Värdering fritidshus

2015-10-18 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag och och min ex fru är skilda. Vi äger fortfarande ett fritidshus 50% var. Hon vill nu lösa ut mig. Marknadsvärde är 700 000. Stugan köptes för 215000. Vad skall hon betala mig?Mvh
Joakim Wahlgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen lag som direkt är tillämplig angående priset på ert fritidshus. Samägandelagen som du hittar HÄR är tillämplig om ni inte har avtalat om något annat. Den lagen handlar om huruvida din ex-fru kan sälja fritidshuset utan ditt samtycke och fritidshusets underhåll, förvaltning och dylikt.När det gäller priset är det en förhandlingssak mellan dig och din ex-fru. Om marknadsvärdet är 700 000 kr och ni äger 50% var kan ett rimligt pris vara 350 000 kr. Tänk på att eventuella kostnader för mäklare, reparation och skatter bör räknas bort. Det är kostnader som jag tycker är rimligt att ni delar på. Du kan vid behov även begära en andra värdering av fritidshuset för att vara säker på att priset matchar marknadsvärdet. Eventuellt kan ni sälja fritidshuset och dela överskottet. Sammanfattningsvis är det upp till er själva att förhandla fram ett pris som båda två känner sig bekväma med. Vi på Lawline kan hjälpa er med att upprätta ett avtal.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Rättsförhållandet mellan grannar, 3 kap. jordabalken.

2015-09-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |En gren av vår hängbjörk har vuxit så att den skuggar grannens trädgårdsland. För att kapa grenen måste vi anlita en arborist. Vem skall betala?
Jakob Borin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Rättsförhållandet mellan grannar regleras i 3 kap. jordabalken. Av 3 kap. 2 § JB framgår att "Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom." Om jag har uppfattat din fråga rätt tränger dock inte grenen från er hängbjörk in på er grannes tomt, utan skuggar endast grannens trädgårdsland. Mot bakgrund av detta har ni ingen skyldighet att gå med på att grenen kapas. Om ni ändå går med på detta är det enligt min mening rimligt att grannen står för kostnaden att kapa grenen. Med vänlig hälsning,

Samägande av fastighet och ansvar för nedlagda kostnader

2015-09-22 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag äger en fastighet tillsammans med två andra delägare. Min andel i fastigheten är 1/6 och jag undrar hur stor del av kostnaderna som jag ska bära - 1/3 (som en av tre delägare) eller 1/6 (som är min andel i fastigheten).Tack på förhand!
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Att ni är flera som äger fastigheten ihop betyder att den är samägd. Detta innebär att lagen om samäganderätt är tillämplig. I den lagens 2 § framgår att beslut som rör fastigheten som huvudregel ska fattas av alla delägarna gemensamt, d.v.s. alla måste vara överens. Om en delägare är sjuk och ett beslut som måste fattas inte tål uppskov är det dock möjligt för de övriga delägarna att fatta detta beslut.Den nämnda lagen bestämmer inte vilka beslut ni ska fatta. Det innebär alltså att det är upp till er delägare att avgöra hur kostnader och intäkter ska fördelas. En annan sak är att jag person ser anser att det mest rimliga för er är att utgå ifrån hur stora andelar av fastigheten ni äger när ni fördelar kostnaderna.Om ni inte kan enas är det i sista hand möjligt för en enskild delägare att kräva att fastigheten ska ställas under godmanskap och säljas genom en offentlig auktion enligt 3 § och 6 § lagen om samäganderätt.Lycka till!Hälsningar,

Rätt att klippa bort grannes grenar vid skymd sikt

2015-09-14 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |HejHar en grannes häck vars grenar växer in på våran garageuppfart och skymmer sikten vid utfart mot gatan. Får han ha det?Med vänlig hälsning, Håkan
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Detta rör rättsförhållanden mellan grannar och faller därför in i 3 kap jordabalkens tillämpningsområde. Huvudregeln i 3 kap 1 § är en generell förpliktelse som stipulerar att var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Detta innebär att grannar skall visa hänsyn till varandra samt den gemensamma omgivningen. Den som vidtar åtgärd på sin eller annans tomt måste se till att den inte orsakar besvär för sin omgivning. I ditt fall rör det sig om grannens grenar som träder in på din fastighet vilket faller in under tillämpningsområdet för 3 kap 2 § JB som stadgar följande:Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.Först och främst bör du alltså be din granne klippa bort grenarna från din uppfart, vilket i synnerhet gäller om klippandet av grenarna kan medföra skada av betydelse för grannen. I annat fall har du lagstadgad rätt att själv klippa bort grenarna eftersom de medför olägenhet för dig i form av skymd sikt när du skall köra ut med bilen. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Smycken - lösöre?

