Inskränkningar i allemansrätten

2013-09-03 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag har en fråga om allemansrätten! Igår beträdde jag en åker som är skördad på spannmål, alltså en s.k. "stubbåker". Jordbrukaren har också sått in engelskt rajgräs mellan raderna som en så kallad "fånggröda". Detta är ett gräsmattegräs som finns som gräsfrö i ALLA gräsmatteblandningar och tar ingen som helst skada av att beträdas. En fånggröda är en växt som ska vara grön och vars rötter ska behålla näring i jorden under tiden mellan stubbåker och plöjning (för att minska urlakning. Grödan skördas aldrig utan besprutas i oktober eller januari med Roundup och plöjs sedan ner). Som biolog och botanist är det en trivial självklar kunskap för mig att detta gräs inte på något sätt kan ta skada av att beträdas. Jag blev stoppad av markägaren när jag beträdde den och när jag artigt och ursäktande försökte hävda min allemansrättsliga rättighet blev vi tvungna att tillkalla polis för att reda ut vem som hade rätt. Polisen gick emellertid på jordbrukarens linje och menade 2 saker: 1. att eftersom två åsikter stod emot varandra: bondens om att jag gör skada på grödan (han kunde inte precisera hur) och min, så kunde de inte säga något om skadan. De ansåg att om tveksamhet förelåg så skulle jag fråga markägaren om lov och om han sa nej respektera detta. 2. Polisen tog fram en text från Riksdagens hemsida - jag vet tyvärr inte vad det var för dokument - där man kunde läsa en mening som de visade mig som löd såhär: "Allemansrätten gäller däremot inte på åkermark och plantage". och "I fråga om mark som ligger utanför allemansrätten måste man fråga markägaren om tillstånd för att beträda marken". Jag kan tyvärr inte återfinna dessa utdrag när jag slumpmässigt söker på riksdagens hemsida idag och jag undrar om polisen slumpmässigt fått upp utdrag ur någon motion? Jag har noga läst Bertil Bertilssons bok "Allemansrätten - Vad säger lagen" på Naturvårdsverket, och som jag tolkar hans beskrivning så är det fundamentala att man INTE skadar marken. Jag antar att jag kan ha fel i min sak här, men om jag har rätt så är det en mycket viktig fråga för mig. Markägaren äger mycket mark runt vårt hus och som biolog och uppvuxen i skogsbygd är det ovant och nedslående att Eslöv, skåne rymmer så mycket svårtillgänglig mark. Markägaren har också stoppat mig när jag promenerat i hans skog och på hans vägar. Jag har konstant haft en tillmötesgående ursäktande attityd fram till konfrontationen igår, där jag bad om ursäkt men artigt försökte argumentera och till slut ansåg att vi måste hitta en tredje part som kan hjälpa oss. Polisen sa till mig att jag nästa gång det blir konflikt måste bevisa att jag är oskyldig genom att ta fram något dokument där det framgår vad jag har rätt till. Min partiska bild av deras bemötande var också obehaglig för den ene polisen sa till mig i saker i stil med "Den här marken ägs av den här mannen, och om nån klampade in på din tomt så skulle du så klart bli förbannad. Det är självklart att man ska fråga om lov innan man går på någon annans mark. Allemansrätten medför också skyldigheter och där ingår att inte förstöra som du gjort". Jag kände mig felbehandlad av polisen! Jag är djupt tacksam för ett svar, hur kort det än må vara! Vänlig hälsning
Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga!Allemansrätten regleras i regeringsformen 2 kap 5 § 4 st. och utgör en rätt att vistas och ha tillgång till naturen trots att någon annan äger marken. Likväl som allemansrätten är en rätt för allmänheten är det samtidigt ett ingrepp i äganderätten för den som äger marken i fråga. Därför måste också allemansrätten begränsas i vissa situationer och det måste då göras en avvägning mellan å ena sidan markägarens rättigheter och å andra sidan allmänhetens behov av tillgång till naturen. Allemansrätten är grundlagsskyddad och inskränks genom olika lagar så som stadganden i brottsbalken eller miljöbalken, men också genom skadeståndsrättliga regler. I brottsbalken 12 kap. 4 § stadgas att den som tager olovlig väg över tomt eller plantage, som därav kan skadas, kan dömas till böter. Att ta olovlig väg ska tolkas som att även gående till fots inräknas under förutsättning att det inte finns en befintlig väg/gångstig. Med plantage inryms under vissa förutsättningar en åker, men det som är frågan i ditt fall är då främst om det planterade gräset tar skada. Enligt paragrafen krävs dock inte att det sker en faktisk skada utan endast att det finns en risk att det uppstår skada. Det bör också tilläggas att allemansrätten inte är klart definierad i lag och hur omfattande rätten är är därför svårt att avgöra. Det finns få avgöranden av domstol som tolkar allemansrätten och dess innebörd. Även om det finns uttryckliga inskränkningar likt 12 kap 4 § brottsbalken så framstår det som om allemansrätten inte omfattar allt brukande av naturen som inte uttryckligen är förbjuden. Vissa beteenden kan därför falla utanför allemansrätten trots att det inte är förbjudet. Det är som sagt en avvägning mellan markägarens rättigheter och allmänhetens tillgång till naturen som inte är helt enkel. Det avgörande är dock att brukandet av marken i fall som inte överhuvudtaget är reglerade inte medför skada för markägaren. Med hänsyn till allt detta är möjligen det bästa alternativet att respektera markägarens uppfattning och inte beträda åkern. Här verkar ni dock besitta särskild kunskap på området och är kanske bättre lämpad än många andra att avgöra huruvida skada kan uppstå eller inte. Som sagt är emellertid risken för skada tillräckligt för att det inom ramen för 12 kap. 4 § brottbalken ska anses vara ett brott och allemansrätten slutar definitivt, och förmodligen en bit innan, något är att betrakta som olagligt. Regeringsformen https://lagen.nu/1974:152Brottsbalken https://lagen.nu/1962:700#A2 Hoppas att svaret är till hjälp,Med vänlig hälsning

