Underhåll från make under betänketiden

2014-04-06 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Min man har ansökt om skilsmässa vilket jag bestred med påföljd att vi nu har 6 månaders betänketid. Nu har jag svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag söker billigare boende, men bostadsbristen är enorm i Kiruna just nu. Min fråga är om maken är tvungen att bistå mig ekonomiskt tills vi är lagligt skilda? Kan jag gå via Tingsrätt ifall han vägrar? 
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 6:1 äktenskapsbalken (ÄktB) så ska makar var och en efter egen förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. För det fall att ena maken inte har förmåga att ekonomisk tillgodose sina egna personliga behov hade den andra maken en skyldighet att skjuta till de pengar som behövs, 6:2 ÄktB. Denna skyldighet gäller även under betänketiden då ni fortfarande är gifta. Om din man har tillräckligt god ekonomi för att kunna skjuta till det du behöver för att klara av dina personliga behov men inte frivilligt gör så kan du vända dig till tingsrätten, då domstol enligt 6:5 ÄktB kan ålägga make att betala underhållsbidrag.Även efter en skilsmässa kan underhållsbidrag betalas ut enligt 6:7 ÄktB. Så görs dock väldigt sällan, och det förutsätter dels att du har ett behov av underhåll och att din då fd make har förmåga att betala underhåll, dels att ditt behov beror på äktenskapet (t.ex. att du slutat arbeta för att vara hemma med barnen).Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230.

Kostnader vid umgängesresor

2014-03-13 i Underhåll
FRÅGA |Mina 2 barn (10 o 14år) bor hos mig (mamma) och ska träffa sin pappa varannan helg. Han valde efter skilsmässa att flytta 20 mil ifrån oss. I nuläget har vi delat på kostnaden för transport. Det har gällt buss på fredag och bensinkostnad söndag. Denna kostnad blir ca 900:- i månaden för mig. Dvs ett nästan halvt underhåll. Jag är nu själv föräldraledig och får ut ca 6000:- i månaden. Kan jag begära att han står för större del av omkostnaden? Två tjejer i den åldern kostar ju en del och underhållet räcker långt ifrån. Jag är omgift och räknas i detta fallet även min mans inkomst in? Tack på förhand
Sarah Saajakari |Hej!Kostnader angående umgängesresor stadgas i 6 kap. 15b § föräldrabalken https://lagen.nu/1949:381#K6P15bS1. Där går det att utläsa att föräldern barnen bor med ska ta del i kostnaderna som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Huvudansvaret för resekostnader har umgängesföräldern, alltså föräldern barnet inte bor hos.Hur mycket var förälder ska bidra med ska ske efter vad som är skäligt, där tar man hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I det fall en förälder inte har möjlighet att bidra till kostnaderna har den inte heller någon skyldighet att göra det. Beräkningen sker enligt samma tillvägagångssätt som när man beräknar underhåll till barn.Vid stora avstånd, enligt praxis över 10 mil, ska föräldern barnen bor hos vara skyldig att ta del av resekostnader. Här gäller 20 mil vilket visar att du ska ta del av resekostnaderna. Det framgår dock inte varför din före detta man flyttade, det kan nämligen tas hänsyn till flytten om föräldern flyttade utan godtagbar anledning. Godtagbara anledningar är till exempel om föräldern har fått ett arbete på orten föräldern flyttade till.Sammantaget innebär det här att beroende på vad beräkningen ger för resultat kring vad ni båda ska bidra med, är det möjligt att det visar sig att din före detta man ska stå för större del av kostnaden än i nuläget.Det är föräldrarnas inkomst som beräknas vid bedömningen, din nuvarande mans inkomst ska alltså inte beaktas.Med vänliga hälsningar,

Ändrad underhållsskyldighet efter makas utlandsflytt?

