Undertecknad åtagandeblankett - att anse som ett avtal?

2018-01-09 i Anbud och accept
FRÅGA |god man skriver under en åtagandeblankett och lämnar in till överförmyndaren, överförmyndaren undertecknar ett förordnande som sänds till den föreslagna gode mannen, kan det anses vara ett avtal enligt Avtalslagen.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett bindande avtal bygger enligt lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) enligt principen om anbud och accept. När den gode mannen skriver under åtagandet är detta att jämföra med anbud och när överförmyndaren undertecknar avtalet är detta sedan att likställa med accept. Ett sådant avtal är bindande. (se 1 § avtalslagen) https://lagen.nu/1915:218 Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan ett skriftligt avtal ändras av parternas handlande?

2017-12-28 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Jag har hyrt ut min lägenhet under loppet av två år. I avtalet står det att El:en inte ingår men då den har varit så låg så har jag betalat den som en good will.Idag fick jag en avi som är väldigt hög och då förklarade jag för min hyrestgäst att den är högre än vanligtvis och att han måste betala in den då vi inte avtalat att den är inkluderad. Hyresgästen blir irriterad och säger att han inte betalat in något sådant under tiden han varit hyresgäst och att han inte tänker betala den.Informerat honom att det står klart och tydligt på avtalet att El räkningen inte igår i hyran.Hyreskontraktet går ut 2018-01-01 och 3 månaders uppsägningstid.Min hyresgäst informerade mig att han kommer lämna lägenheten den 1 januari men visst har jag rätt att kräva hyra fram till den 20 februari då det är 3 månaders uppsägningstid? Hur ser min rätt ut?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan en tillämpning som strider mot ett skriftligt avtal innebära att avtalet har ändrats?Som utgångspunkt ska avtal hållas. Vad som är viktigt att veta är att ett avtal kan vara både muntligt och skriftligt. Det kan dessutom uppstå genom konkludent handlande, dvs. att avtalsparterna agerar som om ett avtal finns. I ert fall har ni reglerat i ert skriftliga avtal att el inte ingår i hyran. Samtidigt har ni under två års tid agerat som om elen ingår; du har inte framställt några anspråk på betalning av elkostnaderna och hyresgästen har inte betalat. Min uppfattning är att er tillämpning av avtalet, dvs. att elen ingår, innebär att hyresgästen inte är skyldig att betala för elen. Ett bindande avtal har alltså uppstått som ersätter ert skriftliga avtal.Däremot är det givetvis inte rimligt att elen ingår oavsett hur hög den är. Den elkostnad du har betalat har enligt dig varit så låg att du har betalat den som goodwill. När elkostnaden nu har blivit högre har den således överstigit den elkostnad som ni har kommit överens om genom konkludent handlande. Av det skälet ska hyresgästen enligt min mening åtminstone betala det överskjutande beloppet, jämfört med en "normal" elräkning.När upphör avtalet att gälla?Din andra fråga är svårare att besvara utan att ha avtalet framför mig. Jag kommer därför att redogöra för vad som gäller för ett par möjliga tolkningar av avtalet:Alternativ 1: Avtalet har 3 månaders uppsägningstid, men upphör dock senast 1 januari 2018. I det här fallet har ni båda möjlighet att säga upp avtalet när som helst under bindningstiden. Däremot kommer avtalet "per automatik" att avslutas 1 januari 2018. Om så är fallet har du ingen möjlighet att kräva att hyresgästen betalar för tiden efter den 1 januari 2018.Alternativ 2: Avtalet kan sägas upp för att sluta gälla tidigast 1 januari 2018, med 3 månaders uppsägningstid. Den normala tolkningen i detta fall torde vara att avtalet måste sägas upp senast 3 månader innan 1 januari 2018 för att sluta gälla då. I annat fall påbörjas en uppsägningstid när uppsägningen kommer dig tillhanda, som löper under 3 månader. Om så är fallet har du rätt att kräva att hyresgästen betalar hyra även efter 1 januari 2018.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Fråga om sen accept efter adressändring