Allemansrättens tvingande karaktär

2013-08-05 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har fått skriftligt från min granne som har en gård på 17 ha att jag inte får beträda hans mark och att inte allemansrätten gäller min familj. Kan man anmäla detta och i så fall till vem ?
Thomas Hefner |Hej,Allemansrätten är garanterad i grundlagen Regeringsformen 2 kap 15 § 4 stycket, som lyderAlla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.Den kan alltså inte inskränkas genom disposition, och din grannes meddelande är därmed utan verkan. Däremot gäller inte allemansrätten för tomtmark, åkermarker och nyplanterad skog, att beträda dem kräver därför tillstånd från ägaren.   Din granne har inte begått något brott genom meddelandet, men meddelandet har det inte heller någon betydelse för era rättigheter enligt allemansrätten.  

Rätt att kapa grenar på häck som växer in på tomten.

2013-07-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vår granne satte en snabbväxande häck på sin sida, precis intill vår tomtgräns utan att prata med oss. De lovade dock att de skulle sköta den när vi frågade. Idag klipper de den mot alla grannar men vägrar att klippa vår sida. Idag växer långa grenar in på vår tomt vilket skapar två olägenheter för oss. Dels mår vi dåligt av att dagligen se hur ovårdad häcken är men det är även omöjligt att klippa vår gräsmatta på grund av alla grenar. Vi har försökt prata med dem men de tycker de sköter den tillräckligt efter sitt eget tycke.
Tobias Lindblom |Hej och tack för din fråga.   Om grenarna växer in på er tomt och dessa är till olägenhet för er har ni rätt att klippa grenarna, så länge ni ger ägaren av häcken möjlighet att först åtgärda problemet. Eftersom ni har pratat med er granne har ni alltså rätt att klippa grenarna som växer in på er tomt. Se Jordabalken 3:2, https://lagen.nu/1970:994 Vänligen,

