Underhållsskyldighet vid utbytesår på High School

2014-04-23 i Underhåll
FRÅGA |Om jag tar ett utbytesår i USA och åker på high school. Är mina föräldrar försörjningsskyldiga under tiden som jag är där då? Jag snackar alltså om mat, kläder osv. Inte kostnaden för att åka dit osv...
Sarah Saajakari |Hej! Dina föräldrars underhållsskyldighet beror på hur gammal du är när du åker på ditt utbytesår. Är du under 18 år är dina föräldrar underhållsskyldiga. Det framgår av 7. kap 1 § 2st föräldrabalken https://lagen.nu/1949:381#K7P1S1 att underhållsskyldigheten upphör när barnet fyllt 18 år. Underhållsskyldigheten sker efter vad som är skäligt, där man beaktar föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga och barnets behov. Man tar även hänsyn till barnets egna inkomster, tillgångar och sociala förmåner, 7 kap. 1§ 1st föräldrabalken.Vidare är föräldrar underhållsskyldiga efter att barnet har fyllt 18 år, om barnet studerar på grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig utbildning tills dess att barnet är 21 år fyllda. I praxis från HD har det framkommit att studier på High School inte är att beakta som "annan jämförlig utbildning", är du över 18 år under ditt utbytesår är alltså dina föräldrar inte underhållsskyldiga.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Med vänliga hälsningar,

Underhållsskyldighet gentemot 24-åring?

2014-03-30 i Underhåll
FRÅGA |Har en hemmavarande vuxen son, 24 år som är arbetslös, har fn ingen inkomst. Han har jobbat lite under en 3 mån. period och åkte på semester för pengarna, har därför inte rätt till soc.bidrag i nuläget. Hans pappa och jag är skilda sen många år. Kan jag kräva att pappan hjälper till ekonomiskt till sonens uppehälle när han nu bor hos mej och jag har alla kostnader?? Sonen har haft aktivitetsstöd under en längre tid tidigare innan han jobbade några månader. Han har inte längre rätt till det heller. Tacksam för svar
Fredrik Wiggh |Hej och tack för din fråga!Bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn regleras i Föräldrabalken, https://lagen.nu/1949:381#K7P1S1.Huvudregeln säger att föräldrarnas underhållsskyldighet till barn upphör när denne fyller 18 år. Undantaget följer av nästa mening där det sägs att om barnet går i skola efter denna tidpunkt fortsätter föräldrarnas underhållsskyldighet. Underhållsskyldigheten utgår dock som längst tills barnet fyller 21 år. Varken du eller din sons pappa har alltså inte någon lagstadgad ekonomisk skyldighet att stödja er son vilket medför att du inte kan kräva pengar av honom.Vänliga hälsningar,

Underhåll för barn vid nytt äktenskap.

2014-03-09 i Underhåll
FRÅGA |Jag har idag två barn i ett tidigare äktenskap, om jag nu skulle gifta mig med min sambo som jag har ett barn med. Hur skulle detta påverka den ekonomiska bild mellan mig och min ex-fru. Idag har vi delad vårdnad om barnen men de bor hos henne heltid idag och vi har i skilsmässan skrivit avtal om att vi skall dela på kostnader för kläder mm samt att hon får barnbidraget. Eftersom de nu bor hos henne hela tiden betalar jag ett underhåll till henne enligt försäkringskassans beräkning. Hur skulle detta påverkas om vi gifter oss? kan hon kräva mer i underhåll? Kan tillägga att idag har barnen inga aktiviteter som kostar något. Det skall tilläggas att hon idag inte jobbar och är sjukpensionär är sambo, Jag jobbar och sambon är mammaledig.
Christopher Escalante |Hej! Tack för din fråga.Frågor om underhåll regleras primärt i 7 kap. föräldrabalken. Jag förstår det som att du betalar underhållsbidrag enligt 7 kap. 2§ föräldrabalken. I de paragrafer där det kan inverka om man har maka såsom exempelvis 7 kap. 3§ föräldrabalken har man jämställt maka med ''annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt''. 7 kap. 3§ föräldrabalken. Du omfattas således redan av paragrafen, som rör situationer då den underhållsskyldige kan undandra ett visst belopp för den andra maken/sambon om man har barn tillsammans. Svaret är således att det inte ändrar din situation och mer pengar kan inte krävas av dig eftersom reglerna inte är annorlunda om du är gift eller inte.Vill du läsa om föräldrabalkens regler kan du göra det https://lagen.nu/1949:381Vänligen,