2017-12-15 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej, jag undrar om ett avtal ingåtts i följande fall:Jag som anbudsgivare ändrar min adress och väntar från svar från anbudsmottagaren som inte vet om min adressändring utan skickar accepten till min gamla adress. Accepten kommer fram till den gamla adressen sista dagen av acceptfristen och jag påstår att avtal inte ingåtts för att jag fick accepten först dagen efter pga eftersändning.
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att avsändaren bär risken för meddelandet och att det kommer fram i tid. När anbudsgivaren har gett en bestämd tidsfrist så ska accepten vara denne till handa inom tidsfristen för att vara giltig, avtalslagen 2 §.Vikt får i ditt fall alltså läggas vid vad "till handa" betyder. Det betyder vanligtvis att mottagaren ska ha meddelandet i sin brevlåda, postfack eller liknande och ha en faktiskt möjlighet att kunna läsa meddelandet. I ditt fall har så inte skett utan möjlighet att kunna läsa accepten har inte getts förens dagen efter att tidsfristen löpt ut. Accepten ska då ses som en sen accept, som i praktiken blir ett nytt anbud, avtalslagen 4 §.Ett avtal får nog inte ses ha ingåtts i det här fallet.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Avtalsbundenhet/oren accept.

2017-12-10 i Anbud och accept
FRÅGA |Hejsan, hur kan man åberopa att avtalshandlingen är ogiltig om vid man med någon diskuterar köpet av en vara och priset sägs vara 30 000kr och man ska skicka iväg avtalshandlingarna i två exemplar för under- skrift. När köparen får hem dem ändrar hon dock köpeskillingen från 30 000 kr till 20 000 kr innan hon skickar tillbaka de två exemplaren för underskrift av försäljaren, som inte uppmärksammar ändringen, utan skriver under avtalet och skickar sedan tillbaka ett exemplar till henne.Den ändrade köpeskillingen kommer till försäljarens kännedom först efter leverans och fakturering, när hon bestrider fakturan om 30 000 kr och i stället åberopar ändringen till 20 000 kr.Föreligger det verkligen ett bindande avtal med en köpeskilling om 20 000 kr om hon ändrar köpeskillingen i avtalshandlingarna?
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det här är ett ganska svårt problem eftersom avtalsrätten är dispositiv (frivillig att följa) och reglerar inte allt. Jag kommer nedan försöka förklara problemet och reglerna. Längst ned står ett sammanfattat svar.Avtalslagen:Avtalslagen är den lag som ska reglera själva avtalen i sig. Lagen bygger på en model av anbud/accept. Det innebär att ena parten kommer med ett anbud (erbjudande) och den andra kan antingen acceptera eller inte (1§ Avtalslagen). Om anbudet accepteras är båda bundna av avtalet. Om det skulle vara så att personen som fått ett anbud vill acceptera men med en liten ändring kallas detta för "oren accept". Alltså att man "dels" accepterar anbudet. Om den som fått ett anbud lämnar en oren accept i form av annat pris eller liknande så räknas detta som ett nytt anbud (6§ avtalslagen). Då är den som fick anbudet först ny anbudsgivare. Det är alltså ett helt nytt avtal det rör sig om. Om det är så att ena parten gett ett "förklaringsmisstag" är denna person inte bunden av anbudet om andra parten borde ha vetat om att det var ett fel (32§ avtalslagen). Däremot är det ofta ett problem at kunna bevisa vad motparten vista om. t.ex. om förklaringsmisstaget var ett alseles för lågt pris. Det här är egentligen det som lagen i sig reglerar. För att få en vidare förståelse av just ditt problem måste vi kolla i praxis (äldre avgöranden från domstolen). Praxis:I samhället finns det en enorm mängd olika avtal, mellan många olika parter som reglerar olika saker. Att därmed ha regler om hur avtal får se ut skulle inte fungera. Därför brukar man kolla på praxis och branschsedvänja. Sistnämnda innebär att man kollar på hur branschen brukar göra i sådana situationer. Om man inte löser situationen då går man vidare på praxis. Ditt fall/praxis:I ditt fall blir "rättsfrågan" (själva problemet) följande: Har bundenhet uppstått och i så fall till vilket pris. Man måste göra en avvägning om vem som har agerat rätt eller fel. Avtalslagen förutsätter att man läser avtalen innan man skriver på så att bundenhet uppstår men samma lag förutsätter att man är tydlig med anbud och accept. Så en stor del av frågan är de omständigheterna som fanns vid anbudet/avtalet. I praxis finns flera fall. Ett av dessa