Fastighet utgör gåva

2014-04-13 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Gåva av fastighet från barn till föräldrar, går det till på samma sätt som från föräldrar till barn? Hur kan utformningen av handlingen se ut?Mvh.
Björn Sundin |Hej och tack för din fråga Jag tolkar din fråga så att gåvan som ska ges är mellan ett vuxet barn och dennes förälder. En gåva från en person under 18 år är inte giltig då personen saknar rättslig handlingsförmåga se Föräldrabalkens 9 kapitel (länk https://lagen.nu/1949:381#K9P1) När det är en fastighet som ska ges mellan två personer måste reglerna i Jordabalken (länk https://lagen.nu/1970:994#K4) följas enligt 4:29, exempelvis måste ett gåvobrevet vara skriftligt, innehållandes en överlåtelseförklaring samt bevittnat av två personer. Gåvobrevet ska också undertecknas av givare samt mottagaren.Önskar ni hjälp med att upprätta ett giltigt gåvobrev kan ni använda er av vår avtalstjänst här http://lawline.se/avtal/gavobrevVänligen

Fällande av träd på trädgårds tomtgräns

2014-04-06 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Har ett träd som till 80% står på min sida av tomtgränsen. Har jag laglig rätt att ta ner hela trädet, 80% eller inget alls?
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns faktiskt en bestämmelse i 3:2 Jordabalken (se https://lagen.nu/1970:994#K3P2S1) som handlar om just träd och växtlighet som befinner sig på gränsen mellan två fastigheter. Där framgår det att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför olägenhet för fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen. Om borttagandet kan antas innebära skada för områdets ägare ska denne däremot själv beredas tillfälle att utföra åtgärden. Anledningen till att det i lagtexten endast nämns orden rot och gren har sin naturliga förklaring i att ingrepp i stammen innebär en betydande risk för att hela trädet dör. Det framkommer även ett krav på att den rot eller gren som tränger in på en fastighet medför olägenhet för fastighetsägaren. Kraven är dock inte särskilt högt ställda i just trädgårdar, och förutsatt att det inte framstår som helt orimligt så räcker det att fastighetsägaren anser att det medför olägenhet för att kravet ska vara uppfyllt. Slutligen så framgår det att ägaren till området därifrån trädet härstammar i första hand själv ska få möjlighet att avlägsna de rötter eller grenar som växer över gränsen, en bestämmelse som finns till för att förhindra oprofessionella ingrepp från fastighetsägare som riskerar att skada trädet. I det fall som du beskriver verkar nästan hela trädet stå på din sida av tomtgränsen. Genom bestämmelsen i 3:2 JB är du förhindrad att ta bort 80 % av trädet (avseende stammen) utan din grannes medgivande eftersom att det med en väldigt hög sannolikhet innebär trädets död. Paragrafen ger dig däremot laglig rätt att ta bort de grenar och rötter som finns på din sida av tomtgränsen. Om du däremot får din grannes medgivande så finns det ingenting som hindrar dig från att fälla hela trädet, och då trädet till så pass stor del befinner sig på din sida om tomtgränsen så borde du ha goda möjligheter att argumentera för att det fälls. Samråd med grannen är så klart att föredra oavsett om du har lagen på din sida eller ej för att undvika dålig grannsämja. Hoppas att detta gjorde frågan åtminstone lite klarare, och lycka till!Med vänliga hälsningar, 

Åsidosättande av lagfartsskyldighet

2014-03-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,För ett och ett halvt år sedan fick min hustru genom gåvobrev överta en gård. Eftersom givaren bodde kvar kom vi överens om att han skulle bo kvar så länge han orkade sköta sig själv och gården. Nu har flyttat från gården och vi vill då ha lagfart på den. När jag tar del av JB 20 kap så framgår det att Lantmäteriet måste ha in gåvobrevet senast 3 månader efter överlåtelsedagen. Betyder det att hustrun inte kan få lagfart på gården? Hon har ju ett dokument som gör henne till gårdens ägare.
Anna Helgesson |Hej, och tack för din fråga.Då det rör sig om fast egendom aktualiseras mycket riktigt jordabalk (1970:994) (JB). Av det 20 kap JB framgår det bestämmelser som gäller vid ansökan om lagfart. Enligt 20kap 2§ JB sägs att fångeshandlingen ska lämnas in inom tre månader från det att den upprättades. Det finns i 20 kap 7§ JB några undantag från dessa tre månader, i vilka den sökanden får vilande lagfart, dessa är däremot inte tillämpliga i nuläget. Får inskrivningsmyndigheten reda på att skyldigheten att söka lagfart har åsidosatts får de, enligt 20kap 3§ JB, ålägga den sökande med vite för att inte uppfyllt sin skyldighet att söka lagfart. Jag skulle råda er att kontakta inskrivningsmyndigheten det vill säga Lantmäteriet, så snart som möjligt och söka lagfart, för att på så vis se till er rätt till fastigheten i fråga.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen, 

Skolfråga.

