Fråga om nyttjanderätt till väg och bygglov kan hindra en fastighetsägare att sätta upp grind och skylt

2016-05-10 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi äger en villa och till den kommer vi genom att köra över grannens tomt genom ett servitut vi har. Den här grannen äger också marken som är bakom oss, så hon brukar passera. Många personer brukar använda vägen som gångväg och vi visste detta när vi köpte huset, men nu vill vi sätta upp en grind mot grannens tomt samt en grind mot grannens mark eftersom vi har hundar som vi vill hindra att kunna springa ut på vägen eller till grannens tomt. Grindarna kommer inte vara låsta och vi tänkte sätta upp en skylt där de står att det finns lösa hundar, så att allmänheten vet om detta. Har vi rätt att göra detta?
Simon Göransson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Som jag förstår det äger ni en fastighet som det går en väg genom. Svaret på er fråga beror då av om ni på något sätt begränsas i hur ni får utnyttja er fastighet. Sådana begränsningar kan uppkomma på flera olika sätt varför det är viktigt att ni vet dels om någon sådan begränsning finns, dels av vilket slag en eventuell begränsning är. Här nedan har jag översiktligt redovisat en del begränsningar som skulle kunna vara relevanta i er situation. Först förklarar jag vilka begränsningar som skulle kunna vara relevanta i förhållande till er granne. Därefter förklarar jag vilka begränsningar som skulle kunna vara relevant i förhållande till allmänheten.I förhållande till er granneI förhållande till er granne skulle er rätt att använda er fastighet kunna begränsas på exempelvis följande sätt:1. Er grannes fastighet har ett servitut enligt 14 kap. jordabalken (1970:994) som innebär en rätt att använda er väg.2. Er granne har en rätt att använda vägen på grund av att ni genom faktiskt handlande har ingått ett avtal om den saken.3. Er grannes fastighet har en rätt att använda en väg på er fastighet enligt 49 § anläggningslagen (1973:1149).Det finns också andra sätt att få nyttjanderätt till en väg som finns på någon annans fastighet. Det viktiga är, som jag sade ovan, att ni undersöker vad för rättighet som kan belasta er fastighet. Här kan det vara bra att ni frågar såväl Lantmäteriet som er granne. Observera också att i vissa fall kan t.ex. ett servitut som inte är inskrivet hos Lantmäteriet upphöra om ni inte visste om det när ni köpte er fastighet.När det gäller rättigheter vilka grundas på avtal av olika slag (t.ex. servitut) är det viktigt att ni undersöker avtalets villkor. Om era grindar skulle hindra att er granne använder er väg enligt avtalet kan det röra sig om avtalsbrott.Om er grannes rättighet istället grundas på 49 § anläggningslagen (1973:1149) är det viktigt att ni kontrollerar att den inte är förenad med ett grindförbud enligt 52 § anläggningslagen (1973:1149).Oavsett vilket fall det rör sig om kan det dock vara en god idé att ni hör med er granne om det går bra för henne att ni sätter upp grindarna.I förhållande till allmänhetenOm er fastighet omfattas av en detaljplan kan ni behöva bygglov för att sätta upp en skylt, se 6 kap. 3 § plan- och byggförordningen (2011:338). Det finns dock en viss möjlighet för er kommun att bestämma att bygglov ändå inte krävs. Därför rekommenderar jag att ni hör med er kommun i den frågan.Det kan också vara värt att se upp så att ni inte träder allemansrätten för när, men i ert fall bör det inte vara ett problem. Den regel som kan vara relevant i ert fall finns nämligen i 26 kap. 11 § miljöbalken (1998:808) vars syfte är att se till så att allmänheten kan passera.SammanfattningMot er granne beror svaret på frågan helt på vilken rättighet hon har att använda er väg. Mot allmänheten kan det vara värt att ni hör med er kommun om ni behöver bygglov för er skylt, för det fall att er fastighet omfattas av en detaljplan.Jag hoppas att det var svar på er fråga!Behöver ni vidare hjälp med nyttjanderätt till väg, bygglov eller liknande frågor är ni välkomna att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Olovligt byggande - Preskriptionstid

2016-05-02 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Om en brygga saknar bygglov på kommuns mark. Vad är preskriptionstiden i detta fall?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga.Preskriptionstiden för olovligt byggande är tio år. Detta innebär att byggnadsnämnden inte får besluta om ett föreläggande för att något är byggt utan bygglov, om det har förflutit mer än tio år sedan det olovliga byggandet skett. Detta framgår av plan- och bygglagen, se här.I ditt fall så innebär detta att om det förflutit mer än 10 år sedan en brygga som saknar bygglov har byggts på kommunens mark så är det för sent för byggnadsnämnden att besluta om ett föreläggande, då preskriptionstiden i så fall har inträtt. Tvärtom gäller att, i den mån det ännu inte förflutit 10 år sedan bryggan byggts, så har preskriptionstiden ännu inte inträtt och det finns fortfarande möjlighet för byggnadsnämnden att besluta om föreläggande. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Ledningsrätt