FASTIGHETSDISPYT I UTLANDET

2013-07-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Min fråga är något komplicerad men ska försöka att vara så tydlig så möjligt. Min far och mor kom till Sverige på sent 70-tal som politiska flyktingar från Chile. Min far fick då lämna kvar sin tomt och sitt hus i all hast. I dagsläget har jag fått veta att min fars äldre bror numera bor i min pappas hus och att han tagit över det. Jag undrar nu om min far har rätt att kräva tillbaka sin tomt och hus eftersom han aldrig skrev på några papper som ger min fars bror rätt till att ta över egedomen. Finns det någon preskriberingstid som gäller för detta? Och vem är rätt person att kontakta för att i sådan fall gå vidare med detta?Hälsningar Paloma
Hampus Sabel |Hej,Då fastigheten är belägen i Chile är det chilensk rätt som avgör frågan om ägande. Jag skulle därför rekommendera att ni vänder er till en chilensk jurist för att få råd om hur frågan bör hanteras.Vänligen,

Upplösning av samägande genom offentlig auktion - lägsta pris

2013-08-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Upplösning av samägande. Vi är fem delägare som har en jordbruksfastighet tillsammans varav fyra vill nu upplösa detta. En mäklare har värderat fastigheten till 4 milj. Den femte delägaren vill sätta ett lägsta pris på 5,8 milj. Enbart för att förhindra en försäljning till utomstående. Kommer tingsrätten att avslå denna framställning och gå på mäklarens värdering?
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 9 § samäganderättslagen har tingsrätten, på yrkande av delägare, rätt att bestämma ett lägsta pris för försäljning på offentlig auktion. Det är tingsrätten som har sista ordet och sätter minimipriset. Om delägarens yrkade belopp skulle anses för högt är tingsrätten alltså fri att sätta ett lägre minimipris.Om det belopp som delägaren begär i ditt fall är för högt eller inte kan inte jag bedöma med säkerhet. Dock tycks det vara i högsta laget om det överstiger en värdering av en oberoende mäklare. Det är ju ett minimipris det skall röra sig om.Samäganderättslagen finns https://lagen.nu/1904:48_s.1

ALLEMANSRÄTTEN OCH FISKE

2013-08-04 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag var precis på semester i min sommarstuga i Västervik. Jag spenderar en hel del av tiden på Östersjön och fiskar. Då jag var i en Vik och fiskade, såg jag att en båt kom körandes - ut från vassen. Jag valde att köra in, och där låg en insjö. Efter att ha fiskat en stund körde en båt i fullfart och avvisade oss argt från platsen och berättade att det var en privat insjö, och att jag inte fick fiska där. Min fråga lyder: Hur fungerar detta? Har jag, eller inte rätt att fiska med handredskap i sjön? Sjön är kopplad med en 20 meters 1-2 meters "kanal" till insjön. Tacksam för svar.
Hampus Sabel |Hej,Som regel ger dig allemansrätten rätt att färdas med båt på privata insjöar, endast i undantagsfall är detta inte tillåtet. I sådana fall rör det sig oftast om känsliga naturområden eller dylikt.Fiske är dock inte inkluderat i allemansrätten och är därför som regel inte tillåtet utan tillstånd. I havet, Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland får man fiska fritt med handredskap men i andra vattendrag krävs tillstånd. På Naturvårdsverkets hemsida (http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/8100/91-620-8161-6/) finns en utmärkt guide till allemansrätten.Jag hoppas att mitt svar varit till hjälp. Hör gärna av dig om du skulle ha ytterligare frågor.Vänligen,

Byggnad tillhörande ett företag, som är enskild egendom, på en gemensam fastighet

