Underhållsskyldighetens omfattning vid växelvis boende

2014-12-23 i Underhåll
FRÅGA |Hej!Jag och mina barns far lever separarerade sedan några år. Barnen är 11 och 13 år. Dottern, 13 år, rider på ridskola. Detta vill inte hennes far finansiera - han har inte råd enligt honom. Trors att han muntligt gav ett löfte om detta. Han anser dessutom att jag har större ekonomiska möjligheter än honom. När det gäller inkomst av tjänst är det korrekt. När det kommer till tillgångar stämmer det inte, då pappan vid sidan av sin anställning driver ett företag där han äger en fastighet (mark), med ett stort antal arrendetomter som årligen genererar arrendeinkomster. Han äger vill och sommarhus, samt en ganska exkusiv bil. Dessa tillgångar kommer jag inte i närheten av. Jag tjänar dock drygt 100 tkr mer i bruttoinkomst än honom. Jag har läst i föräldrabalken att föräldrar med barn som är växelvis boende ska bidra efter samlad ekonomisk förmåga. Vad ingår i detta? Tillgångar eller nebart inkomst av tjänst? Tacksam för svar!
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Precis som du skriver skall föräldrar svara för underhåll åt barnet med hänsyn till föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga enligt 7 kap 1 § föräldrabalken. Av 7 kap 1 § 3 st. framgår även att i kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. Att ta del efter sin förmåga innebär att den ena föräldern kan åläggas betala större underhåll än den andra. Samtliga inkomster räknas in i fastställandet av en förälders underhållsförmåga. En förälder skall dock inte behöva skuldsätta sig för att kunna bidra till underhåll av barn. Underhållsskyldigheten följer i ditt fall av 7 kap 6 § föräldrabalken som ålägger en förälder som försummat sin underhållskyldighet (i det här fallet pappan) att betala underhållsbidrag. En central princip är att barnet skall ha en likartad ekonomisk standard som föräldrarna, även om dessa inte lever tillsammans. Barnet skall därför leva på en nivå som inte allt för mycket avviker från den standard som den bäst ekonomiskt ställde föräldern har, och vid växelvis boende, inte endast under den tid barnet bor hos föräldern. Sammanfattningsvis skall alltså föräldrarna svara för barnets underhåll efter sin respektive samlade ekonomiska förmåga (dvs. inte enbart inkomst av tjänst) och utgifterna för underhåll av barnen skall fördelas med ledning av denna. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Underhåll till makes barn

2014-12-14 i Underhåll
FRÅGA |Underhåll till barn gäller bara om jag är far till barnet, inte när det följer med på köpet vid skilsmässa eller har jag fel? Mvh mats
Sara Andersson |Hej och välkommen till LawlineEnligt 7:1 Föräldrabalken (här) är föräldrar underhållsskyldiga gentemot sitt barn. Enligt 7:5 kan i vissa fall även den som är gift med ett barns vårdnadshavare bli underhållsskyldig gentemot barnet. Denna underhållsskyldighet gäller emellertid bara så länge som "styvföräldern" och vårdnadshavaren bor tillsammans. Eventuell underhållsskyldighet från din sida upphör således om du och vårdnadshavaren skiljer er.Vänlig hälsning

Underhållskyldighet för minderårig utanför skola

2014-12-11 i Underhåll
FRÅGA |Hej,jag har en dotter som strular och halva tiden har vi ingen aning om vart hon är. Hon tänker hoppa av skolan och hon är 17 år.CSN-bidrag försvinner ju då och nu undrar jag om vi som föräldrar är skyldiga att betala något till henne. Alltså; Är vi försörjningsskyldiga då vår dotter på 17 år hoppar av skolan.
Alfred Petersson |Hej, och tack för du vänder dig till Lawline!Föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap Föräldrabalken.