är NJA 1986 s. 495. Rättsfallet handlar om en kommun som arrenderade mark (genom tomtgäls) till privatpersoner. Med jämna mellanrum skickade kommunen ut tabeller med belopp som varje privatperson skulle betala i avgift. Tabellen kom i brevlådan till de som skulle få det. De fick sedan skriva på som att de accepterade beloppen. Ett par ansåg att beloppet var för högt. De strök över beloppet i tabellen och skrev dit ett nytt belopp som de sedan skickade tillbaka. Tabellen såg nästan identisk ut bortsett frun beloppet i sig. Paret la även till "eget förslag" i brevet.Efter ett tag bekräftade kommunen att de accepterat tabellen men hade inte lagt märke till att paret ändrat beloppet. Kommunen märkte senare misstaget och ansåg att det nya beloppet var ogiltigt. Högsta domstolen (HD) ansåg att det nya beloppet inte gällde. HD sa att eftersom paret kände till/borde ha känt till att kommunen baserar beloppen på fasta avgifter så borde de ha förstått att kommunen inte skulle acceptera ett annat belopp än det som stod i tabellen. HD sa också att paret borde ha insett att kommunen troligen inte skulle kunna lägga märke till "eget förslag". P.g.a. de här omständigheterna ogiltighetsförklarade HD avtalet/tabellen.Ditt fall/kort svar:Så ditt problem baseras helt på hur tydlig motparten är i sin orena accept. Om det klart står att anbudet inte accepteras och ett nytt belopp borde bundenhet uppstå. I det faller får första anbudsgivaren stå för sitt slarv att inte läsa igenom avtalet.Om det bara är en liten överstrykning eller liknande så att man kanske inte märker ändringen kan det hända att 32§ avtalslagen blir gällande angående förklaringsmisstag.Det som talar för att bundenhet inte uppstått är att det verkar som att parterna innan köpet avtalet om ett pris. Det innebär att båda parterna ska kunna lita på att avtalet följs och att det skriftliga avtalet bara är en bekräftelse av det som sades vid köpets muntliga del. I vilket fall bör man kunna hävda att den som kom med den orena accepten borde vetat om att den andra parten inte skulle accepterat det lägre priset. Som i rättsfallet ovan.Hoppas att du fick ett svar på frågan. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta Lawline betalservice för snabb rådgivning.Mvh/Henrik Berg

Avtal genom konkludent handlande

2018-01-04 i Anbud och accept
FRÅGA |Mitt företag fick ett erbjudande om ett avtal från en leverantör som vi använt i ett flertal år Anledningen var ett bättre pris per månad vid användandet av deras tjänst förutsatt att vi avtalade om en bindningstid på 12 månader. Leverantören började genast leverera tjänsten till det nya erbjudna priset utan att vi skrivit under avtalet och kommit överens om innehållet i avtalet. Mitt företag har därefter betalt de fakturor som vi erhållit från bolaget(med det nya priset)Min fråga är nu, föreligger det ett avtal bundet på 12 månader eller kan vi avsluta vårat samarbete per omgående?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett bindande avtal ska uppstå enligt avtalslagen är utgångspunkten att det har skickats ett anbud av en part, som sedan accepterats av den andra parten (se 1 § avtalslagen). Ett avtal kan ingås genom ett konkludent handlande, vilket innebär att en part aktivt handlar på ett sådant sätt som bekräftar att denne anser sig bunden av ett avtal, utan att någon uttrycklig viljeförklaring sker. Ofta sker detta i det vardagliga livet, så som när man löser en parkeringsbiljett, handlar i en matvarubutik eller tar ut pengar från en bankomat. I ett fall från Högsta domstolen (NJA 1961 s. 658) ansågs ett avtal vara slutet genom konkludent handlande. Ett bolag hade då vid ett flertal tillfällen levererat vitvaror till en kommun. Något avtal fanns inte före leveransen. Bolaget hade dock utgått från att ett avtal hade träffats, vilket kommunen måste ha insett eftersom kommunen adresserats och fakturerats för varorna. Fakturorna betalades av kommunen. Eftersom kommunen utkvitterade varorna ansågs de handlat konkludent och därmed accepterat avtalet. De kunde därför inte undgå betalningsskyldighet. Genom att med sitt handlande tydligt visa att man accepterar anbudet, genom att exempelvis fullgöra sin prestation enligt avtalet, är detta alltså att anse som en accept. Därför är det mest troligt att ni är bundna till avtalet med er leverantör. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Bindande avtal eller utgånget anbud?