Underhållsskyldighet efter skilsmässa

2014-02-10 i Underhåll
FRÅGA |I detta fall är det en maka som pga psykisk ohälsa varken kunnat slutföra sin utbildning eller kunna tagit ett jobb. Har dock varit hemma med parets gemensamma barn. Finns det risk att maken kan bli underhållsskyldig för makan vid en eventuell skilsmässa? Om så är fallet hur länge kan maken bli underhållsskyldig för makan? Tack på förhand!
Evelina Kassberg |Hej, och tack för din fråga.Efter en skilsmässa är huvudregeln att varje make ska svara för sin egen försörjning enligt 6 kap 7 § 1 st Äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Från huvudregeln finns det dock undantag. I 6 kap 7 § 2 st framkommer att en make kan ha rätt till underhåll under en övergångstid och under vissa förutsättningar. Övergångstiden bör inte vara längre än fyra år. Bedömningen om underhålls ska betalas ut sker efter det behov av ekonomiskt stöd som finns och möjligheten att betala. Behovet handlar om att man själv inte alls kan klara sin försörjning. Även om både behov och ekonomisk förmåga finns är det inte säkert att underhåll ges ut, utan äktenskapet ska främst ha begräsat partens möjlighet att vara ute på arbetsmarknaden, till exempel för vård av barn. Underhållet ska alltså ges ut så att maken ska få möjlighet att försörja sig själv ekonomiskt genom till exempel utbildning eller arbetssökning och en bedömning görs enligt behov och förmåga. I 6 kap 7 § 3 st finns en bestämmelse om att man kan få underhåll för en längre tid än den övergångstid som nämns i 2 st och det krävs då försörjningssvårigheter av bestående slag såsom hög ålder, brist på utbildning och sjukdom tillsammans. Det krävs att äktenskapet varit långvarigt, vilket är underför 20 år. Vänlig hälsning,

Underhåll från make under betänketiden

2014-04-06 i Underhåll
FRÅGA |Hej. Min man har ansökt om skilsmässa vilket jag bestred med påföljd att vi nu har 6 månaders betänketid. Nu har jag svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag söker billigare boende, men bostadsbristen är enorm i Kiruna just nu. Min fråga är om maken är tvungen att bistå mig ekonomiskt tills vi är lagligt skilda? Kan jag gå via Tingsrätt ifall han vägrar? 
Victoria Nilsson |Hej!Enligt 6:1 äktenskapsbalken (ÄktB) så ska makar var och en efter egen förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. För det fall att ena maken inte har förmåga att ekonomisk tillgodose sina egna personliga behov hade den andra maken en skyldighet att skjuta till de pengar som behövs, 6:2 ÄktB. Denna skyldighet gäller även under betänketiden då ni fortfarande är gifta. Om din man har tillräckligt god ekonomi för att kunna skjuta till det du behöver för att klara av dina personliga behov men inte frivilligt gör så kan du vända dig till tingsrätten, då domstol enligt 6:5 ÄktB kan ålägga make att betala underhållsbidrag.Även efter en skilsmässa kan underhållsbidrag betalas ut enligt 6:7 ÄktB. Så görs dock väldigt sällan, och det förutsätter dels att du har ett behov av underhåll och att din då fd make har förmåga att betala underhåll, dels att ditt behov beror på äktenskapet (t.ex. att du slutat arbeta för att vara hemma med barnen).Äktenskapsbalken hittar du https://lagen.nu/1987:230.

Kostnader vid umgängesresor

2014-03-13 i Underhåll
FRÅGA |Mina 2 barn (10 o 14år) bor hos mig (mamma) och ska träffa sin pappa varannan helg. Han valde efter skilsmässa att flytta 20 mil ifrån oss. I nuläget har vi delat på kostnaden för transport. Det har gällt buss på fredag och bensinkostnad söndag. Denna kostnad blir ca 900:- i månaden för mig. Dvs ett nästan halvt underhåll. Jag är nu själv föräldraledig och får ut ca 6000:- i månaden. Kan jag begära att han står för större del av omkostnaden? Två tjejer i den åldern kostar ju en del och underhållet räcker långt ifrån. Jag är omgift och räknas i detta fallet även min mans inkomst in? Tack på förhand
Sarah Saajakari |Hej!Kostnader angående umgängesresor stadgas i 6 kap. 15b § föräldrabalken https://lagen.nu/1949:381#K6P15bS1. Där går det att utläsa att föräldern barnen bor med ska ta del i kostnaderna som föranleds av barnets behov av umgänge med den andra föräldern. Huvudansvaret för resekostnader har umgängesföräldern, alltså föräldern barnet inte bor hos.Hur mycket var förälder ska bidra med ska ske efter vad som är skäligt, där tar man hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter. I det fall en förälder inte har möjlighet att bidra till kostnaderna har den inte heller någon skyldighet att göra det. Beräkningen sker enligt samma tillvägagångssätt som när man beräknar underhåll till barn.Vid stora avstånd, enligt praxis över 10 mil, ska föräldern barnen bor hos vara skyldig att ta del av resekostnader. Här gäller 20 mil vilket visar att du ska ta del av resekostnaderna. Det framgår dock inte varför din före detta man flyttade, det kan nämligen tas hänsyn till flytten om föräldern flyttade utan godtagbar anledning. Godtagbara anledningar är till exempel om föräldern har fått ett arbete på orten föräldern flyttade till.Sammantaget innebär det här att beroende på vad beräkningen ger för resultat kring vad ni båda ska bidra med, är det möjligt att det visar sig att din före detta man ska stå för större del av kostnaden än i nuläget.Det är föräldrarnas inkomst som beräknas vid bedömningen, din nuvarande mans inkomst ska alltså inte beaktas.Med vänliga hälsningar,

Ändrad underhållsskyldighet efter makas utlandsflytt?