2014-02-25 i Underhåll
FRÅGA |Jag hade en fraga angaende internationell familjeratt. Min fd fru (Hollandska) och jag (ocksa Hollandare) har gift oss i Sverige i 2000 och skildes i december 2011. Vi bada har flytat till Nederlanderna. Jag har betalat underhall i Sverige enligt Svensk lag enligt domstolsbeslut. Min fd fru kraver mig nu pa underhall i Nederlanderna vilket aer 4 gr sa hogt an de Svenska. Skall Svensk lag tillampas eller Hollandsk lag. Jag tycker den svenska domstolen var behorig att faststalla domen och att den skall respekteras i Nederlanderna? Mvh Bertil Kleiss
Miranda Lymeus |Hej!När det gäller tillämplig lag avseende underhållsskyldighet gäller Haagprotokollet av den 23 november 2007. Enligt artikel 3 ska lagen i det land där den underhållsberättigade har hemvist tillämpas. Om den här personen sedan flyttar till ett annat land ska istället lagen i det nya landet tillämpas. MEN om en av parterna motsätter sig detta och lagen i en annan stat, särskilt den stat där makarna senast hade gemensam hemvist, har starkare anknytning till äktenskapet, så ska lagen i det landet tillämpas enligt artikel 5. Om jag förstår dig rätt så gifte ni er i Sverige och bodde här fram till skilsmässan. Om så är fallet så har äktenskapet definitivt starkare anknytning till Sverige än till Holland. Notera att det är själva äktenskapets anknytning som räknas, inte personernas. Det spelar med andra ord ingen roll att ni båda är Holländare och bosatta i Holland om ni under hela eller större delen av äktenskapet bodde i Sverige. För din del innebär detta att du kan motsätta dig att holländsk lag tillämpas och kräva att svensk lag tillämpas istället eftersom att ert äktenskap har närmare anknytning till Sverige. Detta måste du göra aktivt, domstolen kommer inte självmant att fatta det beslutet om du inte aktivt motsätter dig tillämpningen av holländsk lag. Att du har möjlighet att kräva att svensk lag ska tillämpas betyder inte att inte holländsk domstol har behörighet att döma i målet. Det är snarare troligt att holländsk domstol är behörig eftersom att du som svarande har hemvist där (detta regleras i Bryssel I-förordningen). Det som kommer att hända om du motsätter dig tillämpningen av holländsk lag är istället att den holländska domstolen måste döma enligt svenska regler om underhållsskyldighet. Haagprotokollet kan du läsa http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.text&cid=133.Med vänlig hälsning,

Uppdelning av makars gemensamma och personliga kostnader

2014-02-02 i Underhåll
FRÅGA |Hej, här fråga om ekonomi under betänketid. Har under äktenskapets senare år haft en tjänst på 75% som gjort att min inkomst har legat på ungefär samma nivå som min frus som jobbat heltid. I samband med att vi sökte om äktenskapsskillnad gick jag upp i tjänst till 100% och tjänar därför mer än vad hon gör. Hon vill därför att jag betalar en större andel av våra fasta kostnader än 50% under betänketiden. Eftersom jag är angelägen att göra rätt för mig så vill jag veta vad lagen säger om detta.
Lars Bålman |Hej! Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, är tillämplig. Under betänketiden förflyter äktenskapet, juridiskt sett, på som vanligt. Först efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning, 6 kap. 7 § ÄktB. Av 6 kap. 1-2 §§ ÄktB framgår att båda makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, så ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs.I ert fall vållar det senare inte något problem, då båda tjänar så pass bra att den ene inte behöver ge den andre pengar. Dessa lagrum är av tvingande natur och kan inte avtalas bort, se Hovrätten för västra Sveriges dom, RH 2000:42.. Det finns inte någon exakt definition av vad som menas med att bidra "var och en efter sin förmåga". Tanken är att makarna bör leva på samma ekonomiska standard. Båda makarna ska bidra när det gäller kostnader för exempelvis mat, kläder, bostad och hygien, se Tottie, Lars och Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken - En kommentar, 2 u.. Då din hustru har lön som betalas ut varje månad och motsvarar en tjänst på 100 %, bör hon kunna ha råd med samma ekonomiska standard som du har. Enligt min mening är lagstadgandet ovan alltför vagt och intetsägande för att en make med framgång ska kunna föra en talan angående detta i domstol. Min uppfattning är dock att lagrummet indikerar att den som tjänar mer också bör betala något mer. Det kan slutligen tilläggas att de fall som man kanske främst haft i åtanke är de äktenskap där den ene maken har en normal lön, medan den andre saknar arbete eller tjänar betydligt mindre.

Underhållsskyldighet gentemot 24-åring?

2014-03-30 i Underhåll
FRÅGA |Har en hemmavarande vuxen son, 24 år som är arbetslös, har fn ingen inkomst. Han har jobbat lite under en 3 mån. period och åkte på semester för pengarna, har därför inte rätt till soc.bidrag i nuläget. Hans pappa och jag är skilda sen många år. Kan jag kräva att pappan hjälper till ekonomiskt till sonens uppehälle när han nu bor hos mej och jag har alla kostnader?? Sonen har haft aktivitetsstöd under en längre tid tidigare innan han jobbade några månader. Han har inte längre rätt till det heller. Tacksam för svar
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn regleras i Föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381#K7P1S1.Huvudregeln säger att föräldrarnas underhållsskyldighet till barn upphör när denne fyller 18 år. Undantaget följer av nästa mening där det sägs att om barnet går i skola efter denna tidpunkt fortsätter föräldrarnas underhållsskyldighet. Underhållsskyldigheten utgår dock som längst tills barnet fyller 21 år. Varken du eller din sons pappa har alltså inte någon lagstadgad ekonomisk skyldighet att stödja er son vilket medför att du inte kan kräva pengar av honom.Vänliga hälsningar,

Underhåll för barn vid nytt äktenskap.