Sambos skulder och avsaknad av underhållsskyldighet

2014-11-28 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Min dotter var sambo med en kille som flyttade in till henne i en lägenhet som hon stod för kontraktet på. Hon studerade då och var senare arbetslös. Hon blev gravid och fortsatt arbetslös. Hon har aldrig arbetat och har inte rätt till någon ersättning från A-kassa eller andra ställen. Han hade arbete och ville inte att hon skulle gå till soc, han skulle betala räkningarna. Han slutade att betala efter ett tag och hon hamnade hos kronofogden både med hyran men även med andra skulder så som oförsäkrad bil=trafikförsäkringsföreningen. De flyttade utan att adressändra så de som ville ha betalt hittade dem inte, skulderna växte. När det tog slut mellan dem, så hade de skulder på nästan 100 000 kronor, men allt stod i hennes namn, sina skulder betalade han. Han ville inte ha någon bodelning, det tänkte inte han betala för så dottern gjorde ingen bodelning för hon hade fortfarande ingen inkomst. Det hela slutade med att vi hjälpte henne med skulderna så nu är hon skyldig oss pengarna. Jag skickade brev till honom om att betala hälften enligt sambolagen, han vägrade. Jag har nu 1,5 år senare skickat det till kronofogden och det bestrider han. Är det någon mening med att skicka det vidare till Tingsrätten som kronofogden rekommenderar eller kommer jag inte att ha någon chans att få pengarna av honom?
Zozan Akay |Till att börja med bör klarläggas att sambor inte har en underhållskyldighet gentemot varandra till skillnad från vad som gäller mellan gifta par. Detta innebär att din dotters f.d. sambo inte har haft någon försörjningsplikt gentemot henne. Skulle din dotter ansöka om försörjningsstöd hos Socialtjänsten skulle ändock hushållets gemensamma inkomster räknas vid bedömningen om hon bör beviljas försörjningsstöd. I praktiken innebär detta att trots att det inte finns en underhållsskyldighet mellan sambor så läggs den arbetande sambons inkomster till grund för att bedöma rätten till försörjningsstöd för sambon som har sökt försörjningsstöd. Vidare finns en grundläggande princip inom svensk rätt som säger att vardera sambo svarar för sina skulder och egendom. Vid en bodelning mellan sambor tas endast upp den gemensamma bostaden och bohaget. Sambors skulder avräknas så länge de är hänförliga till samboegendomen, dvs. bostaden och bohaget. Tilläggsvis är det den sambon som hävdar att hans/hennes skuld är hänförlig till samboegendomen som måste kunna bevisa att så är fallet. I ert fall skulle det innebära att din dotter inte skulle få avräkna sina skulder vid bodelningen om inte skulderna är hänförliga till samboegendomen, exempelvis om skulden uppstod i samband med att hon bekostade det gemensamma bohaget. Att ni har betalat er dotters skulder innebär således inte per automatik att ni har en giltig fordran gentemot hennes f.d. sambo. Om det finns något av värde, exempelvis en bostad som de f.d. samborna hade anskaffat för gemensamt bruk, skulle jag rekommendera er dotter att begära en bodelningsförrättare. Om det å andra sidan inte finns samboegendom av större värde kommer inte heller en bodelning ändra situationen avsevärd trots att dotterns skulder skulle vara hänförliga till samboegendomen. Om skulderna som ni avlöste endast stod på er dotter är det osannolikt att ni kan nå framgång med er talan genom att rikta anspråk mot hennes f.d. sambo. Hoppas svaret var till hjälp! Ni får gärna höra av er till min email adress om ni har funderingar kring detta svar. Jag nås på Zozan.Akay@lawline.se.Hälsningar,