2016-04-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! På den fastighet jag köpte nyligen står en transformator. Det finns inget servitut, bara ett muntligt avtal med tidigare ägare från 70-talet. De som äger transformatorn stödjer sig på att Lantmäteriet låtit den få stå där. Den står 11 meter från bostadshuset och ledning till grannen går under mitt hus. De som äger transformatorn vill skydda sig med att jag köpte fastigheten med vetskap att den finns här. Jag fick ingen upplysning av tidigare ägare vad som gällde och jag tog kontakt med en jurist för att känna mig tryggare. Jag frågade mäklaren som inte ansåg att den var obekväm på plats. Nu vill jag veta om ett gammalt muntligt avtal kan gälla hur som helst och med vilka villkor som inte går att hänvisa till. De begär även att två meter utanför och runt transformatorn ska de bestämma över.Eftersom jag är ny ägare vore det lämpligt att allt omprövas.
Terese Vestergård |Hej och tack för din fråga!Vad har de för rätt att befinna sig på din fastighet med ledningar och transformator? Rätten kallas för ledningsrätt och regleras i ledningsrättslagen (här). Den ger ägaren av transformatorn rätt att få plats på din fastighet för att underhålla själva anordningen och ledningarna. Det du kan göra är att begära att lantmäteriet omprövar ledningsrätten (här), och din rätt till ersättning om du anser att den sänker din fastighets värde (här). Ett alternativ är att be kommunen se över placeringen för transformatorn om det är din hälsa du är orolig för. (här)Undersökningsplikten (här) som ägaren av transformatorn hänvisar till är inte lika långt gående för rättsliga fel (här). Det du kan göra är att kontakta säljaren för avdrag på köpeskillingen eller häva köpet helt (här), men du lär då kunna visa på att säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder som paragrafen lyder. Det är i allmän domstol detta prövas.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning för att gå vidare med transformator olägenheten, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger (här)” Hoppas du har fått svar på din fråga!Med varma hälsningar

Rättsliga åtgärder vid störningar från grannar

2016-04-24 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Har min granne rätt att klaga på mina barn som leker och går i lgh Och även skrika i brev inkastet ?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Beroende om du bor i en bostadsrättslägenhet eller hyreslägenhet gäller olika lagrum. Gäller det en hyreslägenhet finns regler om störningar i boendet från en hyresgäst i 12 kap. 25 § Jordabalken. En hyresgäst ska enligt paragrafen vid användningen av lägenheten se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Om det förekommer störningar ska hyresvärden ge en tillsägelse att hyresgästen som stör omedelbart ska upphöra med detta. Om en hyresgäst trots detta inte bättrar sig utan fortsätter att störa andra hyresgäster inom fastigheten, så kan det utgöra grund för hyresvärden att säga upp hyresavtalet med den som stör. Vad som ska anses accepteras eller inte får göras enligt en skälighetsbedömning och denna bedömning görs utifrån den allmänna uppfattningen. Exempelvis tas det ingen hänsyn till om personen som störs är extra känslig. Om störningen enligt skälighetsbedömningen är tillräckligt störande och den "störande hyresgästen" inte rättar sig efter tillsägelse kan hyresrätten förverkas enligt 12 kap. 42 § p.6 Jordabalken. Gäller det en bostadsrätt är 7 kap. 9 Bostadsrättslagen tillämplig. Där framgår att en bostadsrättshavare ska ta hänsyn till dem som bor i omgivningen. Man ska alltså inte utsätta andra för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön, att de inte skäligen bör tålas. Vart den gränsen går kan skilja sig mellan olika föreningar. Man får se till den aktuella föreningens stadgar, ortens sed och praxis. Sådana störningar kan utgöra grund för att nyttjanderätten förverkas enligt 7 kap. 18 § p.5 Bostadsrättslagen. För att nyttjanderätten ska anses förverkad krävs dock att störningarna når upp till en viss nivå och inte är alltför obetydliga vilket framgår av 7 kap. 19 § Bostadsrättslagen. Avslutningsvis skulle jag med det lilla du beskrivit anta att inget av detta är aktuellt då det krävs mycket för att få genom ett förverkande dvs. en avflyttning, barn som leker bör i normalfallet vara allmänt tolererat men kan förstås skilja sig beroende på olika hyresrätter och bostadsrätter. Prata med din hyresvärd eller med ordförande i bostadsrättsföreningen om du är osäker så får du troligtvis en större uppfattning om vad som är tolererbart hos er.Hoppas detta var till hjälp. Med Vänliga Hälsningar,

