Vilka typer av inkomster tar domstolen hänsyn till vid underhållsbidrag och hur lång tid tillbaka kan bidraget krävas?
Hej.
Har hamnat i en ofrivillig faderskapssituation där jag kommer att få betala underhåll framöver.
Min fråga är vad är det för inkomster som räknas in vid bedömning av hur mycket man ska betala?
Tar dom med sparande? Innehav av hus? Inkomst av företag?
Eller går dom på taxerad årsinkomst?
Har hört att dom går 2 år tillbaks,stämmer det?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Reglerna om underhåll hittar du i föräldrabalkens 7 kapitel. Huvudregeln är att båda föräldrarna tillsammans sörjer för barnens boende, kläder, livsmedel m.m. Denna huvudregel är dock utformad efter förutsättningen att barnens föräldrar bor tillsammans. Bor föräldrarna isär så ska den föräldern som barnet inte bor med betala underhållsbidrag till barnet.
Underhållsbidrag
Först och främst bör nämnas att underhållsbidrag kan dömas ut av domstol, men föräldrarna kan också avtala om saken. Ett avtal är givetvis att föredra om föräldrarna redan är överens; arbetet i domstol går inte alltid särskilt fort. Vad gäller underhållsbidragets storlek så bestäms det utefter hur barnets behov ser ut och efter föräldrarnas ekonomiska situation. Det spelar ingen roll vilken typ av inkomst föräldrarna har. Sparande, fastigheter, anställning och näringsverksamhet är alla exempel på att föräldern har resurser/inkomster och mer behöver domstolen inte veta.
Barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga
När domstolen ska utdöma ett underhållsbidrag så utgår den efter s.k schablonbelopp (standardbelopp). De schabloner man tidigare använt sig av är socialstyrelsens (numera upphävda) föreskrifter, och framför allt då SOSFS 1999:15. Även på konsumentverkets hemsida finns det beräkningar på vad barn i olika åldrar kostar och vilka utgifter som är typiska för hushåll med småbarn.
Dessa schablonbelopp har varit utgångspunkten för domstolens bedömning och om det föreligger särskilda skäl i det individuella fallet kan det innebära att underhållsbidraget bestäms till ett högre belopp. Om barnet exempelvis har en funktionsnedsättning kan det tillkomma ytterligare kostnader på grund av detta som typiskt sett leder till att underhållsbidraget höjs.
Att man även ska ta hänsyn till föräldrarnas ekonomiska situation innebär precis vad det låter. Framför allt har det handlat om föräldrar som haft höga inkomster och att barnet (som de inte bodde med) därför kunde tillerkännas ett högre underhållsbidrag än vanligt. Barnets levnadsstandard skulle alltså i viss mån återspegla förälderns. På den andra sida spektrumet har det funnits tvister om huruvida en förälder faktiskt "utnyttjat sin förvärvsförmåga" (dvs sin förmåga att förvärva inkomster). Många gånger har domstolen kommit fram till att föräldern, när denne exempelvis sagt upp sig från sitt jobb och startat en egen (halvseriös) verksamhet där denne tjänade mindre inkomster, inte utnyttjat sin förvärvsförmåga fullt ut och därmed inte beviljat att underhållsbidraget skulle sättas på en nivå som motsvarade förälderns, numera, låga inkomst.
Hur långt bak i tiden kan man begära underhållsbidrag?
I föräldrabalken 7 kap. 8 § finns en bestämmelse som stadgar att underhållsbidrag inte får dömas ut längre bak i tiden än tre år från det att talan väcktes, dvs från det att ansökan kom in till tingsrätten. Det innebär alltså att underhållsbidrag kan krävas retroaktivt tre år tillbaka i tiden, om det vid den tiden fanns en rätt till underhållsbidrag. Det går med andra ord exempelvis inte att kräva underhållsbidrag för tre år om barnet bara levt ett halvår.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!