Försärjningsplikt efter äktenskapsskillnad

2014-12-22 i Underhåll
FRÅGA |Jag har en fråga om försörjningsplikt. Jag anser att jag inte har råd att betala för min partner medan hon tycker det, vi har skickat in till tingsrätten och är under prövotid. Mina kostnader blir alltså för höga. Vad är ett rimligt belopp att hon kan kräva av mig. Gemensamma kostnaderna som vi båda måste hjälpa till att betala är 24595:- tills huset är sålt om ett par månader, jag får ut ca 24000:- och hon får ut 15000:-. Efter detta ska ju mat, barn, nöje osv betalas. Vilket innebär att jag inte kommer ha råd med att ge henne pengar utan att själv bli skuldsatt om jag ska betala min bensin, mat, nöjen osv. Vi har två barn som vi har varannan vecka. Efter huset är sålt bor jag ju själv och då går inte ens budgetkalkylen på kosumentverkets hemsida ihop för mig.Vad är en rimlig summa för henne att kräva av mig för att själv klara sig, hur mycket av de gemensamma kostnaderna ska jag betala resp. hon och hur mycket ska jag betala när vi inte bor ihop?
Victor Sundh |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Försörjningsplikten gäller som huvudregel endast fram tills dom om äktenskapsskillnad har meddelats, eftersom ni då fortfarande är gifta. Efter att äktenskapet är upplöst är tanken att varje make ska stå för sin egen försörjning. Undantag mot detta finns dock under en övergångperiod efter äktenskapsskillnaden om den ena maken är i behov av vidare försörjning efter vad som är skäligt utifrån den andre makens förmåga att betala bidraget (detta är mycket ovanligt i Sverige). Vid behovsbedömningen kommer hänsyn alltså att tas till den ekonomiskt starkare maken ekonomi. Om bidraget skulle leda till att den andre maken tvingas dra på sig skulder så kan det knappast anses skäligt med bidraget och det kommer således inte att dömas ut. Det skulle dock kunna krävas att den andre maken får göra eftergifter på exempelvis nöje under viss tid. Reglerna om underhåll till make efter äktenskapsskillnad är tänkta att användas med restriktivitet och är ingenting som den maken med lägre inkomst automatiskt är berättigad till. Enligt förarbeten och praxis ska underhållsbidraget användas under en övergångsperiod för att ge den andre maken tid för omskolning eller vidareutbildning för att kunna förbättra sina inkomster. Det är alltså inte tänkt att den andra maken ska gå in och kompensera den behövande makens ekonomi utan vidare, och detta brukar endast meddelas t.ex. då den ena maken har varit hemmarbetande under äktenskapet och därmed saknar egen inkomst och behöver viss tid för omskolning. I behovsbedömningen kommer även beaktas om den ekonomiskt svagare maken har fått ut några större belopp från bodelningen. Till exempel om ni säljer huset och delar på eventuellt överskott därav.  Utifrån uppgifterna som du själv anger är min bedömning att din maka skulle få väldigt svårt med en framställan om underhållsbidrag även efter äktenskapsskillnaden. Du anger ju att du själv till och med hamnar på ett underskott enligt konsumentverkets budgetkalkyl och då saknar du helt enkelt förmågan att utge något underhållsbidrag. vad som är ett skäligt belopp under tiden fram till äktenskapsskillnaden är svårt att svara på, men det gäller ju att sätta upp kalkyler över vardera makens inkomster och utgifter och om den ena maken, här din fru, skulle få ett underskott så hon inte har råd att betala alla fasta utgifter skulle nog ett lämpligt bidrag beräknas till mellanskillnaden så att hon hamnar på +- 0.