2017-12-23 i Anbud och accept
FRÅGA |HejMin son anmälde sig till en helgkurs i kroki. Anmälan var bindande och gjordes på webben. Han gick sedan in under ett par veckors tid och kollade anmälan men det stod bara att anmälan inte behandlats. Återvände till hemsidan och insåg att han lyckats anmäla sig till en kurs efter anmälningstidens utgång och tre dagar efter att antagningsbeskeden enligt hemsidans info skulle ha skickats ut. Vi tolkade den icke behandlade anmälan som att den inkommit försent och att han inte fått någon plats. Kan inte informationen på hemsidan att de som får plats kontaktas senast ett visst datum tolkas som att han inte fått plats Och följaktligen inte heller är bunden av något avtal. Det här är ju en grabb som inte kollar inkorgen för ofta så efter att kursen varit ser han i sin mejl att han dels fått ett brev där han ska svara på om han vill gå kursen eller inte dels ett välkomstbrev med mer kursinfo. De hade kommit någon vecka innan kursstart Innebär en bindande anmälan att man i princip ska stå standby fram till kursstart för ev reservplats?Tack på förhand
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Jag tolkar er situation enligt följande. Din son anmälde sig till en kurs men anmälan behandlades inte under den utsatta tidsfristen. Först därefter, när anmälningsperioden hade löpt och anmälningsbesked skulle ha skickats ut, blev din son antagen – knappt en vecka innan kursstart. Min rättsliga bedömning är att din son inte ingått ett bindande avtal. Enligt 1 § avtalslagen är anbud – en uttryckt vilja att ingå avtal – bindande. Om jag exempelvis erbjuder dig att köpa min TV för 1 000 kr, är jag bunden till det löftet. Emedan arrangören i ert fall förefaller anse att de och din son ingått ett faktiskt avtal, talar omständigheterna för att det snarare rör sig om att din son avlämnat ett anbud – uttryckte en vilja om att gå på kursen. Anbud är inte bindande i all oändlighet. Enligt 3 § avtalslagen måste mottagaren ge accept inom skälig tid. Vad som är skälig tid varierar från fall till fall. I er specifika situation håller jag med dig om att den skäliga tiden har passerat. Det är inte rimligt att avkräva potentiella kunder att de ska, som du säger, "vara på stand-by". Att din son däremot är dålig på att kolla sin mejl är inte ett argument som är rättsligt gångbart. Min bedömning är således att din son inte har några förpliktelser gentemot arrangören. Ni är välkomna att återkomma till mig, antingen i en kommentar eller på mejl, om ni har ytterligare frågor.Gud jul och gått nytt år!Med vänlig hälsning,Elias.olsson@jurstud.com