2014-03-09 i Underhåll
FRÅGA |Jag har idag två barn i ett tidigare äktenskap, om jag nu skulle gifta mig med min sambo som jag har ett barn med. Hur skulle detta påverka den ekonomiska bild mellan mig och min ex-fru. Idag har vi delad vårdnad om barnen men de bor hos henne heltid idag och vi har i skilsmässan skrivit avtal om att vi skall dela på kostnader för kläder mm samt att hon får barnbidraget. Eftersom de nu bor hos henne hela tiden betalar jag ett underhåll till henne enligt försäkringskassans beräkning. Hur skulle detta påverkas om vi gifter oss? kan hon kräva mer i underhåll? Kan tillägga att idag har barnen inga aktiviteter som kostar något. Det skall tilläggas att hon idag inte jobbar och är sjukpensionär är sambo, Jag jobbar och sambon är mammaledig.
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga.Frågor om underhåll regleras primärt i 7 kap. föräldrabalken. Jag förstår det som att du betalar underhållsbidrag enligt 7 kap. 2§ föräldrabalken. I de paragrafer där det kan inverka om man har maka såsom exempelvis 7 kap. 3§ föräldrabalken har man jämställt maka med ''annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt''. 7 kap. 3§ föräldrabalken. Du omfattas således redan av paragrafen, som rör situationer då den underhållsskyldige kan undandra ett visst belopp för den andra maken/sambon om man har barn tillsammans. Svaret är således att det inte ändrar din situation och mer pengar kan inte krävas av dig eftersom reglerna inte är annorlunda om du är gift eller inte.Vill du läsa om föräldrabalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1949:381Vänligen,

Underhållsskyldighet efter skilsmässa

2014-02-10 i Underhåll
FRÅGA |I detta fall är det en maka som pga psykisk ohälsa varken kunnat slutföra sin utbildning eller kunna tagit ett jobb. Har dock varit hemma med parets gemensamma barn. Finns det risk att maken kan bli underhållsskyldig för makan vid en eventuell skilsmässa? Om så är fallet hur länge kan maken bli underhållsskyldig för makan? Tack på förhand!
Evelina Kassberg |Hej, och tack för din fråga.Efter en skilsmässa är huvudregeln att varje make ska svara för sin egen försörjning enligt 6 kap 7 § 1 st Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Från huvudregeln finns det dock undantag. I 6 kap 7 § 2 st framkommer att en make kan ha rätt till underhåll under en övergångstid och under vissa förutsättningar. Övergångstiden bör inte vara längre än fyra år. Bedömningen om underhålls ska betalas ut sker efter det behov av ekonomiskt stöd som finns och möjligheten att betala. Behovet handlar om att man själv inte alls kan klara sin försörjning. Även om både behov och ekonomisk förmåga finns är det inte säkert att underhåll ges ut, utan äktenskapet ska främst ha begräsat partens möjlighet att vara ute på arbetsmarknaden, till exempel för vård av barn. Underhållet ska alltså ges ut så att maken ska få möjlighet att försörja sig själv ekonomiskt genom till exempel utbildning eller arbetssökning och en bedömning görs enligt behov och förmåga. I 6 kap 7 § 3 st finns en bestämmelse om att man kan få underhåll för en längre tid än den övergångstid som nämns i 2 st och det krävs då försörjningssvårigheter av bestående slag såsom hög ålder, brist på utbildning och sjukdom tillsammans. Det krävs att äktenskapet varit långvarigt, vilket är underför 20 år. Vänlig hälsning,

Internationella rättsförhållanden: erkännande och verkställighet av underhållsbidrag fastställt i icke EU-land