Föräldrars underhållsskyldighet

2014-12-14 i Underhåll
FRÅGA |En 18 årig tjej flyttade ut hemifrån och har gift sig. Hon pluggar fortfarande på gymnasiet. Är föräldrarna försörjningsskyldiga oavsett giftermålet och makarnas skyldighet att försörja varandra?Både hennes man och familj får försörjningsstöd. Är det rätt att avslå hennes ansöka om ekonomiskt bistånd med skäl att hennes föräldrar ska försörja henne och därmed förskjuta pengarna hon behöver, i och med att hennes kostnader ingick i familjens beräkning innan hon flyttade? Vilka lösningar finns det?
Tova Thuresson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina juridiska spörsmål!Enligt 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB) upphör föräldrars underhållsskyldighet när barnet fyller 18 år eller senast vid 21 års ålder om barnet går i grund- eller gymnasieskola fram tills dess. Personen du pratar om, som är 18 år och fortfarande studerar på gymnasiet, har således rätt till underhåll från sina föräldrar fram tills den dagen hon fyller 21 år. Oavsett giftermålet finns denna skyldighet men hänsyn ska tas till barnets egna tillgångar och inkomster.Vid giftermålet uppstår en försörjningsplikt mellan makarna (6 kap 1 § FB) och föräldrarnas underhållsskyldighet aktualiseras först då maken inte kan försörja sin fru. Kan maken försörja sin fru bör lagen ta hänsyn till detta enligt 7 kap 1 § FB och föräldrarna bör således inte bistå med underhåll.Huruvida det är rätt eller inte att avslå hennes ansökan om ekonomisk bistånd eller inte vet jag dessvärre inte men hoppas läget blivit lite mer klarlagt!Med vänlig hälsning,

Underhåll under betänketiden

2014-11-30 i Underhåll
FRÅGA |Jag och min man har kommit överens om att lämna in ansökan om skilsmässa. Vi har två barn 11 och 13 år. Min fråga är hur man gör rent ekonomiskt fram till den dagen skilsmässan har gått igenom?
Kim Shaw |Hej, tack för din fråga.Det framgår inte riktigt av frågan vilka frågor kring ekonomin med anledning av skilsmässan som du vill ha svar på, men jag ska försöka ge några svar och hoppas det är till hjälp.Makarnas underhållsskyldighet gentemot varandra kvarstår även under tiden fram till äktenskapsskillnad, se 6 kapitlet äktenskapsbalken. En bodelning ska göras utifrån egendomsförhållandena så som de såg ut när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Vad gäller barnen, antar jag att ni har gemensam vårdnad. I det fallet att barnen redan under betänketiden bor hos en av er, är den andra föräldern underhållsskyldig. Det finns möjlighet att väcka tala om detta för att få en dom på att den andra föräldern ska utge underhåll. Rätten kan efter yrkande, även avgöra frågan interimistisk. Om du har mer specifika frågor är du välkommen att höra av dig eller kontakta en erfaren jurist som är specialiserade på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Vänligen, 

Underhållsskyldighet för förälder som ej bor med barn

2014-11-23 i Underhåll
FRÅGA |Hej! Tänkte höra vad man har rätt till.Jag har mina två barn på heltid pappan har varannan helg och han betalar 1273kr / barn men inte en krona till. Barnen har fritidsaktiviteter och det är jämnt att vi klarar hela månaden. När jag frågar om han kan vara med och dela på dyrare saker så bara fnyser han också får jag betala själv .
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Enligt 7 kap 1 § föräldrabalken skall föräldrar svara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarnas inbördes skyldighet att svara för barnets kostnader bestäms av deras betalningsförmåga. Om barnet inte bor med båda sina föräldrar skall den föräldern som inte bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet enligt 7 kap 2 § föräldrabalken. Underhållsskyldigheten fullgörs genom betalning av underhållsbidrag som räknas fram enligt 19 kap socialförsäkringsbalken. Beloppet är beroende av bidragsgivarens inkomst. Pappan är därmed enligt 7 kap 2a § föräldrabalken inte skyldig att betala mer än den summa underhållsbidraget uppgår till. Om betalningsskyldigheten enligt 19 kap socialförsäkringsbalken överstiger vad han idag betalar kan underhållsbidraget jämkas av rätten enligt 7 kap 10 § 2st föräldrabalken. Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden (pappan) har sin hemvist enligt 7 kap 12 § föräldrabalken.