2014-03-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag läser en grundkurs i fastighetsjuridik och skulle vara tacksam om ni kunde hjälpa mig att reda ut begreppen konkret respektive abstrakt standard när det gäller hyresrätter.Har även problem med de kända persiennfallen - huruvida de är konkret eller abstrakt standard.Tacksam för svar: 
Christopher Escalante |Hej!Lawline har som policy att vi inte svarar på skolfrågor. Vänligen,

Överföring av äganderätt till fastighet mellan makar

2014-04-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är gift och vi äger en bostadsrätt tillsammans. Maken står som ägare till sommarhuset. Nu vill vi ändra ägarförhållandet så att det också blir 50% var. Hur gör man? 
Johan Olsson |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Det finns ett antal olika metoder som ni kan använda er av för att ändra ägarförhållandet för sommarhuset till att avse 50 % vardera. Dessa är främst gåva, köp eller bodelning, som jag utan att göra det alltför invecklat ska försöka förklara här nedan. Genom gåva: Sommarhuset kan överföras till hälften mellan er genom gåva. Då ni är gifta finns det speciella regler som gäller för gåvor mellan makar i 8 kapitlet i Äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K8P1S1). Där framgår det i 1§ att en gåva mellan makar är gällande mellan dem om vad som gäller för fullbordande av gåva i allmänhet har iakttagits, eller om gåvan har registrerats hos Skatteverket. För fast egendom gäller de speciella regler som finns i Jordabalken. Enligt 4:29 JB (se https://lagen.nu/1970:994#K4P29S1) så framgår att samma regler gäller vid gåva av fastighet som vid köp av detsamma, vilket innebär att en överlåtelsehandling av den fasta egendomen måste upprättas. De formkrav som ställs på handlingen framgår av 4:1 JB och innebär att handlingen ska innehålla en uppgift om vilken fastighet det är fråga om, förklaring av givaren/givarna att fastigheten ges bort till mottagaren samt givarnas och mottagarens underskrift. När endast en del av en fastighet överlåts som i detta fall erhåller ni då fastigheten med samäganderätt (4:8 JB). Efter att detta är gjort har ni därefter möjlighet att registrera gåvan av halva fastigheten hos Skatteverket. Detta är av betydelse för att även du ska kunna få lagfart på sommarhuset. Lagfart ska som bekant sökas för den som har förvärvat äganderätt av fast egendom enligt 20:1 JB (se https://lagen.nu/1970:994#K20P1S1), vilket ska ske inom tre månader från att överlåtelsehandlingen upprättades. Av 20:7 10p JB framgår då att lagfartsansökan inte godkänns utan endast förklaras vilande om registreringen hos Skatteverket inte har ägt rum. Ansökan om registreringen kan göras hos vilket skattekontor som helst. Genom köp: Ytterligare en möjlighet är att föra över halva äganderätten av sommarhuset genom köp. Det krävs då endast att ni upprättar en köpehandling enligt formkraven i 4:1 JB och sedan ansöker om lagfart hos inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet). Den uppenbara nackdelen med denna metod är givetvis att betalning måste erläggas mellan er för halva äganderätten. Genom bodelning: Det är enligt 9:1 2st Äktenskapsbalken (se https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1) möjligt för gifta makar att fördela egendom mellan sig genom en bodelning, även under ett pågående äktenskap och helt utan planer på äktenskapsskillnad. Det gör ni genom en skriftlig anmälan till Skatteverket. Vid bodelningen kan ni då överföra halva sommarhuset till dig. Det bodelningsavtal som ni upprättar i samband med detta räknas som ett giltigt gåvoavtal av fast egendom, och du erhåller i och med detta halva äganderätten till sommarhuset. När bodelningsförrättningen sedan är avslutad kan ni ansöka om din lagfart för sommarhuset enligt 20:7 4p. Med vänliga hälsningar, 