Av säljaren kvarlämnad egendom på köparens fastighet

2016-05-07 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!För 5 år sedan köpte jag ett hus av ett äldre par. Då hade dom en ny kanot som dom frågade om dom fick lämna kvar tills dom hade hittat nån plats där dom kunde förvara den.Sedan dess har jag sagt åt dom ca 3 gånger om året att hämta kanoten, därför att jag vill inte ha den då den tar plats och jag inte har nån användning för den.Men dom kommer aldrig och hämtar den.Så min fråga är, har jag rätt att sälja den då jag vill bli av med den?MVH Fredrik Westin
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår dig som att du har förvarat en kanot på din tomt åt det äldre par som äger kanoten och som ägde huset innan dig? Det betyder att kanoten, som inte kan räknas som tillbehör till din fastighet och därför inte tillföll dig när du köpte huset, är det äldre parets ägodel. Att sälja någon annans egendom är inte tillåtet, det är till och med brottsligt, se https://lagen.nu/1962:700#K10P1S1 och https://lagen.nu/1962:700#K10P4S1, därför avråder jag dig starkt att sälja egendomen för egen vinning. Att du inte vill ha deras kanot på din tomt är däremot helt förståeligt då det är din egendom som inte kan utnyttjas fullt ut och om de inte hämtar sin kanot kan de göra sig skyldiga till egenmäktigt förfarande på grund av att de olovligen brukar din egendom. Mitt råd är att höra av dig till dem en sista gång och säga att om de inte hämtar kanoten så kommer du att anse att de gjort sig skyldiga till egenmäktigt förfarande, https://lagen.nu/1962:700#K8P8S1. I vissa fall har man rätt att förfoga över egendomen om det gått en viss tid, se t.ex. svaret från denna advokat gällande kvarlämnade saker i ett förråd, http://www.kopa-hus.se/Ewa.html. Huruvida detta går att applicera på ditt fall är oklart då ni var överens om att de skulle få förvara kanoten på tomten. Att detta skulle gälla så länge som i 5 år kan dock inte anses vara avtalat eller ens underförstått och således bör du kunna kräva att de hämtar den snarast. Mitt tips till dig är dock att inte sälja den utan att först ta kontakt med dem en sista gång och annars vända dig till en jurist med kunskaper inom detta område som kan ge dig klartecken på om du har rätt att göra dig av med kanoten på egen hand eller inte. Sammanfattningsvis: Man har inte utan vidare rätt att sälja en annan persons egendom utan att göra sig skyldig till brott. När en kanot, som tillhör annan, är kvarlämnad på din egendom kan det i sig vara tillräckligt för att ägaren till kanoten gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande med din egendom. Mitt råd till dig blir att återigen höra av dig och be dem flytta kanoten och sedan vidta åtgärder som att ta kontakt med jurist eller flytta på båten. Hoppas du har fått svar på din fråga eller i alla fall fått lite klarhet i dina alternativ, Med vänliga hälsningar

Gäst eller inte?

2016-04-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag jobbar som assistent åt en brukare som bor i en bostadsrättsförening. När jag jobbar parkerar jag bilen på gästparkeringen där man får stå i 6 timmar. Nu har ordföranden i föreningen sagt att jag får inte stå där eftersom jag inte räknas dom gäst utan jag måste hyra en egen parkering. Vad säger lagen?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns ingenting i lag som stadgar vem som är gäst eller inte. Det framgår inte i frågan hur länge du står på parkeringen, men jag antar att du står där inom tiden sex timmar eftersom det är den tillåtna tiden. Du är inte boende i bostadsrättsföreningen. Därför är du enligt min uppfattning att betrakta som gäst och därmed har du tillåtelse att stå på gästparkeringen. Jag skulle rekommendera dig att diskutera saken igen med ordföranden i föreningen och fråga vad hen har för grund för sina påståenden om att du inte skulle räknas som gäst. Be om att få titta på föreningens stadgar. Om du får ytterligare problem är du välkommen att höra av dig igen!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kostnad för lagfartsändring

2016-04-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |vad kostar en lagfartsändring vid gåva mellan sambor
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Kostnaden för en lagfartsändring ligger för närvarande på 825kr. Blankett för lagfartsändring finner ni på Lantmäteriets hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

insättandeförklaring

2016-04-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |jag är gift och bor med min man på en skogsfastighet. Han står på lagfarten eftersom han köpte stället innan vi träffades. Har hört att om han blir sjuk och inte kan tala om hur han vill ha det kan inte jag göra nånting t.ex. säljs stället. Stämmer det och hur ska vi göra för att detta inte ska behöva bli ett problem om nåt skulle hända.
Josefin Jennerheim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om både du och din man är överens om att fastigheten ska vara samägd så kan ni välja att göra en insättandeförklaring. En insättandeförklaring innebär att en formenlig överlåtelse sker av den del av fastigheten som önskas bli samägd. Med att det ska ske en formenlig överlåtelse menas att den ska uppfylla Jordabalkens krav på överlåtelser av fastigheter. Överlåtelsen kan vara i formen av en gåva, men följande kriterier måste vara uppfyllda enligt 4 kap 1 § JB:Handlingen undertecknas av köpare och säljare Köpeskillingen ska framgå (om det är en gåva så ska det framgå hur stor del av fastigheten som ges bort) En överlåtelseförklaring ska finnas med (är uppfyllt genom ordvalen "köper", "ger" eller "byter" eller liknande Vem som är köpare och säljare samt vilken fastighet det rör sig om (dvs. en fastighetsbeteckning) Med åberopande av insättandeförklaringen kan du sedan ansöka om att bli lagfaren delägare av fastigheten. Med vänliga hälsningar,