Sen accept av avtal på grund av eftersändning av post

2017-12-12 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ett avtal kommit till stånd i detta fall:Företaget AB har på sitt gamla firmapapper med tryckt adress och telefonnummer avsänt ett försäljningsanbud till ett privat kooperativt dagis med 14 dagars acceptfrist. Dagen därefter flyttar företaget AB till nya lokaler med ny adress. På acceptfristens sista dag kommer ett antagande svar från kooperativet till företaget AB:s gamla adress och först dagen därpå når accepten, pga. eftersändning, företaget AB:s nya adress och lokaler. Företaget AB vill dock inte längre träffa något avtal med kooperativet och menar att accepten är för sen.
Ida Ljungberg |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om avtal finns i Avtalslagen (AvtL). För att ett avtal ska komma till stånd krävs ett anbud (erbjudande om att ingå avtal) och en accept (godkännande) av anbudet. Här har 14 dagar angetts som acceptsfristen och svar ska vara anbudsgivaren till handa inom denna tid för att avtalet ska bli bindande (2§). Vad menas då med "till handa"? Tanken är att accepten ska anses ha kommit anbudsgivaren (företaget AB) till handa om den har avlämnats till anbudsgivaren, lagts i den brevlåda/postfack som tillhör anbudsgivaren eller liknande. Det ska finnas en möjlighet för anbudsgivaren att läsa meddelandet. Det är tveksamt att det skulle ses som att företaget AB haft möjlighet att läsa meddelandet i och med eftersändningen. Det är alltså mest troligt att huvudregeln som säger att avsändaren bär risken för meddelandet är det som gäller. Accepten har då inte kommit fram i tid. Sen accept ska ses som ett nytt anbud och det är alltså upp till företaget AB om de väljer att acceptera detta så att avtal ingås eller inte (4§). Det finns dock ett undantag i 4§ som säger att avtal har ingåtts ändå om:- Avsändaren (det kooperativa dagiset) utgår från att accepten kommit fram i rätt tid. Så är säkerligen fallet här eftersom de inte känner till adressändringen.- Mottagaren av accepten (företaget AB) också måste inse detta. Också troligt eftersom de borde veta om att de har gett ut en gammal adress.- Mottagaren av accepten (företaget AB) inte säger till om förseningen och att de inte längre vill ingå avtal. SammanfattningsvisÄven om de första förutsättningarna i undantaget är uppfyllda så faller det på att företaget AB faktiskt har lämnat meddelande om förseningen och att de inte längre vill att avtal ska ingås. Vi är därmed tillbaka på att den sena accepten ska ses som ett nytt anbud som det är upp till företaget AB om de väljer att acceptera detta eller inte. Avtal har därmed inte kommit till stånd. Hoppas att detta var till hjälp! Återkom gärna vid fler frågor.

Är ett bud bindande?

2017-12-08 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej!Under vilka villkor är bud bindande? Jag försöker sälja ett fordon via blocket, och om jag har det skriftligt på sms att en person bjuder ett visst pris, kan de då säga efteråt att de tar tillbaka budet? Kan man göra så? Eller är bud bindande så länge som de skrivit att de bjuder X antal tusen och skriver det väldigt tydligt på sms?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett bud räknas som ett erbjudande att ingå avtal (ett så kallat anbud).I svensk avtalsrätt tillämpas den så kallade löftesprincipen som innebär att den som avger ett anbud (anbudsgivaren) är bunden av sitt löfte (1 § avtalslagen). Den som anbudet riktas mot ska svara inom skälig tid, annars upphör anbudet att gälla (3 § avtalslagen). Vad som utgör skälig tid är dock svårt att ge ett exakt svar på. En bedömning måste göras där man tar hänsyn till hur lång tid det kan förväntas ta att ta ställning till anbudet och besvara det. Om du accepterar anbudet inom skälig tid har ett bindande avtal uppstått; anbudsgivaren kan i så fall inte ta tillbaka sitt anbud. Anbudsgivaren har möjlighet att återkalla anbudet fram tills dess att anbudet har kommit dig tillhanda (7 § avtalslagen). Eftersom ett SMS kommer dig tillhanda i princip omgående torde denna regel inte kunna tillämpas i ditt fall. Förutsatt att du har accepterat anbudet inom skälig tid har alltså ett bindande avtal uppstått.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,