2014-02-25 i Underhåll
FRÅGA |Jag hade en fraga angaende internationell familjeratt. Min fd fru (Hollandska) och jag (ocksa Hollandare) har gift oss i Sverige i 2000 och skildes i december 2011. Vi bada har flytat till Nederlanderna. Jag har betalat underhall i Sverige enligt Svensk lag enligt domstolsbeslut. Min fd fru kraver mig nu pa underhall i Nederlanderna vilket aer 4 gr sa hogt an de Svenska. Skall Svensk lag tillampas eller Hollandsk lag. Jag tycker den svenska domstolen var behorig att faststalla domen och att den skall respekteras i Nederlanderna? Mvh Bertil Kleiss
Miranda Lymeus |Hej!När det gäller tillämplig lag avseende underhållsskyldighet gäller Haagprotokollet av den 23 november 2007. Enligt artikel 3 ska lagen i det land där den underhållsberättigade har hemvist tillämpas. Om den här personen sedan flyttar till ett annat land ska istället lagen i det nya landet tillämpas. MEN om en av parterna motsätter sig detta och lagen i en annan stat, särskilt den stat där makarna senast hade gemensam hemvist, har starkare anknytning till äktenskapet, så ska lagen i det landet tillämpas enligt artikel 5. Om jag förstår dig rätt så gifte ni er i Sverige och bodde här fram till skilsmässan. Om så är fallet så har äktenskapet definitivt starkare anknytning till Sverige än till Holland. Notera att det är själva äktenskapets anknytning som räknas, inte personernas. Det spelar med andra ord ingen roll att ni båda är Holländare och bosatta i Holland om ni under hela eller större delen av äktenskapet bodde i Sverige. För din del innebär detta att du kan motsätta dig att holländsk lag tillämpas och kräva att svensk lag tillämpas istället eftersom att ert äktenskap har närmare anknytning till Sverige. Detta måste du göra aktivt, domstolen kommer inte självmant att fatta det beslutet om du inte aktivt motsätter dig tillämpningen av holländsk lag. Att du har möjlighet att kräva att svensk lag ska tillämpas betyder inte att inte holländsk domstol har behörighet att döma i målet. Det är snarare troligt att holländsk domstol är behörig eftersom att du som svarande har hemvist där (detta regleras i Bryssel I-förordningen). Det som kommer att hända om du motsätter dig tillämpningen av holländsk lag är istället att den holländska domstolen måste döma enligt svenska regler om underhållsskyldighet. Haagprotokollet kan du läsa http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.text&cid=133.Med vänlig hälsning,

Uppdelning av makars gemensamma och personliga kostnader

2014-02-02 i Underhåll
FRÅGA |Hej, här fråga om ekonomi under betänketid. Har under äktenskapets senare år haft en tjänst på 75% som gjort att min inkomst har legat på ungefär samma nivå som min frus som jobbat heltid. I samband med att vi sökte om äktenskapsskillnad gick jag upp i tjänst till 100% och tjänar därför mer än vad hon gör. Hon vill därför att jag betalar en större andel av våra fasta kostnader än 50% under betänketiden. Eftersom jag är angelägen att göra rätt för mig så vill jag veta vad lagen säger om detta.
Lars Bålman |Hej! Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB, är tillämplig. Under betänketiden förflyter äktenskapet, juridiskt sett, på som vanligt. Först efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning, 6 kap. 7 § ÄktB. Av 6 kap. 1-2 §§ ÄktB framgår att båda makarna, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, så ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs.I ert fall vållar det senare inte något problem, då båda tjänar så pass bra att den ene inte behöver ge den andre pengar. Dessa lagrum är av tvingande natur och kan inte avtalas bort, se Hovrätten för västra Sveriges dom, RH 2000:42.. Det finns inte någon exakt definition av vad som menas med att bidra "var och en efter sin förmåga". Tanken är att makarna bör leva på samma ekonomiska standard. Båda makarna ska bidra när det gäller kostnader för exempelvis mat, kläder, bostad och hygien, se Tottie, Lars och Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken - En kommentar, 2 u.. Då din hustru har lön som betalas ut varje månad och motsvarar en tjänst på 100 %, bör hon kunna ha råd med samma ekonomiska standard som du har. Enligt min mening är lagstadgandet ovan alltför vagt och intetsägande för att en make med framgång ska kunna föra en talan angående detta i domstol. Min uppfattning är dock att lagrummet indikerar att den som tjänar mer också bör betala något mer. Det kan slutligen tilläggas att de fall som man kanske främst haft i åtanke är de äktenskap där den ene maken har en normal lön, medan den andre saknar arbete eller tjänar betydligt mindre.