2014-01-31 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Jag är ensam vårdnadshavare till min 17-åriga son som alltid har bott hos mig. I november förra året skickade hans pappa, som bor i Australien, utan min vetskap eller samtycke en enkel flygbiljett till honom med löfte om ett bättre liv, mycket pengar o.s.v. Detta har upprört och splittrat en hel familj och vi är oroliga för hans välmående. Nu har pappan ansökt om underhållsbidrag/stöd genom en australisk myndighet, summan är inkomstbeprövad och de har utan vetskap om min årsinkomst satt summan på ca 3500kr/månad. De har skickat flera brev till mig om detta, så nu undrar jag om jag är betalningsskyldig då jag aldrig godkänt att han flyttar till sin pappa; flytten har skett bakom min rygg. Måste han inte ansöka först om att bli vårdnadshavare och behöver inte detta beslut om bidrag först bli en dom? Om det visar sig att jag är betalningsskyldig, är det inte då de svenska reglerna som gäller, d.v.s. 1275kr/ månad? Mvh Claudia
Märta Ahlén |Hej Claudia och tack för din fråga! Situationen rör ett s.k. internationellt rättsförhållande. Fråga har uppkommit om ett av australiensisk myndighet meddelat avgörande, varmed underhållsskyldigheten för den i Sverige boende mamman hade fastställas till 3500 sek/månad, skulle ha gällt (erkänts) i Sverige och alltså kunnat verkställas här. Svaret på frågan om det utländska beslutet erkänns (är giltigt) i Sverige och kan verkställas här, skall först och främst sökas i föregångarna till 2007 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonventioner om å ena sidan lagval (Convention of 2 October 1973 on the Law Applicable to Maintenance Obligations) och å andra sidan erkännande och verkställighet (Convention of 2 October 1973 on the Recognition and Enforcement of Decisions Relating to Maintenance Obligations). Australien har inte tillträtt den förstnämnda men däremot den senare (se: http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.status&cid=86 respektive http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.status&cid=85). Detta genom s.k. accession den 20 oktober 2000 (om de sätt varpå stater kan förklara sig bundna av internationella rättsakter, se: https://treaties.un.org/Pages/Overview.aspx?path=overview/glossary/page1_en.xml); Konventionen trädde sedan ikraft gentemot Australien den 1 februari 2002. För Svenskt vidkommande är mönstret detsamma: Sverige har endast ratificerat (se om begreppet via länken här ovanför) 1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet den 17 februari 1977. Konventionen trädde i kraft gentemot Sverige den 1 maj 1977 (http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.status&cid=85), alltså avsevärt tidigare än i Australien. 1973 års Haagkonvention implementerades i Svensk rätt genom transformering, d.v.s. genom att ny lag skapades eller att en redan existerande lag skrevs om för att möta den internationella konventionens krav. Resultatet av detta implementeringsarbete blev Lag (1976:108)om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighethttps://lagen.nu/1976:108), med anslutande förordning (1977:743) om tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet (se: https://lagen.nu/1977:743).   Enligt lagens 1 § äger lagen ”tillämpning i förhållande till stat som har tillträtt Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet.” I förordningen specificeras närmare, dels genom en förteckning (1 st.), exakt vilka stater som Lagen (1976:108) ska tillämpas i förhållande till. Australien upptas ej i denna uppräkning, men i tredje stycket anges att lagen ska tillämpas också i förhållande till Australien (en ändring tillkommen genom SFS 2004:593, föranledd just av ikraftträdandet av konventionen i Australien). Då har vi alltså kommit så långt som att fastställa vilken lag som reglerar och ger svar på frågan om det av australiensisk myndighet meddelade beslutet om underhållsskyldighet erkänns och kan verkställas i Sverige. Lagen (1976:108)upptar bestämmelser om vilka slags, av utländska ”behöriga myndigheter” meddelade, ”avgöranden” angående underhållsskyldighet som är giltiga och följaktligen kan verkställas här i riket. Huruvida ett av australiensisk myndighet meddelat beslut skall anses vara meddelat av ”behörig myndighet” i fördragsslutande stat, besvaras i 5 §. Enligt paragrafen är myndigheten behörig om antingen 1) er underhållsberättigade son tagit hemvist i Australien, när talan väcks, eller 2) er son erhållit medborgarskap i Australien, när talan väcks. Att det var så nära i tiden som i november förra året som er son flyttade till Australien kan tala mot att sonen har förvärvat hemvist där. Har sonen redan australiensiskt medborgarskap är australiensisk myndighet behörig. Därtill måste den behöriga myndigheten ha meddelat ett ”avgörande.” Därmed avses enligt 3 § dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet. Du har alltså rätt i att pappans ansökan om underhållsbidrag först måste avgöras, detta dock inte nödvändigtvis av domstol genom dom utan även av ”annan myndighet.” Om vi härvid ponerar att fråga är såväl om ”behörig myndighet” som ”avgörande” i lagens mening är ett sådant avgörande giltigt i Sverige under uppfyllande av villkoret som föreskrivs i 2 §: ”om det avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap.” Eftersom avgörandet rör just underhållsskyldighet, din skyldighet såsom förälder att utge underhållsbidrag till er 17-årige son, utgör 2 § inget hinder för ett i Australien meddelat avgörandes erkännande i Sverige. Det senare modifieras dock av 4 §, som gäller både erkännande eller verkställighet, enligt vilken detta kan vägras om någon av förutsättningar som anges i paragrafens fem punkter föreligger. Erkännande och verkställighet hade dels, enligt 4 p. kunnat vägras om underhållsskyldigheten för dig redan var fastställd i ”svenskt avgörande” (enligt svensk rätt kan förälders underhållsskyldighet fastställas i avtal eller av domstol, se Föräldrabalken 7 kap. 2 § 2 st: https://lagen.nu/1949:381), dels enligt 3 p. om du hinner väcka (anhängiggöra) talan om omfattningen av din underhållsskyldighet i Sverige innan talan angående samma sak väcks i den andra staten. Sammanfattningsvis kan, om din underhållsskyldighet redan är fastställd, erkännande och verkställighet av den australiensiska myndighetens avgörande av samma sak vägras. Gällande möjligheten att försöka få underhållsskyldigheten prövad i Sverige först, har dessvärre pappan redan ”ansökt om underhållsbidrag”, vilket måste tolkas som att ”talan väckts” i Australien. Du kan alltså inte ”beat him to the punsch” genom att väcka talan, säg imorgon, för att med en svensk prövning hindra det utländska, senare väckta, ärendets erkännande och verkställbarhet. Sammantaget blir alltså mitt besked till dig att en australiensisk myndighet, såvitt jag förstår, enligt 5 § i Sverige inte kommer anses behörig att meddela beslut om underhållsskyldighet. Om sonen har bott hela sitt 17-åriga liv i Sverige samt har sin mamma där och, vad det verkar, en stor del av sina övriga närstående där, eventuellt också svenskt medborgarskap räknar jag inte med att sonen kommer anses ha tagit hemvist i Sverige. Meddelas ett avgörande kommer det alltså ej anses giltigt. Det kan vara intressant att veta – för det fallet att australiensisk myndighet visst anses behörig, samt inga hinder i övrigt föreligger mot att ett australiensiskt avgörande om underhållsskyldighet erkänns och verkställs – hur det administrativa förfarandet rent konkret går till när ett utom EU beslutat underhållsbidrag ska drivas in. Enligt 7 § Lagen (1976:108) ska ett avgörande, som gäller här i riket, på ansökan verkställas här. Vilken myndighet som ska ombesörja hanteringen av sådana, med flera, ansökningar, regleras i Konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (den s.k. New York-konventionen). Konventionen har ytterst till syfte att underlätta det administrativa samarbetet för indrivning av underhåll fastställda i de till konventionen anslutna staterna. Av bilaga 2 i kungörelsen (1958:522) angående tillämpning av konventionen i Sverige (se här: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kungorelse-1958522-angaende_sfs-1958-522/) framgår vilka stater som tillträtt konventionen, däribland Australien. Av kungörelsens första stycke framgår vidare att Försäkringskassan skall vara svenskt ”förmedlande och mottagande organ i konventionens mening.” Därmed avses att det är Försäkringskassan som är mottagande organ för inkommande ansökningar från andra länder, om att där meddelade avgöranden ska erkännas och verkställas i Sverige. Det är alltså till Försäkringskassan som en ansökan ska skickas från t.ex. Australien gällande 1) erkännande, 2) verkställbarhetsförklaring (dessa har Försäkringskassan att skicka vidare till Svea Hovrätt), 3) verkställighet (vilka kassan sänder vidare till Kronofogden, eller 4) att underhållsbidrag ska fastställas i ny dom. Se: https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/myndigheter/underhallsskyldighet_i_internationella_situationerAv det skrivna framgår alltså att – om alls giltigt (om det erkänns) – ska ett australiensiskt underhållsavgörandes verkställbarhet ansökas om till Försäkringskassan. Ytterst blir det i det läget Svea Hovrätt som enligt Lagen (1976:108), enligt de bestämmelser som nämnts ovan, kommer att avgöra huruvida det utländska avgörandet är giltigt och verkställbart.  Jag hoppas det skrivna varit dig hjälp och önskar dig lycka till! Vänd dig till Försäkringskassan om du har ytterligare funderingar, eller återkom till oss på Lawline (kommentatorsfältet nedan kan med fördel utnyttjas) om du har fler frågor.  Vänligen