Ändring av villkor i gåvobrev efter fullbordan, fast egendom

2014-03-30 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har via ett gåvobrev fått ett hus i gåva av min far. Om man vill ändra villkor i detta gåvobrev som tex ta bort villkor om att det ska vara enskild egendom går det då att ändra detta om man har gåvogivarens medgivande?
Anna Helgesson |Hej, och tack för din fråga.Då det i detta fall rör sig om ett gåvobrev om fast egendom aktualiseras jordabalk (1970:994) (JB). Det som skiljer gåvobrev om fast egendom från de flesta andra typer av gåvobrev är att de måste uppfylla vissa formkrav, enligt 4 kap 29§ JB. I detta fall förstår jag frågan på så vis att gåvan har fullbordats, genom att gåvobrevet har överlämnats från din far till dig. Om man i efterhand vill ändra villkoren i ett gåvobrev är en förutsättning att gåvogivarens medgivande ges. Utan detta gäller det som står i gåvobrevet, vilket i detta innebär att huset utgör enskild egendom, 7 kap 2§ 1st 2p äktenskapsbalk (1987:230) (ÄktB).Från högsta domstolen (HD) finns ett rättsfall, NJA 2000 s. 262, i vilket man behandlar frågan om ändring av villkor i gåvobrev. HD fastslår att gåvogivaren inte i efter att gåvan fullbordats har rätt att häva villkor som är i gåvotagarens intresse. Det som ligger till grund för bedömningen är i vems intresse ett villkor ligger, man ser till gåvogivarens avsikt med villkoret vid gåvotillfället. Samtidigt ska hänsyn tas till omständigheter som föreligger i fallet. Det intresse som ligger i fokus är att gåvogivarens avsikter och vilja respekteras.Regleringen på området är inte tydlig, men jag tolkar det som att om såväl gåvogivaren som gåvotagaren tillsammans kommer överens om att ändra villkoren för gåvan, och där det stadgas att villkoret om enskild egendom inte längre ska vara giltig, borde detta gälla. Med detta sagt råder jag dig att rådfråga en verksam jurist, med tanke på att det rör sig om fast egendom. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen

Formkrav vid gåva av fast egendom

2014-03-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vill ge mitt hus som gåva till min son. Vad behöver jag och min son göra för att fullborda detta? Vad kommer det att kosta? Med vänliga hälsningar Djurica
Alfred Petersson |Hej, tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det är en fastighet du vill ge bort.Köp, byte och gåva av fast egendom regleras i 4 kap. jordabalken, (här). I 4 kap. 29 § stadgas att 1-3 §§ och 7-9 §§, (d v s bestämmelserna om köp) även gäller vid gåva.I 4 kap. 1 § JB finns vissa formkrav som måste beaktas för att ett köp (gåva) skall vara giltigt. Du måste upprätta en köpehandling (i ditt fall blir det en gåvohandling) som skall signeras av båda parter. Den skall innehålla uppgift om köpeskilling (i ditt fall kan här klargöras att det är en gåva), samt att egendomen överlåts från dig till gåvotagaren (här räcker det om du skriver att du ger fastigheten till X). Uppfyller din handling dessa krav är gåvan fullbordad!Vänligen,

Bevittning av gåvobrev gällande fastighet

2014-03-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Gåvobrev i samband med gåva av fastighet skall bevittnas av två personer. Om den ena personen är syster till gåvotagaren samt hennes man. Kan dessa personer bevittna eller är de jäviga och får ej bevittna?
Matilde Hellsten |Hej! Gällande gåva av fast egendom regleras detta i 4 kap. 29§ Jordabalken (https://lagen.nu/1970:994). Enligt denna bestämmelse gäller, med hänvisning till 4 kap. 1-3§§ och 7-9§§ JB, samma krav som vid upprättandet av ett köpekontrakt av fast egendom. Det finns inget krav på bevittning för att köpekontraktet eller gåvobrevet ska vara giltigt i sig, men däremot är det ett krav vid lagfartsansökan, se 20 kap. 7§ 1p. och 20 kap. 8§ JB.Det finns inget hinder mot att låta närstående bevittna handlingarna i dessa fall (jämfört med t.ex. arvsrätten).Vänligen,