2015-09-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Är smycken inre lösöre.?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Ja, det stämmer att smycken är lösöre. För att ett föremål istället ska bli fast egendom krävs i regel att det har en anpassad plats i ett hem, det vill säga är fastmonterat eller liknande.Om du har några följdfrågor är det bara att skriva en kommentar eller en ny fråga.Vänligen,

Störningsanmälan

2015-09-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur formuleras en störningsanmälan?Hur många ggr skall varning ske innan ärendet går vidare?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När det gäller en störningsanmälan och dess formalia finns det på internet blanketter att skriva ut och fylla i för olika hyresvärdar/föreningar. Om du inte hittar en blankett för din hyresvärd/förening kan blanketterna du finner på nätet användas som inspiration/mall på hur en störningsanmälan ska utformas. Det finns nämligen i lagen inte några exakta uppställda krav på hur en störningsanmälan ska se ut. I din störningsanmälan är det dock viktigt att du får fram vad för slags störning det handlar om samt föra en logg med datum och klockslag när störningarna äger rum. Dessa kommer sedan att användas som bevis mot den person som utfört störnignarna. När det gäller störningar är utryckning av Störningsjouren tydliga bevis. Det är dock viktigt att påpeka att störningarna måste vara av en viss grad och att de inte endast får förekomma vid enstaka tillfällen, det ska med andra ord vara tal om upprepade störningsmoment. Den vägledning man får av lagen gällande störningar finns reglerad i 12:25 JB där det stadgas att de som bor i omgivningen inte ska utsättas för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön.Innan du skickar in din störningsanmälan vill jag dock rekommendera dig att först knacka på hos den personen som stör och berätta för honom eller henne att du blir störd av den pågående aktiviteten. Många gånger är det nämligen så att han eller hon inte är medveten om att ljudet stör i den grad som en annan upplever det. Du kanske redan har pratat med den personen som stör men för att vara tydlig i mitt svar ville jag nämna den första åtgärden som bör vidtas. För att vara extra tydlig vill jag dessutom nämna att när man bor i ett flerfamiljshus är det oundvikligt att man ibland hör sina grannar och viss acceptans för störningar måste därför finnas. Däremot ska man inte behöva stå ut med återkommande störningar och förekommer det i ens närhet ska man självklart ta sig rätten att säga till den person som stör omgivningen. Om jag uppfattat din fråga rätt undrar du hur många varningar som ska lämnas till hyresvärden/föreningen för att åtgärder mot den störande personen ska kopplas in, till exempel att hyresavtalet ska upphöra eller förverkas. Om det är fel uppfattat får du mer än gärna kontakta mig så hjälper jag dig gärna vidare. För att svara på din fråga behöver du bara lämna in en störningsanmälan till din hyresvärd/förening som därefter kommer att ta kontakt med personen som stör (det förutsätter dock att störningsanmälan innehåller konkret fakta, till exempel innehållandes datum och klockslag). Om hyresvärden/föreningen kan konstatera att en störning ägt rum görs i regel hembesök eller utskickande av ett varningsbrev med uppmaning att omedelbart upphöra med beteendet. Om personen i fråga inte förbättrar sitt beteende efter att han eller hon har fått del av tillsägelsen kan bostaden sägas upp eller förverkas enligt 42 § 1 st. 6 p. JB. I regel vad gäller störningar krävs ofta fler än ett varningsbrev från hyresvärden/föreningen för att hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren ska tvingas flytta. Däremellan vidtas andra åtgärder, till exempel att han eller hon som stör är skyldig att betala avgiften från Störningsjouren. Räknas störningen som särskilt allvarlig, kan det dock leda till att hyresgästen sägs upp utan varningsbrev. Hoppas du fått svar på din fråga men om så inte är fallet är du mer än välkommen att kontakta mig igen! Med Vänliga Hälsningar,

Fastighetsdelägares underlåtenhet att betala avgift, delta i förvaltning m.m.