2013-07-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag och min make äger ett fastighet, landsbyggd, med tomt på ca 7.000 kvm. På tomten ämnar jag genom mitt företag (AB) uppföra en byggnad med verkstad för min verksamhet. Huset kommer att användas, ägas och finansieras av mitt AB som är min enskilda egendom. Jag och min man har bägge barn i tidigare äktenskap - inga gemensamma barn. Eftersom att jag (mitt AB) kommer att betala det nya huset, så vill jag skydda min äganderätt i det fall jag eller min man går ur tiden / skilsmässa, och jag undrar hur jag ska göra? Min make och jag är helt överens om detta. Frågan: hur gör vi? Kan vi t.ex. upprätta ett arrendeavtal för den del av tomten där det nya huset ska upprättas? Vilka rättigheter ger arrendeavtalet mig / mina efterlevande om jag faller ifrån/om min man faller ifrån/vid skilsmässa? Dvs - fortsätter arrendeavtalet att gälla även gentemot bo under bodelning (pga av dödsfall eller skilsmässa)? Er rekommendation? Hur ska vi göra för att det hus som jag (mitt AB) bygger fortfarande ska vara mitt/mina arvingars om våra förhållanden förändras (gm. dödsfall eller skilsmässa). Mycket tacksam för svar/rekommendation/konsultation. Vänligen Ullrica Belin
Thomas Hefner |Hej,Ditt aktiebolag är av avtalet som enskild egendom och skall därför inte inte ingå i bodelning på grund av skilsmässa eller dödsfall. Vad gäller fastigheten är det bestämmelserna i Jordabalken som är tillämpliga. Du hittar de https://lagen.nu/1970:994#K1Enligt 1 § i 1 kapitlet är fast egendom jord. Enligt 1 och 4 §§ i 2 kapitlet blir byggnader en del av fastigheten endast om de har samma ägare som fastigheten. Huset med verkstaden kommer sannolikt att anses att ha en annan ägare, den juridiska personen som är ditt aktiebolag, än fastigheten som den står på. Enligt 1 och 4 §§ i 2 kapitlet i Jordabalken kommer huset då inte att tillhöra fastigheten. Byggnaden räknas då som lös egendom, eftersom den inte är fast egendom. Notera: trots att 4 § använder beteckningen "föremål", så syftar det också på byggnader. Jämför med 1 §. Jag tror att det här resonemanget ger den enklaste vägen att hålla byggnaden separat från fastigheten. 

ANDEL AV FASTIGHET SOM GÅVA

2013-07-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Ska skriva ett gåvobrev där maken ger bort 50% av fastigheten till sin maka. Måste taxeringsvärdet vara med? Vad ska man mer tänka på?
Hampus Sabel |Hej,Regler för givande av fastighet som gåva finns i jordabalkens (JB) fjärde kapitel. Formreglerna för hur man upprättar gåvohandlingen är samma som de som gäller för köp och finns i JB 4:1.För att handligen skall vara giltig krävs tre saker.1. En skriftlig handling måste upprättas, välsorterade bokhandlar har ofta färdiga gåvobrevsmallar.2. Handlingen skall innehålla en förklaring från givaren att denne överlåter del av fastigheten som gåva. Förklaringen måste vara precis, att skriva "vill överlåta såsom gåva" är inte tillräckligt utan formuleringen måste vara "överlåter såsom gåva" eller dylikt.3. Handlingen måste undertecknas av båda parter. Vill ni ansöka om gemensam lagfart efter gåvan måste undertecknandet bevittnas av två vittnen (JB 20:7).Taxeringsvärdet har ingen betydelse när fastigheten ges som gåva eftersom ingen skatt utgår vid detta tillfälle. Taxering blir aktuellt först vid en försäljning av bostaden, då kommer makans skatt att beräknas med utgångspunkten att hon tagit över hälften av makens anskaffningsvärde i samband med gåvan.Jag hoppas att mitt svar varit till hjälp, hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor.Du kan själv finna JB kap. 4 https://lagen.nu/1970:994#K4Vänligen,