eller på annat sätt vara engagerad i bolaget. Följaktligen spelar det ingen roll att personen i fråga har någon formell koppling till bolaget.
De vanligaste formerna för borgensförbindelser är enkel borgen och proprieborgen.
- Proprieborgen regleras i 10 kap. 9 § HB och innebär att borgensmannen åtagit sig att svara för en annans skuld såsom för sin egen. Här svarar borgensmannen solidariskt även i förhållande till den egentlige huvudgäldenären. Det innebär att långivaren direkt kan vända sig till borgensmannen utan att först kräva bolaget på pengar. Denna form av borgensåtagande ger starkare skydd.
- Enkel borgen å andra sidan regleras i 10 kap. 8 § HB och innebär att borgensmannen ansvarar subsidiärt. Det innebär att borgenären först måste kräva betalt av gäldenären innan han kan rikta krav mot borgensmannen. Borgensmannen blir med andra ord först ansvarig om aktiebolaget inte betalar efter krav.
I en proprieborgen löper borgensmannen en högre risk än enkel borgen i och med att borgensmannen kan direkt bli betalningsskyldig även om gäldenären har pengar. Det är på grund av att borgensmannen ansvarar ”såsom för egen skuld”. Borgensmannen i en enkel borgen blir betalningsskyldig först när huvudgäldenären inte kan betala, efter att alla åtgärder har prövats. Därmed löper borgensmannen inte lika stor risk men kan ännu bli betalningsskyldig ifall Bolag A inte kan betala lånet.
För borgen saknas formkrav. Av bevisskäl är det dock starkt rekommenderat att borgensförbindelsen dokumenteras skriftligen, gärna med tydliga villkor om omfattning, belopp, lånets syfte och eventuell regressrätt mot gäldenären.
Hoppas detta gav dig svar på din fråga. Om du har fler frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Vi hjälper dig gärna med att upprätta ett borgensavtal och du är därför välkommen att höra av dig till info@lawline.se eller ringa på 08-533 300 04 för att komma i kontakt med en jurist.
Med vänliga hälsning,