2015-09-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag äger tillsammans med min bror och syster en fritidsfastighet. Jag och min bror är överens om vad som bör göras var det gäller underhåll och liknande. Min syster betalar inte den månadsavgift vi kommit överens om och väljer att inte minnas muntliga avtal om renovering som vi haft på delägarmöte. Kontentan har blivit att jag och min bror fått betala allt och hon agerar enligt strutsmetoden. Vi har nu för en vecka sedan erbjudit oss att köpa ut henne för ett marknadsmässigt pris då vi inte tycker att hon tar sitt ansvar som delägare. Min fråga är : Finns det något vi kan göra rent juridiskt? eller gäller det vanliga " det är bäst att försöka komma överens"
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!I fråga om månadsavgifterna som din syster inte har betalat så kan du påtala för henne att du kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten om hon inte utger den betalning ni har kommit överens om i ert avtal. Eftersom det rör sig om en fordran i pengar som uppenbarligen är förfallen till betalning, och ni har möjlighet påverka skuldförhållandet genom förhandling, så har du möjlighet att göra en sådan ansökan. Detta framgår av Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning 2 § första stycket. Ansökan ska göras skriftligt och bland annat innehålla yrkande, grund för yrkande, fordringens belopp, förfallodag och uppgift om eventuell dröjsmålsränta (Lag om betalningsföreläggande och handräckning 9-11 §§). Ansökan görs via blankett KFM 9012 som finns att tillgå på Kronofogdemyndighetens hemsida. När ansökan har lämnats in så skickar Kronofogdemyndigheten ett föreläggande till din syster om ditt betalningskrav. Om din syster väljer att inte betala, utan bestrida kravet, så får du avgöra om saken ska behandlas i domstol eller inte. Härvid blir det av betydelse att du kan bevisa kravets riktighet, primärt genom att uppvisa skriftligt avtal om månadsavgifterna (Lag om betalningsföreläggande och handräckning 33 § första stycket, och 35 §). Om din syster däremot inte betalar och inte heller besvarar kravet så meddelar Kronofogdemyndigheten utslag (Lag om betalningsföreläggande och handräckning 42 § första stycket). I samband med utslaget så genomför Kronofogdemyndigheten per automatik verkställighet genom att börja driva in skulden, såvida du inte har angivit i din ansökan att du inte vill ha verkställighet direkt. Det är dock värt att notera att din syster även i detta skede kan göra en invändning och ansöka om återvinning. Om din syster på detta vis ansöker om återvinning så överlämnas ärendet till domstols bedömning (Lag om betalningsföreläggande och handräckning 52 § och 54 §).I fråga om din systers underlåtenhet att delta i skötseln av fritidsfastigheten så kan du, med hänseende till den allmänna rättsprincipen om att avtal ska hållas, väcka talan i domstol om att din syster ska fullgöra sina avtalade skyldigheter. Eftersom dessa skyldigheter dock baseras på muntliga avtal så finns det en risk, fastän muntliga avtal inte desto mindre är lika giltiga som skriftliga, för svårigheter att bevisa avtalsförhållandet. Eftersom det är du som påstår att ett visst avtalsförhållande föreligger så kommer bevisbördan ligga hos dig, vilket medför att denna möjlighet förmodligen inte är ett av dina främsta handlingsalternativ.Avseende frågan att köpa ut din syster så är det värt att notera att hon inte har någon skyldighet att acceptera ert bud. Det finns med andra ord ingen möjlighet för dig och din bror att tvångsköpa er systers andel i fritidsfastigheten. Det närmaste verktyget för att hantera situationen är att ansöka i domstol om att sälja fastigheten på offentlig auktion för er gemensamma räkning, såvida inte ni har avtalat bort denna möjlighet eller synnerliga skäl för anstånd föreligger. Detta framgår av Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt 6 §. Detta är givetvis inte någon optimal lösning om du och din bror vill behålla fritidsfastigheten, men det kan möjligen användas som ett argument för att övertyga din syster om att acceptera ert bud utifall att ni kan förvänta er att få ett lägre pris på en auktion än om ni hanterar affären inom familjen. Med vänlig hälsning

Kan en nyttjanderätt överlåtas från nyttjanderättshavaren till annan?

2015-09-09 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Kan en nyttjanderätt överlåtas på nyttjanderättshavarens sida. Tex ägaren till en sommarstuga har en upplåten båtplats på annan fastighet. När sommarstugan säljs har den nya ägaren av sommarstugan rätt till båtplatsen?
Felicia Idbrant |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vad gäller nyttjanderätter regleras detta i jordabalkens 7 kapitel. En nyttjanderätt är en rätt som fastighetsägaren överlåter till någon annan. Denna i sin tur erhåller då en tillåtelse att bruka en viss del av fastigheten. En nyttjanderätt ska vara knuten till en viss bestämd person som aktivt använder den del av fastigheten nyttjanderätten berör. Eftersom nyttjanderätten är knuten till en viss person kan nyttjanderättshavaren på eget initiativ inte överlåta sin nyttjanderätt till någon annan. Med vänliga hälsningar